Klipp från 19 februari - 9 augusti 2004. |
|
Artikel i VK den 9 augusti 2004 Färre satsningar på vindkraft86
vindkraftbyggen väntar på att startas i länet. Bara nio är klara. Osäkert
system Beslutet om att införa elcertifikat för att gynna förnybar
el har delvis fått motsatt effekt. De vindkraftverk som redan byggts
och är i gång tjänar på systemet. Men för företag som vill bygga
fler vindkraftverk så har systemet inneburit osäkerhet. –
Elcertifikatsystemet som det är uppbyggt i dag gäller bara fram till
år 2010. Det skapar en osäkerhet, vilket leder till att banker är
ovilliga att låna ut pengar till dem som vill bygga fler vindkraftverk.
Handläggningstiderna är också på tok för långa, säger Gunnar
Fredriksson, vd för branschorganisationen Vindkraftleverantörerna.
Placeringen
het fråga I Sverige vill man också politiskt styra var vindkraften
ska vara. Energimyndigheten har tagit fram förslag på hur mycket
vindkraft varje del av landet ska kunna producera i framtiden. Varje länsstyrelse
ska sedan ta beslut om var produktionen bäst ska kunna placeras. Stora
delar av fjälltrakterna kommer att undantas eftersom inga vindkraftverk
ska byggas i naturreservat eller där det finns känslig miljö.
070-535
29 99
Insändare VK den 24 juli 2004 Det är dags för ny kärnkraftsomröstning!VINDKRAFTEN, megaklotter i naturen. Det gäller även de fyrtio 140 meter höga vindkraftverk som planeras på Gabrielsberget i Nordmaling och som kommunledningen, mot en stor del av lokalbefolkningens vilja, vill ge sitt tillstånd till. De beräknas kunna producera 150 miljoner kilowattimmar per år. En i och för sig imponerande siffra, men inte jämfört med landets totala kärnkraftsproduktion. Hälften av landets elproduktion kommer i dag från kärnkraften. För att ersätta all kärnkraft med vindkraft skulle det krävas 17 000 vindkraftverk med motsvarande produktion som de planerade verken i Nordmaling. Även politikerna har förstått att detta är helt orealistiskt. Det kanske inte blåser alla dagar! Därför måste det alltid finnas annan kraft. Det är därför regeringen tvingats begränsa den planerade vindkraftsproduktionen till att motsvara cirka 15 procent av dagens kärnkraftsproduktion. Man vill inte hamna i samma fålla som Danmark, där man stoppat all fortsatt utbyggnad av vindkraften, sedan den blivit för dyr. När det inte blåser krävs annan kraft för att ersätta vindkraften. Ersättningskraften, huvudsakligen producerad i kolkraftverk, släpper på ett år ut ungefär lika mycket koldioxid som alla bilar i Sverige under motsvarande tid. I SVERIGE diskuterar man att utnyttja gas som ersättningskraft för vindkraften, när det inte blåser. Gasen är något mindre miljöskadlig än kolet, men den är fortfarande ett fossilt bränsle som ökar koldioxidbelastningen i atmosfären. De planerade vindkraftverken i Nordmaling är jämfört med kärnkraften bara en droppe i havet. Den storskaliga satsning på vindkraft som fordras, för att ersätta denna mindre del av kärnkraften kräver dessutom, om en stor del av satsningen görs i Norrland, miljardinvesteringar i form av nya högspänningsledningar. Investeringar som inte betalas av vindkraftsproducenterna utan hamnar på våra elräkningar . Kärnkraftsindustrin klagar inte på en eventuell nedläggning av Barsebäck två. Industrin får betalt av staten (via våra skatter och elräkningar) även för den el som Barsebäck två skulle ha producerat om kärnkraftverket inte lagts ned. Därav den segdragna livslängdsdiskussionen. MEN VARFÖR inte göra som våra grannar i Finland, i stället för ett otroligt slöseri med landets resurser genom nedläggning av ett väl fungerande kärnkraftverk och en nedklottring av naturen med vindkraftverk, satsa dessa pengar på en fortsatt utbyggnad av kärnkraften? Vad vill folket i Nordmaling? Vad vill svenska folket? Det är nu mer än tjugo år sedan vi folkomröstade om kärnkraften. Då blev det i stort sett oavgjort. Dags för en ny folkomröstning? Denna gång om både vind- och kärnkraft. Björn Wahlberg
