|
Närmast som följd av 1900 års premieringsreglemente, bildades 1901 Stamboksföreningen för Svenska Ardennerhästen, med uppgift att sörja för förande av rasens stambok. Efter två förberedande sammanträden i Stockholm under åren 1900 och 1901, konstituerades föreningen på ett sammanträde i Gävle den 9 juli 1901 i samband med 19:de Allmänna Svenska Landtbruksmötet. 19de ALLMÄNNA SVENSKA LANDTBRUKSMÖTET I GEFLE 1901 Nittonde allmänna svenska jordbruksmötet öppnades i Gefle måndagen den 8 juli 1901 och fortgick till och med söndagen den 14 juli. Mötet omfattade föredrag och överläggningar angående jordbrukets olika näringsgrenar samt utställningar. Mötet anordnades av en bestyrelse, bestående av bruksägaren Chr. Lundeberg, ordförande, grosshandlaren John Rettig, vice ordförande, grosshandlaren Sten Nordström, vice ordförandens suppleant, hovintendenten C.L. Bendix, sekreterare, grosshandlaren Ernst Engwall, skattmästare, samt adjungerade ledamöterna direktören R.T. Hennings, bruksägaren A.H. Göransson, och borgmästaren C.W. Berggren. Det fält Gefle stad upplåtit för mötet var beläget norr om staden, väster om stora landsvägen norrut, och begränsad mot söder Valbogatan, mot väster av Militärskolans tomter, och på norra sidan en skogsås. Arealen på den använda delen var 14,85 hektar och var inhägnad av ett 2,2 meter högt staket av stående bräder. Arbetet på utställningsområdet påbörjades den 8 maj 1899 med täckdikningsgrävning och planering. På området, som bestod av åkerjord, fanns en mängd öppna diken, varav en del stora, även en del svackor och kullar, av vilka de förra måste fyllas och de senare avschaktas. För att underlätta transporterna till och från utställningsområdet hade ett 895 meter långt järnvägsspår från Gefle-Ockelbo järnväg anlagts. Från Gefle-Dala järnväg hade skenor och sliprar lånats samt från Upsala-Gefle järnväg spik, växel och övriga material. Upsala-Gefle järnväg svarade också för byggande av spåret. Utställningsgods åtnjöt fraktfrihet på Statens Järnvägar och vissa enskilda järnvägar. Andra järnvägsbolag och ångbåtsbolag beviljade avgiftsfri återfrakt eller nedsättning av fraktavgifterna. För lossning användes en av Halmstads mekaniska verkstad utställd lyftkran. För lastningen var en särskild brygga uppförd, på vilken maskinerna drogs upp av hästar och varifrån sedan lastningen skedde direkt på vagnarna. Från spåret kördes maskinerna med hästar in på utställningsfältet. För detta ändamål förhyrdes enbetsåkdon, växlande mellan 2-10 om dagen, för ett pris av 80 öre i timmen för häst och karl. Den viktmängd av gods som anlände på järnväg utgjorde 632.325 kg, lastade på 259 vagnar. För godstransporten behövdes inga extratåg anordnas, vilket däremot i rätt stor skala var fallet med djurtransporterna. Extratågen var 11 till antalet vid transporten till Gävle och lika många vid återtransporten. Till lantbruksmötet anlände per järnväg 437 hästar, 672 nötkreatur, 341 småkreatur, 15 hundar och 13 åkdon. Alla djuren lossades vid lastkajerna vid Gefle södra station och de större djuren leddes genom staden ut till utställningsfältet. Avståndet från Gefle södra stations lastkaj till mötesfältet var omkring 1.700 m. Antalet med djur lastade, dit ankomna vagnar var 330. För att undvika smitta och till större säkerhet för djurägarna användes vid återtransporten samma vagnar som vid transporten till mötet. Inga olyckshändelser med djuren inträffade, såväl lossning som lastning avlöpte väl. Djuren leddes från järnvägen ut till utställningsfältet och tvärtom av utkommenderad militär från militärskolan. De mindre djuren och djurvårdarnas effekter kördes till mötesfältet i omkring 20 enbetslass. Lantbruksmötets huvudentré var belägen i hörnet av Rådhusesplanaden och Valbogatan och på ömse sidor tätt flankerad av Byrå-, mottagnings- och expeditionslokaler, samt lokaler för pressen, för post och