Information om ISOP

 

—  nätverk för kronisk prostatit och interstitiell cystit 

 

 

  Allmänt

  Några andra patientorganisationer i världen för kronisk prostatit och IC

  Presentation av Webmaster

  Målsättning

  Några av ISOP:s aktiviteter 

  Förslag till insändare/debattartikel angående kronisk prostatit

  Publicerad insändare

  Brev till Socialstyrelsen Observera!

  Svar på brev från Landstinget i Östergötland med anledning av prioriteringar i sjukvården, september
      2004

  Mail till Vetenskapsrådet

  Skrivelse till Riksdagens Socialutskott

  Synpunkter från läkarhåll m.fl. på ISOPs verksamhet  

  Humor

 

Allmänt

Nätverket ISOP (nätverk för Insamling och Sammanställning av kunskap Om Prostatit och IC) startade jag i början av 1998 tillsammans med andra drabbade (inom alla åldersgrupper) som är spridda runt om i Sverige. Sedan dess har vi i huvudsak stöttat varandra och hjälpts åt att samla in kunskap om kronisk prostatit och interstitiell cystit från hela världen. 

Den övergripande målsättningen för ISOP är att:

Aktivt söka efter och sammanställa en så bred och saklig kunskap som möjligt om kronisk prostatit och interstitiell cystit.

Ge drabbade stöd och en bättre möjlighet att hantera sin sjukdom genom den insamlade kunskapen.

Skapa en förståelse för och informera om vår situation i samhället (lobbyverksamhet). Det finns inga objektiva mätbara "enkla kliniska" kriterier, som på ett tillförlitligt sätt säkerställer en korrekt medicinsk diagnos. I synnerhet gäller detta beträffande de bakomliggande orsakerna till sjukdomarna. De som är drabbade är därför helt utlämnade till läkares godtyckliga (och oftast olika) bedömning både beträffande behov av diagnostik och av behandling. Bristen på kunskap och enhetliga riktlinjer innebär även att sjukvården i regel inte ens klarar av att ”fånga upp” och hjälpa de värst drabbade, som oftast tvingas leva med mer eller mindre svåra konstanta smärtor p.g.a. sin sjukdom.

Skapa ett engagemang hos såväl drabbade som medicinskt ansvariga och sjukvårdpolitiker, så att vårdsituationen radikalt förbättras för oss som är drabbade. Det finns ett stort och angeläget behov av forskning för att öka
såväl den medicinska kunskapen om sjukdomarna som kunskapen om hur livskvaliteten påverkas (framförallt för att öka förståelsen inom den svenska sjukvården) hos de som drabbats.

Hela Målsättningen framgår under denna rubrik längre ner på sidan.

ISOP är helt Internetbaserad sedan hösten 2000 och det materiel som vi anser värdefullt finns samlat på hemsidan. Det är viktigt att understryka, att innehållet är helt opolitiskt och utan någon som helst påverkan av utomstående. 

Jag vädjar till dig som är drabbad att höra av dig, eftersom ju fler vi är som samarbetar desto bättre möjlighet har vi att göra vår stämma hörd. Min förhoppning är att det så småningom blir fler som öppet "vågar visa" att man är drabbad av sjukdomarna, så att kontaktnätet blir större och på sikt utvecklas till en mer permanent samarbetsform. Vi får då möjlighet att skapa en större legitimitet för våra krav på en bättre sjukvård för drabbade av kronisk prostatit och interstitiell cystit. 

Jag är mycket tacksam för alla idéer som rör hemsidan och framtida arbetsformer. Tveka inte att höra av dig om du har några synpunkter eller tror att du kan bidra på något sätt.

 

Tillbaka till toppen

 

Några andra patientorganisationer i världen för kronisk prostatit och IC

  I USA bildades patientorganisationen The Prostatitis Foundation (TPF) för kronisk prostatit 1995

http://www.prostatitis.org . Under flera år har man framträtt inför kongressutskott angående behovet av forskningsanslag för sjukdomen. Information om detta finns på en undersida, som finns på Kongressutskott.

  I Norge finns patientföreningen NOFUShttp://www.nofus.no/hjem.asp 

  I Storbritannien bildades under 2000 The British Prostatitis Support Association (BPSA). URL till deras

hemsida är http://www.bps-assoc.org.uk. BPSA har även en "mailreflektor", som är öppen för alla som vill ansluta sig. Email: info@bps-assoc.org.uk   Man har sammanställt en del informationsmateriel som finns på http://www.bps-assoc.org.uk/poster/bpsa_posters.pdf.  

  I Storbritannien finns också en kommersiell organisation som heter Prostate Help Association (PHA)

http://www.prostatehelp.me.uk  för samtliga prostatasjukdomar och som bildades 1993. Jag har gjort ett sammandrag från deras hemsida och lagt in detta på en undersida, som du når genom att klicka på PHA.

  Det finns en organisation i Tyskland som bildades 1999 och som heter Prostatitis-Hilfe.

http://www.medizin-forum.de/phpbb/viewforum.php?f=9&partner=prostatitis&view=flat

 

  Under 2003 startades en grupp i Italien AISPEP, "Associazione Italiana Sindromi Pelvico Prostatiche" (Italian

Association of Pelvic/Prostatic Syndromes). Redan första året fick gruppen cirka 250 medlemmar http://www.aispep.it/.
E-mail: aispep@aispep.it  

  En grupp i Frankrike som startats under 2005 finns på  http://prostatitechronique.free.fr. Ansvarig för

hemsidan nås på  h92@dcemail.com. Se även http://www.esculape.com/uronephro/prostatite.html 

  En grupp i Spanien som startats under 2005 finns på http://www.prostatitisforo.tk/ .

IC

Det finns betydligt flera patientorganisationer runt om i världen som berör interstitiell cystit/IC. Mer
informationom dessa grupper finns på sidan Interstitiell cystit/IC under rubriken  Olika hemsidor, 
diskussionsgrupper m.m.

 

Tillbaka till sammanfattning

 

Tillbaka till toppen

 

Presentation av Webmaster

Jag är en pensionerad teleingenjör som bor i ett villaområde strax norr om Kalmar och har bland annat ett allmänt intresse för frågor som rör forskning och utveckling inom teknik och medicin. Jag är gift sedan många år och har en 29-årig son. Diagnosen kronisk prostatit fick jag redan 1972. Denna sjukdom har troligtvis också varit orsaken till mina tidigare ofta återkommande urologiska besvär under hela 60-talet. Diagnosen interstitiell cystit fick jag så sent som 1999, trots att jag förmodligen även haft den här sjukdomen under många år. Sjukdomarna har för min del inneburit en gradvis försämrad livskvalitet sedan början av 60-talet. Tyvärr har min sjukdomssituation då och då även inneburit en förnedrande behandling från sjukvården, Försäkringskassan, arbetslivet och samhället i övrigt. En annan följd är att sjukdomarna leder till ett psykiskt påfrestande socialt utanförskap, vilket givetvis även innebär stora konsekvenser för den övriga familjen.