ÖA – Örnsköldsviks Allehanda på nätet 2004-05-28 Filmad protest mot vindkraft i Fanbyn[ 2004-05-28, 15:54 ] HUSUM. Nordanvind vindkraft AB planerar för ytterligare tre till fem vindkraftverk i Fanbyviken, i betydligt större format än de åtta som redan finns och närmare själva byn. Nu samlar ortsborna argumenten för att stoppa planerna, bland annat genom en film som distribuerats till politiker och makthavare. nde
i Fanbyviken. Snart hörs ett svagt susande ljud som till sist tar över
idyllen. Motståndarna till nya vindkraftverk i Fanbyviken har lyckats
med dramatiken och budskapet i sin kortfilm. Kristina Sandin, 0660-295545
Insändare VK onsdag 5 maj 2004 DAGENS USCH…för det regionalprogram på tv som påstod att nordmalingsborna är positiva till alla dessa vindkraftverk på Gabrielsberget i Aspeå. Vad jag fattade var det 206 eller 260 som intervjuats. Av dessa var det 46 % som var positiva. Det blir ju cirka 100 personer av oss virka 8 000 invånare i Nordmalings kommun. Är dessa cirka 100 representativa för oss övriga 7 000? Att våra politiker är naiva och blåögda trots den röda färgen, det är en sak, men tro inte att alla vi andra tror och tycker som dem. Upp till fortsatt kamp mot detta intrång i vår natur! Varför ska vi i Norrland gå med på att mjölkas ytterligare när det är södra Sverige som behöver mer el och inte vi? Detta är en ny variant på Baggböleri, sanna mina ord. Vindkraftverken kan placeras ute till havs, det blåser mer där och kanske blir till mindre skada på omgivningen… Nordmalingsbo
Tisdagkvällen den 20 april hade regionala Västerbottens-Nytt ett stort inslag från Nordmaling angående vindkraftsprojektet. M.Poletti hade gjort en undersökning och frågat 263 personer något om vindkraftsprojektet varav mindre än hälften sade sig var för vindkraft på Aspfjellet. Med statistik kan man få fram det man vill. Hur ställdes frågorna? Hur gjordes urvalet av tillfrågade? Deras bostadsort, ålder, kön, yrke påverkar det svar man får. Var urvalet statistiskt vetenskapligt? Med statistik vill man nu man påverka opinionen.
Insändare VK tisdag 6 april 2004 Vindkraft – regional utveckling eller avveckling?För att fasa över elproduktionen mot förnyelsebar el har regeringen bl.a. satt ett långsiktigt mål för vindkraftsproduktion på 10 Twh år 2015 fördelat ut på länen via Energimyndigheten. Samtidigt som önskemål om utbyggnad framförts har villkoren för storskalig vindkraft kraftigt förändrats med stora sänkningar av tidigare subventioner där miljöbonusen för landbaserad vindkraft kommer att vara helt avskaffad 2009. Ett nytt stödsystem med elcertifikat innebär att kraftproducenter får ett stöd med ca 20 öre per kilowattimme. ”Gamla” vindkraftsanläggningar får dessutom än så länge en miljöbonus med ca 18 öre per kilowattimme vilken dock avskaffas successivt. Hur kommer det sig att staten har satt dessa utbyggnadsmål för vindkraften och denna press på länen utan att samtidigt föra fram en vilja att kompensera ”drabbade” kommuner? Av vilken anledning skall kommunerna offra den lokala miljön och tillåta anläggningar som skapar konflikter och sätter människors trevnad och livsmiljö på spel utan kompensation från staten? Det finns exempelvis så långt inga indikeringar eller beslut på någon form av ersättningar typ de regleringsmedel som vattenkraftskommuner får för det miljöintrång som denna produktionsform åsamkat. Hur ska kommunerna kunna motivera för sina medborgare att man är beredd att släppa in vindkraftsparker som har betydande miljöpåverkan