telegraf jämte vaktrum och polisstation. Mejeribyggnaden, belägen i mitten av fältet, 45 m djup och 70 m lång, var byggd i T-form med en estrad, där Lantbruksmötets högtidliga öppnande skedde. Bakom estraden var mejeriutställningen, med särskilda ostutställningar i flyglarna. Ett flertal enskilda mejerier omgav denna byggnad. Framför mejeribyggnaden fanns den stora uppvisningsbanan, 45 m bred och 140 m lång, omgiven av stängsel av obarkade stolpar, förenade med grova linor. Sista dagen, under mindre än 2 timmar, uppvisades 1.200 djur i ringen. Omkring stängslet fanns plats för 28- till 30.000 åskådare. Mitt emot mejeribyggnaden låg restaurationsbyggnaden, ett väldigt komplex, 70 m långt, omgiven av blomstergrupper och planteringar. Bakom mejeribyggnaden sträckte sig långa rader lantbruksmötets stallar. De östra stallarna avsedda för hästar. Mitten och några rader av de västra av nötboskap. De nordvästra för får, svin, vallhundar och fjäderfän. För vårdare av de utställda djuren uppfördes 5 baracker med 60 sovplatser i varje. Då ett stort antal framställningar om sovplatser inkom långt efter den bestämda tiden, kunde inte plats beredas i barackerna till alla djurskötare, men till dem anordnades liggplatser i två större tält från militärskolan. Kostnaden för varje sovplats var 5 kr för hela mötestiden. Filtar, madrass- och putvar, handdukar och handfat till barackerna fick bestyrelsen låna genom förmedling av statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet från arméförvaltningen mot erläggande av sedvanlig slitningsersättning. Utställningen av maskiner och redskap för jordbrukets behov upptog den sydvästra delen av fältet, begränsad i söder och väster av utställningsområdets gräns, i öster av huvudrestauranten, den stora uppvisningsringen och mejeribyggnaden samt i norr av nötboskapsutställningen med tillhörande mindre ringar. Redskapsutställningen disponerade en markyta av 14.900 m2. I norra delen av området låg Orsa fäbodvall, som bestod av tre byggnader, en ladugård för 10 kor och en tjur, en s. k. stintstuga och en mejeribyggnad. Den senare innehållande tre rum, ett för ystning, ett för mjölkens kylning och ett för ostens förvaring. Fäbodvallen var fullt bebodd och i verksamhet. Förutom otaliga blomsterdekorationer och blomstergrupper för fältets dekorering hade bestyrelsen flyttat 24 stora lindar från Gevaliaparken (nuvarande Gamla Grand Hotell) som utplanterats dels vid huvudingångens breda gata, dels omkring restaurationen. 700 granar planterades, dels för att ge skugga eller bilda skydd, dels att gömma mindre prydliga delar, som ishögar o.d. På flera ställen på utställningsfältet fanns telefoner uppsatta, där besökande kunde begagna sig mot en avgift av 10 öre. På utställningsområdet upprätthölls ordningen av manskap från Gefle Skarpskyttekår, till antalet 24 man, vilka var iförda skarpskytteuniform samt försedda med polisbrickor till uppvisande av att de åtnjöt polismans skydd och befogenhet. De stod under närmaste befäl av brandmästaren i Gefle, som av magistraten förordnats att under tiden lantbruksmötet pågick tjänstgöra som extra poliskommissarie på mötesområdet. Dessutom tjänstgjorde, förutom hemlig polis, konstaplar från ordningspolisen samt en del av polisens detektiva avdelning under närmaste befäl av en överkonstapel. På området närmast omkring utställningarna skedde bevakning dag och natt av ridande polis. Inom utställningsområdet var anordnad en särskild veterinärbyrå, som stod under ledning av länsveterinären L.C. Klintman och på vilken byrå i övrigt tjänstgjorde tre veterinärer. Två hästar blev med anledning av sjukdom avvisade från utställningsområdet. Med undantag av ett fall av kvarka, som visade sig sista mötesdagen, inträffade ingen smittosam sjukdom. Däremot inträffade bland hästarna åtskilliga fall av hosta, näs- och svalgkatarrer, inflammationer i