Hemsidan bygger på materiel som jag samlat och sammanställt sedan hösten 1998. Det största problemet har varit att klara av arbetet framför datorn, eftersom smärtorna i bäckenbotten innebär att jag har svårt att sitta och har en avsevärd inverkan på min koncentrationsförmåga. Jag har plågats varje dag av dessa konstanta smärtor (en mer eller mindre "tortyrliknande tillvaro") sedan 1972. Detta innebär att jag inte har haft möjlighet att arbeta med nätverket och hemsidan i den takt och omfattning som jag har velat. I början av 2005 kändes det i alla fall som att hemsidan i stora drag fått sin slutgiltiga utformning och det "breda" innehåll, som jag hela tiden har strävat efter.

En av anledningarna till att jag skapat den här hemsidan beror på den oerhörda frustration som jag upplever efter alla dessa resultatlösa kontakter med sjukvården under drygt 30 år. I första hand orsakad av en nästintill total brist på förståelse, som jag mött för de kroniska smärtor och andra besvär som jag måste leva med på grund av mina sjukdomar. Innerst inne känner jag mig nästan som i följande citat: "Every normal man must be tempted at times to spit upon his hands, hoist the black flag, and begin slitting throats." - Henry Louis Mencken (1880-1956).

 

Att under de senaste 6 åren ställt upp som stödperson vid hundratals telefonsamtal och besvarat åtskilliga e-mail från drabbade, där vissa varit på gränsen till sammanbrott eller ännu värre saker, har i vissa fall varit synnerligen påfrestande och något som jag inte längre klarar av med hänsyn till min egen hälsosituation. Jag hoppas på er förståelse och att det skall öppnas andra möjligheter för de som behöver stöd eller någon att prata med. Nedanstående e-postadress och telefonnummer är därför inte längre aktuella i det här sammanhanget utan finns endast kvar om någon vill stödja ISOP, framföra allmänna synpunkter på hemsidan eller om massmedia och sjukvårdspolitiker blir intresserade av sjukdomarna och vår situation.

Läs även Epilog

 

Lindsdal i september 2006 

Lennart Branthle

Kokgränd 18

393 64 Kalmar

Tfn: 0480-47 41 91 (eftermiddag och kväll).

   Skriv endast ISOP i ämnesraden, annars sorteras mailet bort av spamfiltret.

 

Tillbaka till Huvudsidan

 

Tillbaka till Inledning

 

Några av mina funderingar:

Jag har numera förstått att den behandling som erbjuds inom svensk sjukvård, i brist på kunskap om sjukdomarna, till stor del bygger på gamla myter och vanföreställningar. Några av de vanligaste som både jag och andra har mött är att:

 

Drabbade av kronisk prostatit anses inte ha några större besvär av sin sjukdom om det inte framkommer något "anmärkningsvärt" vid palpering av prostatan (förutom "måttlig" smärta), vid cystoskopi- eller ultraljudsundersökning (TRUS) eller ett positivt resultat vid bakterieodling. Jag citerar från Läkartidningen nr. 32-33 1992 sid. 2615-2616: "Som urolog kan man efter negativ undersökning försäkra patienten om att han inte har någon sjukdom (?)....de symtom som finns är ofarliga och går att uthärda" (!). Detta är ett fullständigt befängt påstående och ingen ovanlig attityd, som drabbade av kronisk prostatit möts av. Ingen annan än patienten själv kan avgöra vilka smärtor och besvär han har av sin sjukdom, vilket tyvärr alltför många läkare inte tycks vilja acceptera. Var har förmågan till empati tagit vägen? 

"Patienter med kronisk prostatit har inte sådana besvär att sjukskrivning eller smärtstillande medicin är motiverad." Själv fick jag höra detta fullständigt absurda uttalande vid ett läkarbesök när jag knappt klarade av att sitta. Jag mådde så illa av smärta att jag höll på att svimma och ramla av stolen. En annan läkare inleder sin artikel i ovan nämnda medicinska tidskrift med att: "Prostatit är ett av de mer okomplicerade tillstånden man möter som "allmänläkare." Detta påstående är lika befängt som ovanstående och visar på en enastående nonchalans och okunnighet, eftersom det rör sig om en sjukdom som man inte vet vad den orsakas av. Hur länge skall det dröja innan man inom den svenska sjukvården börjar förstå hur smärtsam och besvärlig den här sjukdomen är för vissa drabbade och att vi som är i den här situationen slipper att bli betraktade som kverulanter och simulanter?

Jag märkt hur jag mötts av misstro och upplevt mig bli behandlad som just en kverulant och simulant, då jag påpekat att behandling med antibiotika, NSAID och prostatamassage inte lindrar de olika besvären. I det här sammanhanget vill jag även nämna, att en undersökning (Socialstyrelsen?) under hösten 2001 visar, att cirka 90 % av de som söker sjukvård vågar inte fråga eller ha egna synpunkter. Man är helt enkelt rädd för att detta skall leda till en sådan påföljd från läkarens sida, att behandlingen påverkas negativt. 

Jag har fått höra, att om man inte blir hjälpt av t.ex. antibiotika, NSAID och massage så är sjukdomen troligtvis orsakad av psykiska faktorer. Samma resonemang som t.ex. med magsår, innan man fann ett samband med bakterien Helicobacter pylori. Ett kanske ännu bättre exempel är fibromyalgi, där man under de senaste åren inom sjukvården börjat ändra uppfattning om de drabbades situation.

Det finns läkare som har uppfattningen att kronisk prostatit läker ut av sig själv efter några år. Tyvärr så är nog detta ovanligt och hör till undantagen. Den här uppfattningen grundar sig troligtvis på att drabbade ger upp efter ett antal läkarbesök, då man märker att man möts av dålig förståelse och får ingen eller obetydlig hjälp för sin sjukdom. Många försöker därför i stället klara sig så gott det går på egen hand och undviker fortsatta resultatlösa och förödmjukande kontakter med sjukvården. Detta innebär givetvis också att den behandlande läkaren får den felaktiga uppfattningen, att patienten blivit besvärsfri genom den ordinerade behandlingen. En numera bortgången överläkare och urolog vid Kalmar Lasarett sade till mig en gång om patienter med kronisk prostatit: "Dom brukar inte höra av sig efter några år (2-3 år, om jag inte minns fel), så då har dom VÄL blivit bra" (!).