och negativ påverkan på människor och på bygdens sociala situation? Hur skall man motivera detta intrång utan att staten kompenserar för det? Om vi ser till det aktuella fallet med Gabrielsberget i Nordmaling som beräknas kunna producera ca 200 miljoner kilowattimmar/år så kommer staten med dagens skattenivåer att ta in uppskattningsvis cirka 70-80 miljoner kr/år i form av energiskatter och moms. Av dessa beräknas ca 40 miljoner gå tillbaks till anläggningsägaren i form av elcertifikatersättning. Vad får då kommunen ut i form av ersättning för detta intrång – ingenting så långt! Vi har förvisso kunnat läsa att förhandlingar pågår om någon form av ersättning i storleksordningen ett par hundra tusen kronor via de eventuellt blivande anläggningsägarna. Är dessa proportioner rimliga? Kan verkligen Nordmalings kommun motivera intrånget, miljöpåverkan, störd landskapsbild, byasplittring och personliga negativa upplevelser mot denna bakgrund och utan någon som helst kompensation från staten? Hur skall fullmäktige i Nordmaling överhuvudtaget kunna ta beslut i denna fråga utan att så långt ha vare sig klarlagt anläggningens sociala effekter eller ekonomiska påverkan? (eller för den delen även vissa miljömässiga aspekter, energitransportaspekter, kulturella och antikvariska aspekter, näringslivsaspekter, besöksaspekter etc.). Hur skall politikerna i detta läge gentemot medborgarna generellt och berörda bybor i synnerhet kunna motivera ett eventuellt positivt beslut avseende anläggningen? En undrande betraktare
Insändare VK tisdag 30 mars 2004 Svar på insändare från signaturen A (VK 20/3) Norrlands problem är inte attitydernaHar följt debatten i VK kring den planerade vindkraftsparken på Gabrielsberget i Nordmaling med stigande intresse. Senast i raden av insändare kunde vi den 20/3 läsa ”Nej-sägarna Norrlands stora problem”. I artikeln ondgjorde sig signaturen A generellt över norrlänningars negativa attityd till exploateringsidéer och specifikt över Nordmalingsbornas kritik mot vindkraftsplanerna. Är det verkligen så – och hur kommer det sig i så fall att vi norrlänningar uppfattas som nej-sägare? Kan det vara så att norrlänningens kritiska röst bottnar i en känsla av icke inflytande? Att individen som påverkas är för långt ifrån där besluten tas oavsett om de så tas inom den egna kommunen eller på EU-nivå. Kanske är det så att kritiken speglar en frustration över brist på dialog med beslut över berördas huvuden och med ringa medborgarinflytande? Personligen tror jag inte norrlänningar lider av brist på intresse att stötta sunda utvecklingsidéer, tvärtom. Däremot kanske norrlänningen genom åren blivit något luttrad och förhoppningsvis också sunt kritisk till svårhanterliga, miljöstörande exploateringsidéer med tveksam ekonomi. Vad avser det omdebatterade Gabrielsberget och vindkraftsparkens ev. positiva eller negativa effekter på människor, ekonomi, miljö, kultur, landskap, turism etc. samt relevansen kring uttalanden på andra omdebatterade områden får vi väl förhoppningsvis anta att nordmalingsborna och andra berörda får klargjort via dialog mellan dem och kommunledningen i samspråk med övriga ansvariga. Onekligen finns ju tämligen stora krav från lagstiftaren på analyser, dialog och konsekvensredovisning på den här typen av projekt. Beträffande A:s nedslag på relevansen i att lyfta fram och debattera projektets ekonomi torde väl detta ändå vara uppenbart då mycket just står och faller med de ekonomiska realiteterna. I detta fall är det vad jag förstår bl.a. de ekonomiska värdena som skall vägas mot anläggningens miljöintrång och övriga negativa effekter. Själv ser jag inte den eventuellt kritiske norrlänningen som ett problem utan snarare som en möjlighet. En möjlighet