luftrörshuvudet, kolik, diarré hos föl och ett fall av större sår i böjsena. Hos nötkreaturen förekom indigestioner, magkatarrer, trumsjuka, diarré, kalvningssjukdom och ett fall av kontusionsvulst. Hos fåren och svinen förekom inga sjukdomar. Bland fjäderfäna anmäldes ett höns och en kalkonhöna för sjukdom och sår; bägge dödades. Att hälsotillståndet under hela mötestiden, trots den rådande värmen, var så gott, torde i främsta rummet kunna tillskrivas de svala, luftiga stallarna samt riklig tillgång på dricksvatten av den mest utmärkta beskaffenhet. Enligt en generalorder från den 18 februari 1901 beordrades ur Kongl. Norrlands dragonregemente 1 subalternofficer, 1 underbefäl och 14 meniga samt 15 stamhästar, avsedda att uppvisas "under sadel", samt ur Kongl. Andra Svea artilleriregemente 1 subalternofficer, 1 underofficer, 1 konstapel och 12 meniga samt 3 á 4 rid- och 12 draghästar, jämte 2 st 8 cm kanonfordon med tillhörande utredning. Hästarna avsedda att uppvisas anspända för kanonerna. Då en smittosam hudsjukdom utbrutit vid Kongl. Norrlands dragonregemente beordrades kontingenten från kavalleriet ur Kongl. Lifgardet till häst. Det ansågs att det skulle vara synnerligen lämpligt att låta den stora allmänheten få ett begrepp om vad som fodras av såväl häst som manskap och det skulle även vara nyttigt för hästuppfödare att se hästarna under full packning. För att åstadkomma en väl behövlig omväxling i den mer fackmässiga uppvisning av avelsdjur, som ägde rum varje för- och eftermiddag, hade bestyrelsen anordnat uppvisning av brukshästar under sele och sadel. Ett fyrspann hingstar från Strömsholms hingstdepå deltog också i de olika uppvisningarna. Vid mötets öppnande spelade Kungl. Helsinge regementets musikkår under musikdirektör C.A. Clementz ledning. Övriga dagar utfördes musik av 16-18 man ur samma musikkår i en musikpaviljong vid stora ringen. Under mötesdagarna utförde Vermlands regementes musikkår musik 3 gånger varje dag omväxlande i Rådhusesplanaden och Stadsträdgården. Mitt emot utställningsfältet, öster om vägen till Strömsbro, låg ett stort nöjesfält, Gefle Utställnings Tivoli, med cirkus, menageri, karuseller, dansbana, skjutbanor, panoramor, vaxkabinett och serveringar. Söndagen den 7 juli gav Gefle stad, med anledning av att H.K.H. Kronprinsen anlänt till Gefle för att bese den pågående utställningen, en lysande bal i stadshusets festvåning. Till balen var inbjudna mötets samtliga hedersgäster, mötets bestyrelse och andra till ett antal av 75 personer. Balen bevistades av inemot 400 personer. Följande dag, den 8 juli, gav mötets ordförande och vice ordförande, lunch för H.M. Konungen, DD. KK. HH. Kronprinsen, Prins Carl och Prinsessan Ingeborg med uppvaktningar, närvarande statsråd, h. exc, riksmarskalken frih. von Essen, lantbruksmötets bestyrelsemedlemmar, landshövdingen greve Hamilton, generalmajoren frih. Stjernstedt m.fl. till ett antal av omkring 30 personer. Samma dag kl 1800 hade lantbruksmötets bestyrelse i mötesrestaurantens stora sal anordnat en subskriberad festmiddag till vilken H.M. Konungen, H.K.H. Kronprinsen och H.K.H. Prins Carl inbjudits. Även mötets inbjudna in- och utländska hedersgäster, ordförandena i de hushållningssällskap, som beviljat anslag till mötet, de Kungligas uppvaktning, herrar gruppordförande, arméns kommissarie, restaurationskommitténs ledamöter m. fl. funktionärer, huvudredaktörerna för stadens tre dagliga tidningar samt en representant för Svenska Telegrambyrån, i allt 90 personer. I övrigt var närmare 300 personer närvarande vid denna festmiddag. Samma kväll anordnades en folkfest i Stadsträdgården. Tillträdet var fritt och uppskattningsvis 30.000 personer från staden och närliggande platser hade samlats. Tisdagen den 9 juli anordnades på mötesrestauranten en större gemensam middag, i vilken omkring 250 damer och herrar, och till vilken lantbruksmötets utländska gäster samt de officiella representanterna från Tyskland deltog. På fredagen den 12 juli gav lantbruksmötets ordförande, bruksägaren Chr. Lundeberg, och hans maka middag i sitt hem på Forsbacka. 