Av ovanstående framgår, att det finns stora brister i den svenska sjukvården inom det här området. Detta innebär oftast att inte ens de som är värst drabbade och som har stora problem, får någon hjälp eller möts av någon förståelse för sin sjukdom. Vi får t.ex. inte tillräcklig hjälp med effektiv smärtlindring, som för många av oss skulle ha inneburit en betydligt bättre livskvalitet. I stället drabbas därför många av olika psykiska problem och i värsta fall av självmordstankar, för att en gång för alla bli kvitt sina smärtor.

Definitionen av tortyr är: När någon utsättes för oönskad påverkan under längre tid så kallas detta för tortyr. Så länge sjukvården inte har kunskaper och resurser att behandla långvariga, oförklarliga och besvärliga smärttillstånd hos vissa patienter (t.ex. orsakad av kronisk prostatit eller interstitiell cystit) innebär detta definitionsmässigt, att sjukvårdsansvariga myndigheter accepterar en "tortyrliknande tillvaro" år ut och år in för vissa sjuka i Sverige. Behovet av smärtkliniker i Sverige är betydligt större än vad sjukvårdspolitiker tycks vara medvetna om. 

Kronisk prostatit anses tydligen vara en "lågstatussjukdom", som ingen egentligen är intresserad av och som hamnat helt i skymundan av prostatacancer och godartad prostataförstoring. ISOPs viktigaste målsättning är därför att rikta uppmärksamhet på vad det kan innebära att vara drabbad av kronisk prostatit och interstitiell cystit, bristen på kompetens inom sjukvården och det stora forskningsbehovet. På så sätt hoppas vi att medicinskt ansvariga på olika nivåer inom sjukvården och sjukvårdspolitiker inser, att kronisk prostatit och interstitiell cystit är sjukdomar som inte längre kan negligeras.

 

Tillbaka till toppen

 

Målsättning

Det finns ingen patientförening eller annan intresseorganisation i Sverige för drabbade av kronisk prostatit eller interstitiell cystit. Vi är därför några drabbade som under 1998 bildade det här nätverket för att:

Aktivt söka efter och sammanställa de kunskaper som finns om sjukdomarna i olika delar av världen.

Lämna en så saklig information som möjligt om sjukdomarna till både dig som är drabbad och dina anhöriga.

Hjälpa dig att få kontakt med och stöd av andra genom vårt diskussionsforum. Många tror sig ofta vara ensamma om att vara drabbad av sjukdomarna. 

Få kontakt med andra som är drabbade, så att fler engagerar sig i vårt nätverk/självhjälpsgrupp.

Få drabbade att inse att en öppnare inställning, att "komma fram" ur anonymiteten, är en absolut nödvändighet. Det är dags att visa att det inte på något sätt är skamligt att vara drabbad av en sjukdom, oftast utan att det går att peka på eller fastställa någon direkt orsak, som vilken "normal/vanlig" person som helst kan råka ut för.

Få kontakt med någon välkänd person som är drabbad och intresserad av att träda fram och berätta om sin sjukdom. Vi är givetvis tacksamma om någon annan välkänd person vill göra PR för "vår sak". På så sätt hoppas vi att vår situation bättre kommer att uppmärksammas i samhället.

Skapa en större förståelse för och sprida kunskap om sjukdomarna i samhället (lobbyverksamhet).

Få läkare (med olika specialiteter) som är intresserade av sjukdomarna att delta i vårt diskussionsforum.

Försöka åstadkomma en ändrad attityd inom den kliniska sjukvården. Tyvärr kan både kronisk prostatit och interstitiell cystit vara betydligt smärtsammare och påverka livskvaliteten i högre utsträckning än vad gamla myter och vanföreställningar inom den svenska sjukvården oftast hävdar. Uppmärksamma medicinskt ansvariga på att det på olika håll i världen provas andra metoder för diagnos och behandling än de som rutinmässigt, och ofta med nedslående resultat, används inom svensk sjukvård.

Uppmärksamma sjukvårdsansvariga myndigheter och politiker på behovet av ekonomiska resurser för en forskning med målsättningen, att åstadkomma bättre rutiner för omhändertagande av drabbade samt nya eller förbättrade diagnos- och behandlingsmetoder för sjukdomarna. Vi hoppas naturligtvis i första hand på ett engagemang från det svenska Vetenskapsrådet liknande det som den amerikanska hälsovårdsmyndigheten NIH (the National Institutes of Health) började med 1998. Sedan dess har NIH genom olika landsomfattande forskningsprojekt, Workshops m.m. visat ett stort intresse för såväl kronisk  prostatit som interstitiell cystit.

Sträva efter att få resurser för att kunna sammanställa och distribuera informationsmateriel om sjukdomarna.

Sammanställa och genom direktutskick uppmärksamma berörda (universitet, läkare och massmedia) på aktuella Workshop och liknande, som planeras om sjukdomarna i olika delar av världen.

På sikt bilda någon form av intresseorganisation, för att på så sätt skapa en kontinuitet och ett "officiellt" organ för oss som är drabbade av sjukdomarna kronisk prostatit/CPPS/kroniskt smärtsamt bäckensyndrom och interstitiell cystit/IC/PBS. 

 

Tillbaka till toppen

 

Några av ISOP:s aktiviteter

Sedan 1999 har jag försökt att rikta uppmärksamhet på de här sjukdomarna i huvudsak genom att åtskilliga gånger sända material  till olika universitet, myndigheter, politiker, tidningar, radio och TV m.fl. Tyvärr måste jag konstatera att  intresset har varit minimalt och att denna "lobbyverksamhet" har varit mer eller mindre misslyckad.

Jag har även under sommaren 2000 vidarebefordrat ett 30-tal inbjudningar från USA till samtliga svenska universitet, olika tidningar, urologer, mikrobiologer m.fl. angående ett internationellt Workshop 2000 för kronisk prostatit. Det är mycket glädjande att en svensk urolog för första gången deltog detta år.

Ett nytt Workshop kommer att hållas i oktober 2005 och vi får då hoppas på ett större intresse bland svenska urologer och mikrobiologer? Under juni 2005 har jag vidarebefodrat ett 25-tal broschyrer om detta Workshop från amerikanska NIH till svenska Universitet, urologer, medicintidskrifter m.fl. Förutom dessa broschyrer har jag skickat ut ett 50-tal egen sammanställd information om detta Workshop genom brev och mail.

Jag har även tidigare sammanställt ett mindre Informationshäfte i A5-format för utdelning på apotek, vårdcentraler och sjukhus. Det har gått åt hundratals häften, men tyvärr har inte detta lett fram till ett ökat engagemang från drabbade. Den här sjukdomen tycks vara omgiven av ett märkligt tabu, som jag inte ens i min vildaste fantasi kunnat drömma om.   