där reflektion, kunskap och sund kritik bidrar till god utveckling under demokratiska former. Kritiska röster är ofta en reaktion mot hot, inskränkningar och andra effekter som drabbar människan på ett eller annat sätt. Norrlands problem ligger inte i den enskildes kritik utan däremot i de rotade strukturerna. Fasta strukturer med ringa flexibilitet, lyhördhet och förändringsbenägenhet tyvärr ofta återfunna i den offentliga sektorn och i de politiska etablissemangen. Strukturer som i alltför liten grad medger tillräckligt inflytande för den enskilde individen att påverka utvecklingen i positiv riktning vare sig för honom själv eller för samhället i stort. Utveckling baseras i första hand på människors idéer, agerande, kunskap, dialog, reflektion och debatt. A efterfrågar en ny attityd till framtiden vilket jag gärna instämmer i. Attityden att som A slå ner på kritiker via raljerande jargong torde dock inte leda framåt. Om det är en ny attityd vi behöver så handlar det om öppenhet och dialog kring tankar och idéer. Om medborgarna upplever att de inte har friheten att vara öppna och debattera och därför väljer att blunda och tiga så fräts vårat samhälle upp – däri ligger den stora faran. Stryp inte debatten och de kritiska rösterna utan uppmuntra istället till konstruktiv kritik, dialog och medborgarinflytande så kan nog norrlänningens kritiske röst med tillskott av sunt kapital och samhällsekonomiskt goda investeringar på ett konstruktivt sätt bidra till positiv utveckling i framtiden! Apropå stanna upp - ibland skulle nog såväl världen, Nordmaling som A behöva stanna upp ett tag och reflektera. B PS Vad gäller vindkraftsparkers ekonomi och finansieringssvårigheter finns en del intressant material att läsa på bland annat http://www.nyteknik.se/pub/ipsart.asp?art_id=30832 DS
Insändare VK den 29 mars 2004 Bygg gärna vindkraftverk -men tänk på placeringenSvar på insändaren från signaturen A (VK 20/3). FRÅGAN ÄR vad nejet innehåller? När det gäller vindkraftens placering gäller det tydligen den fråga som skrivaren genaliserar att gälla hela Norrland. Bygg gärna vindkraftverk men placera dem med omdöme och ansvar för alla invånares intressen i bygden. Att bara involvera en värdering, pengar, då har man totalt missat målet. En av bygdens vackraste naturscenerier, solnedgången som kommunen haft som slogan, solen och havet ska omvandlas till snurrande propellrar och döda stolpar och för evigt ett kalhygge som en kraftledningsgata på 8 000 hektar. Vad vet vi om detta intrång i den natur som skapats för Nordmalingsbygden. Ett bildscenario med snurrande propellrar kan skada ögat och balanssinnet och hjärnans sinnesupplevelser. Tidigare debatter har gällt våra värderingar om kraftledningsgator och det senaste är mobiltelefonerna. Vi vet vad vattenkraftutbyggnaden gav Norrlands folk. Det var södra Sverige som gavs de ekonomiska framtida vinsterna. Bygg gärna vindkraftverk men placera dem med hänsyn och omdöme till andra människors värderingar, på avstånd så de varken syns eller hörs för övriga kommunmedborgare och för turismen och för dem som älskar Nordmalingsfjärdens vackra naturscenerier. AC
Insändare VK 24 mars 2004 Allt behöver inte exploaterasReplik till signaturen A (VK 20/3). Jag är för vindkraft, men exploateringen på Gabrielsberget, antal vindsnurror och alternativa platser måste tåla en förutsättningslös genomlysning! Det är inte bara att säga ”Ja tack och välkommen” till varje investering utan urskiljning! Jag tycker det är viktigt att ifrågasätta den ”utveckling” och de investeringar som förstör mera än de tillför kommunen. Signaturen ”A” påpekar att de som önskar naturupplevelser i Nordmaling bland annat söker sig till älven. Detta borde leda till eftertanke. Jag tycker det är bra att Lögdeälven och Öreälven är oexploaterade och därför kan vara den tillgång för kommunen som de är idag Don Quijote