130 personer var inbjudna, däribland lantbruksmötets bestyrelse och dess hedersgäster, i staden varande landshövdingar, lantbruksmötets gruppordförande och vice gruppordförande, Gefletidningarnas redaktörer m.fl. Under tiden från den 9 till och med den 13 juli avgick extratåg från Stockholms central kl 810 med ankomst till Gefle 1233; dessa tåg återvände från Gefle kl 2100 och ankom till Stockholm kl 150 följande dag. Även söndagen den 14 juli avgick ett extratåg från Gefle. Från och till Ljusdal gick under samma tid extratåg samt mellan Krylbo och Storvik, vilka tåg stod i förbindelse med ordinarie tåg mellan Storvik och Gefle samt vice versa. Från och med natten mellan den 7 och 8 till och med natten mellan den 14 och 15 juli var extratåg ordnade mellan Gefle och Ockelbo i samband med SJ nattsnälltåg. Söndagen den 14 juli, lantbruksmötets sista dag, uppvisade det största antal resande. Det kl 900 söderut gående tåget var ett av de största persontåg som, någonsin lämnat Gefle. Vagnantalet var 43, och passagerarantalet torde med några hundra överstigit tretusen. Till prisbedömningen var anmälda 528 n:r hästar, 961 n:r nötboskap, 58 n:r får (därav 24 n:r flockar med 142 får), 59 n:r svin (därav 9 n:r flockar med 28 suggor), 19 n:r vallhundar, 80 n:r fjäderfän, 4 n:r bin, 396 n:r maskiner och redskap, 688 n:r alster av jordbruk och dess binäringar, 206 n:r maskiner och redskap m.m. för mejerihantering (därav 12 fullständiga mejerier), 344 n:r alster av osthantering, 414 n:r alster m.m. av skogs- och trädgårdsskötsel samt jakt, 360 n:r redskap för samt alster av fiske och fiskodling samt 107 n:r vetenskapliga hjälpmedel. Hästutställningen vid Lantbruksmötet Hästutställningen vid Lantbruksmötet i Gefle 1901 visade såväl kvantitativt som kvalitativt hänseende, att utvecklingen av den inhemska hästaveln det gångna seklets senaste år, fortgått på ett fullt tillfredsställande sätt. Vid granskning av utställningen i dess helhet, kunde man inte undgå att lägga märke till att den kallblodiga aveln allt mer trängt undan den ädla. Den senare var väl representerad, men av anmälda 528 hästar var knappt mera än 100 av ädelt slag. Inom den kallblodiga avdelningen var det kanske de norska och nordsvenska hästarna som ådrog sig den största uppmärksamheten, men det var ardennerklassen som gjorde sig mest gällande och då framförallt djuren från Blomberg och Hagelsberga. Bland dessa var många som kunde värdesättas med höga betyg. Hästarna från Blomberg tillhörde sedan länge en välkänd stam, medan Hagelsbergas stam var yngre och inte kunde uppträda med i flera generationer födda hästar. Bland de utställda hästarna från Blomberg fanns bl. a. de båda hingstarna Omer och Stanton, samt ett antal utmärkta ston. Hästarna från Hagelsberga var av synnerligen framstående kvalitet. Bland dem den från Belgien importerade stambeskällaren Cognac d´Ardenne, och stoet Boulotte, ett av de mäktigaste ston som fanns i landet vid denna tid. En mindre samling, som väckte uppmärksamhet, var den från Bjerka-Säby i Östergötland. Här återfanns den mindre ardennertypen, sällsynt rörliga, hårda och torra hästar av en mycket tilltalande form. Utställningen av halvblodsardenner från Stockholms län visade att den avel som under många år bedrivits har lämnat ett mycket gott resultat. Hingsten Ohnet var ett framstående exempel, lika fördelaktigt byggd till sin exteriör som i besittning av säker, god förärvning.
Förteckning på pristagare. Grupp I. Hästar. 1:a pris n:r 1 Sans Peur xx, godsägare ALB. LINDSTRÖM,
Trystorps stuteri, Vretstorp b) Rid- och vagnshästar. 2:a pris n:r 11 Rubin, änkefru H. OLSSON, Allarp,