Jag har under våren 2006 sammanställt ett 28-sidigt kompendium i A4-format och i färgtryck med titeln Kronisk Prostatit/CPPS. Det är utformat för att ge en allsidig och balanserad information om sjukdomen till drabbade, anhöriga, arbetsgivare, massmedia, Försäkringskassa, sjukvårdspersonal och sjukvårdspolitiker. Du kan själv skriva ut denna från pdf-format. Se sidan Kompendium, vykort och banner. Kompendiet har under våren 2006 skickats ut till olika "makthavare" i samhället. Mer information om detta finns på sidan Personligt från Webmaster

Du kan även hjälpa till med att rikta uppmärksamhet på vår situation genom att skriva ut huvudsidan. Ge den till din läkare eller sätt upp den på lämpliga anslagstavlor på apotek och inom sjukvården. Du kan även skriva insändare (Se Förslag till insändare) till din lokaltidning. Tala om att du och många andra är drabbade av en sjukdom, som man vet mycket lite om, och om det stora behovet av forskning samt ange adressen till vår hemsida på Internet.

 

Tillbaka till toppen

 

Förslag till insändare/debattartikel angående kronisk prostatit

Detta förslag innehåller olika fakta som kan användas antingen i sin helhet eller, om man vill göra ett kortare inlägg, genom att kombinera olika stycken.

 

Kronisk prostatit - en negligerad prostatasjukdom

Varje år får åtskilliga svenska män (från tonåren och uppåt) sina liv förändrade på grund av kronisk prostatit (kronisk inflammation av prostatakörteln) och en avsevärd försämrad livskvalitet. Inga sjukvårdsansvariga och endast ett fåtal läkare tycks vara intresserade av den här "lågstatussjukdomen", troligtvis beroende på att man har mycket dåliga kunskaper om hur den påverkar den som drabbats och att sjukdomen normalt inte är livshotande. Den som fått den här diagnosen, och då den vedertagna "standardbehandlingen" (antibiotika, antiinflammatoriska mediciner och ev. prostatamassage/dränering) inte ger något resultat, får i fortsättningen oftast ingen eller obetydlig hjälp från sjukvården (eller samhället i övrigt) och tvingas att försöka klara sig "så gott det går" på egen hand. 

De flesta personer har en diffus uppfattning om mannens prostatasjukdomar och känner vanligtvis inte heller till att det finns tre olika sjukdomar. Det rör sig om prostatacancer, bph (godartad prostataförstoring) och prostatit (inflammation av prostatakörteln). Enligt Prof. Truls E. Bjerklund Johansen, Universitetet i Tromsö Norge (En skrift om Prostatit, Läkemedelsföretaget Orion Pharma 2002), är prostatit bland de vanligaste orsakerna (vanligare än både prostatacancer och godartad prostataförstoring) till att män uppsöker läkare. Han anger även, att ungefär var fjärde man som söker hjälp inom sjukvården för urogenitala besvär är drabbade av sjukdomen. 

Enligt amerikanska the Centers for Disease Control (CDC), drabbas cirka 50 % (andra källor anger cirka 25 %) av männen i västvärlden av någon typ av prostatit under sin livstid (incidensen). Prostatit är den vanligaste prostatasjukdomen hos män under 50 år, medan de båda andra är vanligast förekommande och debuterar i regel över denna ålder. Sjukdomen kan delas in i de två huvudtyperna akut prostatit (en bakteriell sjukdom som i regel botas utan några komplikationer med antibiotika) och kronisk prostatit. Flera olika internationella studier pekar på att cirka 8 % av männen är drabbade (prevalensen) av den kroniska typen. Prof. Peter Wiklund vid Karolinska Sjukhuset, anger prevalensen till 5-8 %. Detta skulle i så fall innebära, att cirka 250 000 män (från tonåren och uppåt) kan vara drabbade i Sverige. Enligt olika androloger är 35-40 % av män som söker hjälp för infertilitet drabbade av sjukdomen. Trots att kronisk prostatit således är vanligt, är det en dold sjukdom i samhället.

De vanligaste symtomen vid kronisk prostatit är urineringsproblem, sexuell dysfunktion samt olika smärtor i bäcken och närliggande områden. Symtombilden varierar avsevärt mellan olika drabbade. Vissa har knappt märkbara symtom medan ungefär var femte som är drabbad (enligt en studie 1997 av National Institute of Public Health, Tjeckien) har livslånga mer eller mindre besvärliga kroniska smärtor och andra problem, som innebär en totalt förändrad livssituation och en avsevärt försämrad livskvalitet. Situationen är med största sannolikhet likartad i Sverige och åtskilliga drabbade riskerar därför att hamna i ett psykiskt påfrestande socialt utanförskap redan i unga år. 

Allt för många som är drabbade av kronisk prostatit har en eländig tillvaro och hamnar i en situation präglad av vanmakt och hjälplöshet. Enligt en forskningsrapport 1996 av Dr. Richard B. Alexander, University of Maryland, Baltimore, USA, leder detta till att över hälften får olika psykiska problem på grund av sin sjukdom och att 5 % bär på självmordstankar för att en gång för alla bli kvitt sina smärtor. Bristen på kunskap om sjukdomen innebär oftast att inte ens de som är värst drabbade och som har stora problem, får någon hjälp/förståelse då man söker hjälp hos sjukvården. Vi får därför t.ex. inte tillräcklig hjälp med effektiv smärtlindring, som skulle ha inneburit en betydligt bättre livskvalitet för åtskilliga.

På Svensk Urologisk Förenings hemsida kan man bl.a. läsa: ”Trots att kronisk prostatit således är vanligt och trots dess ibland mycket allvarliga påverkan på en människas liv, har forskning och utbildning om prostatit och sjukvårdsmässigt omhändertagande av de drabbade männen varit eftersatt under lång tid.” Det finns således stora brister i den svenska sjukvården inom det här området. Det finns i dag i princip inga objektiva mätbara kriterier (till skillnad mot övriga prostatasjukdomar) för att säkerställa en korrekt medicinsk diagnos för sjukdomen. De som är drabbade är därför helt utlämnade till läkares godtyckliga (och oftast olika) bedömning både beträffande behov av diagnostik och av vård.