Insändare VK 20 mars 2004 Nej-sägarna Norrlands stora problemDON QUIJOTE framför den 15 mars i VK ett antal påståenden om Nordmalings kommun och vindkraften. Sällan kan man se ett mera kvalificerat sammelsurium rörande ett inspirerande och utvecklande projekt. Sanningen är ju den att Sveriges energisituation är sådan, att kärnkraften ska avvecklas. Vi önskar ej olja eller kol som alternativa energikällor. Vattenkraften är utbyggd. Är det någon som tror att vi svenskar önskar skära ner vår konsumtion i den omfattning som denna situation kräver. Svaret är ett tydligt nej. Alla vet ju att vindkraften inte kan att lösa denna för Sverige självförvållade situation samtidigt som regering och organisationer i relativt tomma ordalag framhåller behovet av forskning och utveckling. Vindkraften på Gabrielsberget ska naturligtvis ses som ett led i denna forskning och utveckling. Viss energi kommer att produceras och vi kommer säkert att genom vindkraftsparken lära oss mer om hur vindkraften ska förbättras och utvecklas. Don Quijote ondgör sig över de möjliga eller omöjliga finansiella och ekonomiska förutsättningarna för projektet. Detta är naturligtvis resandes, detta fall Svevinds, bekymmer och inte kommunens, Don Quijotes eller någon annan nordmalingsbos problem. Svevind lär väl i slutändan få stå till svars för sina planerade investeringar, sålda eller icke sålda. Underskatta inte eventuella andelsköpare insikter i detta fall. Andra förvånansvärda tankar i vindkraftsfrågan antyder att Gabrielsberget skulle förstöras vad det avser naturturism, medföra sänkta taxeringsvärden i bygden och att bullerstörningarna skulle förhindra normalt liv i Aspeå. Var lugn. Gabrielsbergets förutsättningar för naturturism kommer säkert att kvarstå samtidigt som alla vet att de som önskar naturupplevelser i Nordmaling söker sig till havet eller älven. Vindkraftsparken torde göra varken till eller från i turistfrågan. Turisterna kräver betydligt större atraktioner än en vindkraftspark, tro mig. De som bo och bebygga Aspeå kommer säkert att bo kvar utan att störas. Problemet är faktiskt av en annan art. I NORRLAND behövs en ny attityd till framtiden! Vi norrlänningar måste lära oss att till sist säga ja till initiativ för utveckling och erbjudanden om investeringar och engagemang. Norrlands, liksom Nordmalings, utveckling ligger redan nu till stor del i andras händer i form av kapitalresurser, teknologitillskott, investeringar och bidrag från svenska staten och från EU. Detta räcker säkerligen inte till utan den lokala befolkningen måste också svara för sin del genom initiativ, genom investeringar, genom aktiviteter och genom gemensamma strävanden för mångfald i sysselsättning, i levnadsvillkor och framtidstro. Framför allt är det viktigt att inte genstörtigt motsätta sig den utveckling som så väl behövs. Don Quijote saknar denna attityd utan framstår som en representant för den grupp som till varje pris, och med de mest befängda påståenden, hyllar bevarande vid vad som varit som sitt framtidsperspektiv. Med all respekt för historiska värden. Vi har nämligen ännu inte sett något kreativt förslag från Don Quijotes sida. Med sådan attityd stannar världen och Nordmaling. A Angående forsknings- och utvecklingsprojekt: Vi tycker att en forskningsanläggning med 40 verk är väl stor. Bygg några få, utvärdera därefter konsekvenserna och fatta beslut om resterande sedan. Insändaren säger att den outbyggda älven är ett av turistmålen i Nordmaling. Tänk vad framsynt att den lämnats orörd!!! Kan man några generationer framåt lämna en eloge till oss för vårt handlande?