Söderhvidinge Klass 3. Hingstar födda 1898. 2:a pris n:r 12 Loin, arrendator C. GUST. NORDSTRÖM,
Vombs Nygård, Veberöd Klass 4. Hingstar födda 1899. 2:a pris n:r 22 Morning, godsägare ALB. LINDSTRÖM,
Trystorps stuteri, Vretstorp B) Ston. 1:a pris n:r 39 Maderia, godsägare JAC. PHILIPSON,
Loddby, Åby. Klass 6. Ston födda 1898. Statens och Gefleborgs läns hushållningssällskaps
kollektivpris för en kollektiv utställning av minst 20 stycken mindre
jordbrukare tillhöriga ungston, av varmblodigt slag. Detta pris, 2000 kronor,
har tilldelats den kollektion av 20 stycken 3-åriga ston, vilken genom
Malmöhus läns hushållningssällskap utställes. Klass 7. Ston födda 1899. 1:a pris n:r 52 Begonia, kammarjunkare, godsägare W. VON
HAFFNER, 2. Ponies. 1:a pris n:r 95 Olle, syssloman E. P. ELFNER, Freluga Klass 9. Ston födda före 1898, bevisligen använda till avel. 1:a pris n:r 97 N.r 7, syssloman E. P. ELFNER, Freluga 3. Kallblodiga. 1:a pris
n:r 106 Bon, HEDVIGSFORS BRUK, Hedvigsfors. Klass 11. Hingstar födda 1898 och 1899. 1:a pris samt Svenska Veterinärläkareföreningens hederspris
för bästa hingst b) Arbetshästar av Clydesdales ras eller typ. 2:a pris n:r 169 Caiser, lantbrukare OLOF NILSSON, Täng. Klass 13. Hingstar födda 1898 och 1899. 2:a pris n:r 147 Spårne, handlande PER JONSSON, Offerdal,
Ede. c) Arbetshästar av Ardenner ras eller typ. 1:a pris
n:r 205 Cognac d´Ardenner, godsägare ERIC
ABRAMSON, Klass 15. Hingstar födda 1898 och 1899. 1:a pris
n:r 237 Eitel, godsägare ERIC ABRAMSON,
Hagelsberga, Köping B) Ston. 1:a pris samt Södra Dalarnes Hästvänners 2:a hederspris Klass 17. Ston födda 1898 och 1899. 2:a pris
n:r 305 Frigga, hemmensägare ANDERS JOHANSSON, b) Arbetshästar af Clydesdales ras eller typ. 1:a pris n:r 329 Lady Blythwood, godsägare GOTTHARD
DIEDEN, Bellevue, Malmö. Klass 19. Ston födda 1898 och 1899. 3:e pris n:r 332 Stjerna, hemmansägare A. ANDERSSON,
Öfverhärde, Valbo. Arbetshästar av Ardenner ras eller typ. 1:a pris n:r 378 Boulotte, godsägare ERIC ABRAMSON,
Hagelsberga, Köping. Klass 21. Ston födda 1898 och 1899. 1:a pris n:r 430 Brynhild, godsägare ERIC ABRAMSON,
Hagelsberga, Köping. Norska hästar. Hingstar. 1:a pris n:r 451 Dale-Gudbrand, SÖNDRE FRONS KOMMUNE,
Himdorp Ston. 1:a pris n:r 454 Lubba, ANDERS GRÖTERUD, Vikesund Yngre ston. 1:a pris n:r 457 Svarta, AXEL OSTGAARD, Hundorp B. Bruksdjur. 1:a pris n:r 41 Biscra, löjtnant BERNHARD GRILL, Abbotnäs, Valla. B) Vagnshästar. 1:a pris n:r 471 Tartar, konsul J. RETTIGS, Gefle Körpris. Silvermedalj, kusken ÅKERBERG, anställd hos ryttmästare Örn. Klass 25. I par. 1:a pris n:r 483 Guy, kapten A. F. LAGERHOLM, Gefle Körpris. Kusken BERGQVIST, anställd hos kapten Lagerholm Klass 26. Enbet eller tandem för 2-hjuligt åkdon. 1:a pris n:r 465 Cadix, ryttmästare G. ÖRN, Örebro Körpris. Ryttmästare G. ÖRN, Örebro C) Arbetshästar. 1:a pris n:r 385 Odette, godsägare W. JÄDERLUND, Sanda, Stockholm Körpris. 1:a pris Kusken A. G. ANDERSSON, anställd hos major Broms Klass 27 b. I enbet för belastat arbetsåkdon. 1:a pris
n:r 491 Frej, AKTIEBOLAGET GEFLE VALSQVARN, Gefle Körpris. Kusken C. F. HEGERHJELM, anställd hos Aktiebolaget Gefle Valsqvarn C. Samlingar. 1:a pris n:r 15 Pan, kammarjunkare, godsägare W. VON HAFFNER, Brodda,
Skurup. Klass 29. Samlingar av minst 4 likartade, senast år 1899 födda djur, hingstar
och ston av kallblodigt slag - dock minst 2 ston - födda och uppfödda hos utställaren. 2:a pris n:r 111 Gudbrand, bruksägare OSCAR LUNDQVIST, Bona, Karlsby. Klass 29. Samlingar av minst 4 likartade, senast år 1899 födda djur, hingstar
och ston av kallblodigt slag - dock minst 2 ston - födda och uppfödda hos utställaren. 1:a pris n:r 238 Snar, godsägare ERIC ABRAMSON, Hagelsberga, Köping 2:a pris n:r 218 Caesar, Greve, godsägare GILBERT HAMILTON, Blomberg Hederspris. Större guldmedalj jämte hedersdiplom, godsägare ALB. LINDSTRÖM, Trystorps
stuteri, Vretstorp
|