Forskningen kring prostatasjukdomarna har av naturliga skäl i första hand koncentrerats till prostatacancer och godartad prostataförstoring. Kronisk prostatit räknas tydligen till de verkliga ”lågstatussjukdomarna” och har hamnat helt i skymundan av de övriga ur forskningssynpunkt. Detta är synnerligen anmärkningsvärt eftersom det rör sig om en sjukdom som man i de allra flesta fall inte vet vad den orsakas av (endast 5-10 % anses bakteriell), vilket innebär att sjukvården har begränsade och mycket osäkra behandlingsmöjligheter till sitt förfogande. Det är troligtvis därför mera adekvat, att beteckna diagnosen kronisk prostatit som ett ”samlingsnamn” för flera olika sjukdomstillstånd som ger likartade symtom. Det mesta pekar således på, att det är en sjukdom med flera olika bakomliggande orsaker och där drabbade ofta även har symtom från andra inflammatoriska sjukdomar. Inom den internationella forskningen används oftast uttrycket CPPS/Chronic Pelvic Pain Syndrome (kroniskt smärtsamt bäckensyndrom) i stället för enbart kronisk prostatit, vilket tyder på att man anser att det rör sig om en komplex och multidisciplinär sjukdom.

Vi som är drabbade hyser en förhoppning att du som läser detta, och som har en möjlighet att påverka eller styra svensk sjukvård och forskning, delar vår uppfattning att kronisk prostatit är en sjukdom som inte längre kan negligeras. Det finns således ett stort och angeläget behov av forskning för att öka såväl den medicinska kunskapen som kunskapen om hur livskvaliteten påverkas (framförallt för att öka förståelsen inom den svenska sjukvården) hos de som drabbats. En mycket begränsad forskning påbörjades vid Kärnsjukhuset i Skövde 2005 under ledning av Prof. Hans Hedelin. Nämnvärd forskning om sjukdomen förekommer huvudsakligen i USA och Kanada under ledning av NIH. De statliga anslagen för forskning kring kronisk prostatit i USA har sedan 1999 uppgått till cirka 20 miljoner dollar. Till detta kommer privata anslag på åtskilliga miljoner. Några konkreta (kliniska) resultat av större betydelse har ännu inte redovisats från denna forskning.

För att få en helhetsbild av sjukdomen och vår situation (en bortglömd och utlämnad patientgrupp där alltför många far illa i det tysta), hänvisar jag till hemsidan http://home.swipnet.se/isop som startades hösten 2000. Här finns även ett diskussionsforum där drabbade har en möjlighet att komma i kontakt med och få stöd av andra i samma situation.

 

 

Tillbaka till Inledning

 

Tillbaka till toppen

 

Publicerad insändare

För att sprida information om hemsidan, har jag skickat nedanstående insändare till olika tidningar. 

 

En av mannens mindre kända sjukdomar

Enligt en sommaren 2000 av the American Foundation for Urologic Disease (AFUD), the Men's Health Network (MHN) och Bayer Corporation presenterad landsomfattande undersökning, är det endast cirka 15 % av den vuxna befolkningen i USA som känner till att det finns en sjukdom som heter kronisk prostatit (kronisk inflammation av prostatakörteln). Situationen är med största sannolikhet likadan i Sverige, vilket innebär att den som drabbas kommer att mötas av dålig förståelse för sina besvär.

Flera olika källor, bland annat National Institutes of Health (den amerikanska Socialstyrelsen), anser att varannan man (från tonåren och uppåt) kommer att drabbas av prostatit under sin livstid. Olika internationella studier visar att hos 5-8 % av de drabbade kommer besvären att bli kroniska. Enligt vår bedömning innebär detta att cirka en kvarts miljon män i Sverige har mer eller mindre (ibland mycket svåra och i regel oförklarliga) besvär på grund av kronisk prostatit. Sjukdomen kan orsaka en mängd olika symtom, men enligt professor Jan-Erik Damber, Umeå Universitet (Aftonbladet 1999-01-09) är de dominerande symtomen smärtor och tyngdkänsla i bäckenbotten och ljumskar med utstrålning nedåt låren. Andra drabbade kan t.ex. ha vattenkastningsproblem och flytningar. Professor Damber anser vidare att man vet mycket lite om vad som orsakar kronisk prostatit, men att det finns klara kopplingar mellan den här sjukdomen och ledbesvär vilket leder tankarna till att immunförsvaret snarare än mikroorganismer skulle kunna vara orsaken.

Trots att många är drabbade och orsaken till insjuknandet i de flesta fall är okänd, förekommer det endast obetydlig forskning som rör sjukdomen i vårt land. Detta kan tolkas som om sjukvårdsansvariga politiker och myndigheter antingen inte har kännedom om sjukdomens omfattning (och vilken besvärlig tillvaro det kan innebära för den som är drabbad), eller så undviker man att ta sitt ansvar för en stor patientgrupp där alltför många far illa i det tysta. 

Då det inte finns någon svensk patientförening eller patientinformation försöker vi inom nätverket ISOP att rikta uppmärksamhet på den här sjukdomen. Vi har därför skapat en hemsida på Internet http://home.swipnet.se/isop (eller Karolinska Institutets länk http://www.mic.ki.se/Diseases/swec12.html) där vi i första hand vänder oss till drabbade, sjukvårdsansvariga politiker och sjukvårdspersonal. Här redogör vi bland annat för av oss kända medicinska fakta, sjukdomens omfattning, vad det kan innebära för den drabbade samt uppmärksammar och understryker det stora behovet av forskning.

Lennart Branthle

Kalmar

Kontaktperson för nätverket ISOP

 

Anm: Ovanstående insändare har bl.a. varit införd i Sydsvenska Dagbladet, Östra Småland, Barometern, Falukuriren och Nya Ålandstidningen. ISOP är mycket tacksam för detta.

 

Tillbaka till toppen

 

Brev till Socialstyrelsen

 

Kalmar 2007-07-20 

 

Helena Silferhielm

Socialstyrelsen

106 30 Stockholm

 

Hej!

Ref: Med anledning av din medverkan i massmedia beträffande självmord.

I egenskap av kontaktperson för nätverket (självhjälpsgruppen) ISOP, översänder jag bifogade kompendium. Jag har under de senaste åren fått kännedom om ett 10-tal självmord där kronisk prostatit med stor sannolikhet varit den direkta orsaken eller starkt bidragit till händelseutvecklingen (sidan 11). Jag har inte sällan fått höra hur andra drabbade haft liknade tankegångar framförallt p.g.a. de mer eller mindre besvärliga kroniska smärtorna. Att sjukdomen är ett stort problem för åtskilliga, torde även framgå av att vår hemsida under fjoråret hade cirka 20 000 besök.