Insändare VF 15 mars 2004 Glädjekalkyl om vindkraftprojektetKommentar till artikel i VK 17/2 om Svevind Svevind har tydligen lurat kommunen som i sitt informationsblad felaktigt bland annat påstår: ”Svevind diskuterar med kommunen om en bygdemedelspott för lokala utvecklingsprojekt” ”Svevind har för avsikt att uppföra 40 vindkraftverk” ”Svevind erbjuder lokalt ägande” ”Svevind erbjuder köp av elenergi där självkostnaden kan bli 50% av marknadspriset” Detta visar sig bara vara fläsk för att försöka driva igenom projektet Svevind lovar guld och gröna skogar och det kan man göra eftersom man inte ska bygga vindkraftindustrin utan det ligger i deras intresse att få det här att se ut som om det är en riskfri affär med garanterad vinst för lycksökare. Om man lyckas skapa ett stort köpintresse går det också att sälja projektet dyrare. Sanningen är att det finns en mängd osäkra faktorer som gör projektets framtida lönsamhet osäker. Vindkraftindustrins ekonomiska förutsättningar är mera komplex än att säga att vinden är gratis och elpriset på marknaden idag är högt. Det finns flera osäkra faktorer som gör projektets framtida lönsamhet och vinst för kommuninvånarna osäker bland annat subventioner från staten som förändras, att en effektivare konkurrens på elmarknaden gör att elpriset sjunker, påtvingad förstärkning av stamnätet för eldistribution som betalas av alla elanvändare inom området. Ekonomiskt innebär ett försålt projekt bara normalt konsultarvode, säger Svevind. Det är inte sant. Naturligtvis kommer man att sälja projektet med så stor vinst som möjligt. Denna vinst kommer också att påverka projektets eventuella lönsamhet. Skämtare? Tror man att en ekonomisk förening eller ett företag med lokala intressenter ska köpa miljardprojektet är man inte seriös och har en felaktig uppfattning om ekonomi och intelligens hos företagare och invånare i Norrland. Tydligen börjar Svevind själva att bli osäkra på ekonomin eftersom man säger: ”Vinnarna från början är markägarna som får ersättning för vindsnurrorna, men bara om projektet ekonomiskt kommer att hålla.”! Don Quijote
VF 11 mars 2004 NORDMALING Allt fler positiva till vindkraftVindkraftsanhängarna i Nordmaling har flyttat fram sina positioner. När cirka 500 personer har svarat på frågan "Kommer den eventuella Vindkraftsparken att tillföra regionen positiva faktorer avseende näringsliv och turism" på kommunens hemsida leder nejsidan med femtionio procent av de svarande, ja-sidan är uppe i trettiofem procent och cirka sex procent har svarat vet ej. Det är en klar uppgång för ja-sidan för i måndags var styrkeförhållandet nästan åttio procent nej-svar och cirka sjutton procent jasvar. VILJO THORNBERG
Replik VK 10 mars 2004 Opinion mot vindkraftverk överdrivsDEBATTEN OM vindkraftsparken på Gabrielsberget går vidare. Många frågar sig vilken inverkan etableringen kommer att ha på landskapsbilden. Om man ser inslag i media och läser diverse debattartiklar får man lätt intrycket att vindkraftverken kommer att störa utsikten. Jag är inte övertygad om att vi kommer att se det så när de väl är på plats. I slutändan är det givetvis en fråga om individuell smak, men det finns, trots detta tidigare erfarenheter att falla tillbaka på. Fenomenet är ju inte nytt och det kan därför vara bra att se hur andra vindkraftsetableringar kommit att uppfattas. En dansk forskningsrapport visar att människor som bor, eller arbetar inom synhåll från en vindkraftspark är mer positiva till vindkraftsetableringar än andra. Det är alltså inte självklart att det generella intrycket blir att vindkraftverken stör vyerna när vi väl har dem på plats. DET KAN VIDARE vara av intresse att göra jämförelser med andra företeelser i vår omgivning. Samtidigt som diskussionen pågår passerar vi i dagligen skogsavverkningsytor längs våra vägar. En del har dem dessutom inom synhåll från sina fastigheter eller arbetsplatser. I dessa fall är vi väl ganska överens om att ingreppen huvudsakligen förfular landskapet, något som alltså inte behöver vara fallet när det gäller vindkraftsetableringen. Trots detta uppfattas inte avverkningar som otillbörliga. Vi har lärt oss att acceptera dem eftersom de ekonomiska värden som de skapar är omfattande. En slutavverkning som skulle omsätta lika stora ekonomiska värden som den nu aktuella investeringen i vindkraftverk, skulle omfatta runt 20 000 hektar att jämföra med de 776 hektar som berör av etableringen på Gabrielsberget. Dessa ytor skulle dessutom ta mycket längre tid att återställa. Om vi är beredda att acceptera slutavverkningar i våra skogar kan vi då avvisa ett projekt med betydligt mindre miljöpåverkan och omfattande konkreta miljövinster? ATT JAG ÄR markägare och följaktligen har ett ekonomiskt egenintresse av att verken byggs betyder inte att jag inte menar vad jag skriver. Det betyder heller inte att jag nödvändigtvis har fel i sak eller "friserar" fakta. Jag skall däremot erkänna att jag knappast hade gjort mig besväret att skriva utan egna incitament. Detta är i sig intressant eftersom det antyder att många som delar min uppfattning inte är lika benägna att skriva insändare, som de som av olika anledningar hyser oro för projektet. Det är, med andra ord, inte säkert att de kritiska insändarna speglar den allmänna opinionen. JONAS LIDÉN Nu har äntligen en vindkraftsivrare som inte är politiker yttrat sig. Han bor drygt 900 km från platsen där vindkraftsindustrin ska uppföras... och upplåter mark till 10 vindkraftverk!