Av kompendiets innehåll är det lätt att inse, att kronisk prostatit är en komplex sjukdom med troligtvis flera olika bakomliggande orsaker som ger likartade mer eller mindre besvärliga symtom. Av kompendiet framgår även de dåliga medicinska kunskaperna om sjukdomen, hur drabbade kan påverkas (där olika psykiska problem inte är någon ovanlig följd) och inte minst det bristfälliga omhändertagandet inom sjukvården (första bladets insida samt sidorna 3 och 23). Här är det framförallt den mycket dåliga förståelsen för drabbades smärtsituation, som är det dominerande problemet.

Forskning beträffande sjukdomen förekommer huvudsakligen i USA och Kanada, men även i mindre omfattning i Sverige och några andra länder. Här är det Prof. Hans Hedelin, Kärnsjukhuset i Skövde, som under 2005 påbörjade den första svenska seriösa forskningen kring sjukdomen (sidan 13).

Med vänliga hälsningar

 

Lennart Branthle

Kokgränd 18

393 64 Kalmar

 

Kontaktperson för ISOP, The Swedish Chronic Prostatitis Network http://home.swipnet.se/isop

 

Bilaga: Kompendiet Kronisk prostatit/CPPS.

 

Anm: Inget svar har ehållits på ovanstående brev.

 

Tillbaka till toppen

 

Svar på brev från Landstinget i Östergötland med anledning av prioriteringar i sjukvården, september 2004

Jag har fått ett brev från prioriteringsansvarig läkare vid Landstinget i Östergötland. Han anger bl.a. att efter att ha talat med chefen för Urologienheten i Linköping har han gjort bedömningen, att kronisk prostatit är en ofarlig sjukdom och "Att huvudparten av prostatitpatienterna kommer dock att klara sig bra i primärvården.” En häpnadsväckande förenkling och ett befängt påstående som jag givetvis inte kan låta bli att bemöta.

 

Kalmar i september 2004

Landstinget i Östergötland

Dr. XX

581 91 Linköping.

 

Det är helt uppenbart att vid sjukvårdens prioriteringsarbete inom Landstinget i Östergötland, har någon hänsyn inte tagits till de symtom som många drabbade av kronisk prostatit tvingas leva med. Det väsentliga tycks vara, att är man inte drabbad av någon urogenitial cancerform så anses man inte ha några större besvär av sin sjukdom. Genom att ”lågprioritera” kronisk prostatit förstärks den redan felaktiga bilden, att sjukdomen inte är något större besvär för de som drabbats. Detta innebär med stor sannolikhet, att det skapas en än sämre situation för en redan utlämnad och negligerad patientgrupp. Ett agerande som inte är något annat än en skamfläck inom svensk sjukvård.

Enligt bl.a. Professor Peter Wiklund, Karolinska Institutet, kan så många som cirka 250 000 (5-8 %) män vara drabbade (prevalensen) av kronisk prostatit i Sverige. Av dessa tvingas ungefär var femte leva med mer eller mindre besvärliga kroniska smärtor på grund av sjukdomen. För oss som är värst drabbade, som har konstanta smärtor dag ut och dag in, är detta en ”tortyrliknande” tillvaro. Vi är en grupp patienter som ingen inom den svenska sjukvården på något sätt är intresserade av att hjälpa. De olika föreslagna prioriteringsåtgärderna tyder på, att i stället för en ökad förståelse för vår situation är vi på väg att hamna mer eller mindre utanför sjukvårdssystemet. Hur mycket vi än t.ex. vädjar om att få hjälp med effektivare smärtlindring, möts vi oftast på ett förnedrande sätt av läkare som självsäkert anser att ”så ont har man inte av den här sjukdomen”. När skall berörda inom sjukvården börja förstå hur smärtsam och besvärlig den här sjukdomen kan vara för vissa drabbade och i stället ifrågasätta gamla myter och vanföreställningar? Ett av de stora problemen är således den bristfälliga förståelsen inom sjukvården. Detta oavsett om det rör sig om specialistkliniker inom urologi eller primärvården. Att det verkligen förhåller sig så, har jag fått bekräftat åtskilliga gånger under de senaste åren genom 100-tals telefonsamtal och e-post.

Kronisk prostatit är en sjukdom som man i de allra flesta fall inte vet vad den orsakas av (endast 5-10 % anses bakteriell) och som inte passar in i det nuvarande sjukvårdssystemet och dess ”revirtänkande”. Inom den internationella forskningen används mer och mer uttrycket CPPS/Chronic Pelvic Pain Syndrome (kroniskt smärtsamt bäckensyndrom), som tyder på att man anser att det rör sig om en multidisciplinär sjukdom. Med hänsyn till att det mesta pekar på att det är en mycket komplex sjukdom med flera olika bakomliggande orsaker (drabbade har ofta även symtom från andra inflammatoriska sjukdomar), erfordras behandlingsresurser med en bredare medicinsk kompetens (inklusive smärtspecialister) än dagens urologer. Enda möjligheten att förbättra den nuvarande behandlingssituationen är att sjukvården ”anpassar sig till verkligheten” och skapar helt nya förutsättningar för behandling av inflammatoriska urogenitiala och bäckenrelaterade sjukdomar.

Som framgår av ovanstående är orsaken/orsakerna till sjukdomen i de allra flesta fall okända vid kronisk prostatit/CPPS. Det finns därför ett stort och angeläget behov av forskning för att öka såväl den medicinska kunskapen om sjukdomen som kunskapen om hur livskvaliteten påverkas (framförallt för att öka förståelsen inom den svenska sjukvården) hos de som drabbats. Detta är utan tvekan den enda åtgärd som kanske på sikt kan förbättra situationen för oss som är drabbade.

Med vänliga hälsningar

Lennart Branthle
(Kontaktperson för nätverket ISOP)

Lennart Branthle
Kokgränd 18
393 64 Kalmar
 

 

 

Anm: Inget svar har ehållits på ovanstående brev.

Landstinget i Östergötlands prioriteringslista finns på http://home.swipnet.se/isop/blandat.htm#prioritering

 

Tillbaka till Personligt från Webmaster

 

Tillbaka till toppen

 

Mail till Vetenskapsrådet

 

Skickad i mars 2003.

 

Harriet Wallberg-Henriksson

Vetenskapsrådet

Hej! 

Jag har genom en "nätverksmodell" sedan 1998 försökt att rikta uppmärksamhet på ett par mycket vanliga sjukdomar, som det märkligt nog talas mycket litet om. Sjukdomarna heter kronisk prostatit och interstitiell cystit. De bakomliggande orsakerna till sjukdomarna är okända, vilket givetvis innebär att sjukvården har mycket begränsade och osäkra behandlingsmöjligheter till sitt förfogande.

Jag har nu under cirka 3 års tid lagt ner ett mycket stort antal timmar för att skapa en hemsida om sjukdomarna och för att "hålla igång" nätverket. Sedan starten hösten 2000 har det varit cirka 29 000 inloggningar på hemsidan. Sjukdomarna är således ett stort och dolt problem i samhället. Detta gäller givetvis inte bara Sverige utan i hela världen. Om vi jämför förekomsten av sjukdomarna med de studier som är gjorda i t.ex. USA och Kanada (inga studier är gjorda i Sverige), skulle det i värsta fall innebära att cirka 250 000 män (från tonåren och uppåt) är drabbade av kronisk prostatit och cirka 10 000 (cirka 90 % kvinnor) av interstitiell cystit i Sverige. Det här är en patientgrupp som ingen inom sjukvården tar något ansvar för och där åtskilliga tvingas leva med livslånga mycket svåra kroniska smärtor. Enligt ett amerikanskt kongressförhör 1996, har cirka 60 % av de som är drabbade mer eller mindre svåra depressionsproblem p.g.a. sjukdomarna och cirka 5 % har självmordstankar.

http://home.swipnet.se/isop - Adressen till vår hemsidans huvudsida.

http://home.swipnet.se/isop/massmedia.htm#Undersidor - Vad några stora tidningar (bl.a. Los Angeles Times och The Independent, UK) skrivit om kronisk prostatit. 

http://home.swipnet.se/isop/JAMA.htm - Vad den ansedda amerikanska medicintidskriften JAMA  (The Journal of the American Medical Association) skrivit om kronisk prostatit.

http://home.swipnet.se/isop/tavlan.htm#NIH - Information om en 1998 påbörjad forskning administrerad av NIH (the National Insitutes of Health) i USA rörande kronisk prostatit.

http://home.swipnet.se/isop/sjukvard.htm - Den senast inlagda sidan på vår hemsida är "Appell till den svenska sjukvården".

Jag är medveten om att de här sjukdomarna är svåra att "greppa" för den som inte är drabbad. Det är kanske därför situationen i dag ser ut som den gör för oss som är drabbade? Vi skulle därför vara mycket tacksamma om du kunde hjälpa oss att uppmärksamma sjukdomarna. I första hand genom att verka för riktade forskningsanslag för att försöka finna nya diagnos- och behandlingsmetoder, men även så att Socialstyrelsen uppmärksammas på behovet av riktlinjer och rutiner för sjukdomarna inom den kliniska sjukvården. Ett stort problem är således den vanmakt och utanförskap som många av oss känner, eftersom vi inte får någon hjälp av sjukvården och oftast inte någon förståelse från samhället i övrigt.

Den mest aktuella boken som behandlar kronisk prostatit är den 2002 utkomna The Prostatitis Manual:  A Practical Guide to the Management of Prostatitis/Chronic Pelvic Pain Syndrome by Prof. J. Curtis Nickel. Förlag Bladon Medical Publishing in Oxfordshire, UK. Tfn:  (01608) 644436, 12, New St, Chipping Norton, OX7 5LJ, United Kingdom. Pris cirka £25.  ISBN: 1904218083 (Published May 2002). Utdrag ur boken och visst bildmateriel finns på http://www.prostatitis.org/bookorder.html

Den bok som kanske bäst behandlar interstitiell cystit är Interstitial Cystitis Survival Guide. Publisher: New Harbinger. Retail price: $14.95. Publications, Inc. Pages: 236 ISBN: 1-57224-210-8 The Interstitial Cystitis Network 4773 Sonoma Highway, PMB125 Santa Rosa, CA USA 95409 Phone: (707)538-9442 FAX: (707)538-9444 URL: http://www.ic-network.com

Avslutningsvis vill jag tacka för att du tog dig tid att läsa igenom denna vår vädjan. Vår förhoppning är att Vetenskapsrådet får en förståelse för vår situation och delar vår uppfattning att "någonting måste göras".

Med vänliga hälsningar

Lennart Branthle

Kalmar

 

Anm: Inget svar har ehållits på ovanstående mail.

 

Tillbaka till toppen

 

Skrivelse till Riksdagens Socialutskott

 

Kalmar 2000-11-28

 

Sveriges Riksdag

Socialutskottet 

Samtliga ledamöter

100 12 Stockholm  

 

Kronisk Prostatit - en dold folksjukdom.

Genom det här brevet vill vi rikta uppmärksamhet på en prostatasjukdom, som har hamnat helt i skuggan av prostatacancer och godartad prostataförstoring (bph). Vi avser då en sjukdom som heter prostatit (inflammation av prostatakörteln). Cirka 50% av alla män, från tonåren och uppåt, kommer någon gång under sin livstid att drabbas av prostatit.

Sjukdomen är den vanligaste av prostatasjukdomarna hos män som är yngre än 50 år och den tredje i storleksordningen hos män som är äldre. Orsaken till sjukdomen är i de allra flesta fall okänd, vilket medför att den är svår att behandla och bota. Enligt vår uppfattning, grundad på en jämförelse med 8 olika internationella studier, har 5-8 % (prevalensen) av männen i Sverige mer eller mindre kroniska besvär på grund av kronisk prostatit. Detta innebär att kanske så många som 250 000 män kan vara drabbade. Besvären kan vara allt från lindriga och knappt märkbara till svåra livslånga kroniska smärtor i bäcken och närliggande områden. För många drabbade innebär sjukdomen en totalt förändrad livssituation och en avsevärt försämrad livskvalitet, där självmordstankar tyvärr inte tycks vara alltför ovanliga.

Trots att många är drabbade och orsaken till kronisk prostatit i de flesta fall är okänd, förekommer det endast obetydlig forskning som rör sjukdomen i vårt land. Kronisk prostatit är en ”lågstatussjukdom”, som ingen egentligen är intresserad av. Detta kan tolkas som om sjukvårdsansvariga politiker och myndigheter antingen inte har kännedom om sjukdomens omfattning (och vilken besvärlig tillvaro det kan innebära för den som är drabbad), eller så undviker man att ta sitt ansvar för en stor patientgrupp där alltför många far illa i det tysta.

Då det inte finns någon svensk Patientförening eller Patientinformation för kronisk prostatit försöker vi inom nätverket ISOP att rikta uppmärksamhet på den här sjukdomen. Vi har därför skapat en hemsida på Internet http://home.swipnet.se/isop (kopia av huvudsidan bifogas) där vi i första hand vänder oss till drabbade, sjukvårdspersonal, sjukvårdsansvariga myndigheter och politiker. Här redogör vi bland annat för av oss kända medicinska fakta, sjukdomens omfattning, vad det kan innebära för den som har drabbats samt uppmärksammar och understryker det stora behovet av forskning. Vi vädjar därför till Socialutskottets ledamöter att ”ta sig tid” att besöka och läsa igenom innehållet på vår hemsida.

Vår förhoppning är att sjukvårdsansvariga myndigheter och politiker skall uppmärksamma hur stort problemet är i vårt land och att det inte dröjer alltför länge innan vi får se ”öronmärkta” forskningsanslag, med målsättningen att försöka åstadkomma nya eller förbättrade diagnos- och behandlingsmetoder för kronisk prostatit.

Med vänliga hälsningar

Lennart Branthle
(Kontaktperson för nätverket ISOP)

Lennart Branthle
Kokgränd 18
393 64 Kalmar
 

Kopia: Socialministern, Expressen och Aftonbladet.

 

 

Anm: Inget svar har ehållits på ovanstående brev.

 

Tillbaka till toppen

 

Synpunkter från läkarhåll m.fl. på ISOPs verksamhet

Från ett email som jag erhållit: "Lycka till med dina insatser, som stöttar svensk sjukvård på ett område där det haltar betänkligt." Dr. A-s (klinikchef inom urologi).

Från ett annat email: "Vill än en gång framföra hur imponerad jag är över dina kunskaper och hur didaktiskt du sammanställt dem. Att du ställt upp materialet så pedagogiskt gör det extra intressant och tankeväckande (jag har fått en del ideer och uppslag återkommer om det). Har kommit i  kontakt med några patienter som fått gott stöd av dig i sin svåra situation. Jag förstår att det tar både på din tid och kanske dina krafter, men de har spontant uttryckt sin uppskattning vilket härmed meddelas." Prof. H (klinikchef inom urologi). 

Från ett svarsbrev till en drabbad från Socialstyrelsen: "Jag har tidigare läst en del från ISOPs hemsida och imponerats av det kunnande som finns samlat där." (överdirektör vid Socialstyrelsen).

Detta diskussionsforum fyller därför en väldigt viktig funktion, om ni frågar mig, och jag har försökt förmedla vetskapen om detta forum till de urologer jag stött på. Så länge vår sjukdom inte kan förstås kan vi endast verka för att vår situation ska förstås. Niclas (medicinstuderande)

Från ett brev/snailmail som jag fått: "Tack för all din information om prostatit......Det är bra och viktigt att det finns patientpåtryckargrupper. Det är stimulerande både för oss läkare och kan nog ibland påverka även politikerna för resursfördelning".  Dr. Anne-Charlotte Kinn, tidigare ordförande för SUF, Svensk Urologisk Förening.

Jag har nu varit på nätet och tittat, och är imponerad av den enorma mängden information och alla länkar du lagt ut - tjusigt! Medlem i BUS (blivande urologer i Sverige).

Bra jobbat! Bra med eldsjälar som du! Okunskap måste bekämpas för att nå framsteg. Per (distriktsläkare).

Jag är imponerad av sammanställningen. Bertil (läkare vid privat sjukhem).

Tack för en bra hemsida. Henrik (allmänläkare).

Hemsidan har ett mycket fylligt och balanserat innehåll. Per (specialistläkare).

Jag  är klart imponerad av det arbete som Du lagt ner på ISOP och även av dess innehåll. Din hemsida har hjälpt många patienter och jag kan bara hoppas att Du orkar fortsätta. Dr. E-n (klinikchef).

Ur en journaltext från en urologmottagning i Mellansverige: "Patienten är väl initierad och upplyser om ett nätverk som heter ISOP. Lämnar några av nätverkets broschyrer, som är mycket intressanta. Patienten är nu försörjd med bra kontakter för sin sjukdom."

ISOP:s sida är en imponerande databas med kunskaper för många och ett ställe där man kan leta information så att man kan få ork att kämpa vidare för att få den hjälp av vården som man behöver. Sexolog (i Skåne).

Vill bara säga att jag blivit otroligt imponerad av er sida! Sjuksköterska (på urologmottagning).

Jag uppmanar alla män som tittar på denna fantastiska hemsida att skriva till storsjukhusens urologer och till politiker för att få en debatt om denna lågstatussjukdom kronisk prostatit. (fru till drabbad i Göteborg).

Du gör ett fantastiskt jobb, med denna hemsida. Drabbad (i Jönköping).

..... utan din sida hade jag varit totalt vilse. Din sida ger mig en kunskap om sjukdomen som är ovärderlig. Den har hjälpt och hjälper mig att hålla hoppet och modet uppe varje dag som går. Vågar inte ens tänka tanken på om den ej funnits. (Lasse).

Tack för allt Du gjort. Utan Din insats är jag inte säker på att jag levt idag. Din sida var ett väldigt stöd på vägen att till slut bli frisk. Vet inte om jag klarat det annars. Men nu är jag äntligen frisk och hoppas att alla andra skall kunna bli det också. Signaturen Äntligen Frisk 

Your site is fascinating and full of useful information (as far as I can tell as a non Swedish reader!). Excellent to see work outside UK/USA. Dr. Jon Bernardes (Sociolog), The University of Wolverhampton, Storbritannien.

Many compliments for the WebSite and have all my best. Dr. Sandra Mazzoli (mikrobiolog), Florence, Italien.

 

Tillbaka till toppen

 

Humor

Jag kan tyvärr inte låta bli att avsluta den här sidan med några humoristiska bidrag. Plågas man av en kronisk sjukdom är humor, åtminstone för mig, en liten hjälp i vardagen. Jag hoppas att ingen tar illa upp av nedanstående?

  Följande har jag fått från en drabbad i Kanada.

-  Vet du varför urologerna har börjat att palpera prostatakörteln med två fingrar i stället för en?

-  ???

-  Jo för att patienten skall slippa gå till en annan urolog för att få en "second opinion"!

  Ett tragikomiskt citat från en engelsk hemsida: “I have or had prostatitis and am now left with impotence because of it. Tried Levitra last night and it worked so well that I needed to pee before having sex. I couldn't get it down. So went back to have sex but it was so uncomfortable wanting to pee that I had to stop the sex. Tried to pee again and had to throw cold water on it to do so. After I threw water on my penis it wouldn't come back up for another half an hour or so! By this time my girlfriend had fallen asleep. I don't know if this is success or not!”

  En annan tragikomisk historia har jag hittat på ett forum: "It feels like someone is inserting a rusty nail into the end of your penis, while a rabid Chihuahua bites on it, then you know how I feel. The only pain medicin I found that did anything were the Tramadol family, which unfortunately I am now addicted too. However, it did get rid of the dog!".

 

Tillbaka till toppen

 

vovve

 

Så länge vår sjukdom inte kan förstås, kan vi endast verka för att vår situation ska förstås.

 

Tillbaka till Huvudsidan