Artikel i Västerbottens Folkblad den 9 mars 2004 Vindkraftens möjligheter anses små i NordmalingNordmaling (VF) Vindkraftsmotståndarna i Nordmaling har vind i sina antisnurror. Fyra av fem kommunmedlemmar avfärdar vindkraftens möjligheter att sätta fart på det lokala näringslivet. Nordmalings politiska 1edning vill bygga 40 vindkraftverk på Gabrielsberget. Vindkraftsparken ska enligt politikerna bli en betydelsefull tillväxtmotor i kommunen. Svårflörtade Socialdemokraternas kommunalråd Ulla-Maj Andersson skriver på kommunens aktuella hemsida: ” Nordmalings kommun välkomnar investeringar och de arbetstillfällen som projektet medför, både vid uppförandet av vindkraftverken och senare genom underhåll och service. Vi behöver miljövänlig, förnyelsebar el. Vi behöver jobb, investeringar och lokal företagsutveckling som ger tillväxt på många olika områden i Nordmalings kommun.” Men Nordmalingsborna är svårflörtade. När kommunen ställde frågan ”Kommer den eventuella Vindkraftparken att tillföra regionen positiva effekter avseende näringsliv och turism” på hemsidan har nästan åttio procent av de hittillsvarande sagt nej, cirka sjutton procent ja och drygt tre procent har svarat vet ej. Dessutom har ett lokalt nätverk i byarna runt Aspeå samlat in nästan 500 namnunderskrifter på protestlistan som har skickats till kommunen. Tvingas ta ställning Namnunderskrifterna skulle mer än väl vara nog för att tvinga kommunfullmäktige att ta ställning till en folkomröstning i vindkraftsfrågan. VILJO THORNBERG
Insändare VK den 8 mars 2004 Förväntas Nordmalingsborna köpa grisen i säcken?Vindkraftsmötet i Nordmaling den 19 februari var ett möte som i stort saknade objektivitet. Vid ”paneldebatten” äntrade Gunnar Fredriksson från Svenska vindkraftsföreningen, och tillika försäljare av de vindkraftverk typ Enercon som ska ingå i miljardprojektet, snabbt scenen. Vad gjorde han där? Det var ju dom som föreläst samt kommunens företrädare man skulle få ställa frågor till. Anmärkningsvärt är också att bara en politiker hade någon fråga angående detta gigantiska projekt vid mötet. Har politikerna hela bilden klar för sig inför kommunfullmäktiges beslut om detaljplanen? Vad händer med oss som människor när vi för in den här anläggningen i vår livsmiljö? Hur påverkas stämningen i bygden och hur påverkar detta oss som individer? Vad blir följden av visuell, audiovisuell, ekonomisk, social, efterfrågemässig (fastighetsrelaterad), besöksmässig, näringslivsmässig påverkan - vad leder det till? De få svar som hittills getts är av teknisk karaktär, mycket lite av presentationerna från ansvarigt håll har behandlat den sociala och mentala aspekten i detta projekt. Borde det inte ligga i politikernas intresse att få fram så mycket fakta som möjligt? Nordmalings kommun har även lagt ut en ”månadens fråga” om vindkraften, näringsliv och turism på sin hemsida: ”Kommer den eventuella vindkraftparken att tillföra regionen positiva faktorer avseende näringsliv och turism?” Svarsalternativen är ja, nej och vet ej. Var finns viljan hos kommunledningen att bygga upp ett någorlunda trovärdigt debattklimat? Man brukar säga: ”Som man frågar får man svar”. Med tanke på tillvägagångssätt och formulering skulle det vara intressant att få en motivering från kommunen varför man lagt ut denna fråga, varför det skett på detta sätt och varför med denna formulering? Man kan undra hur det är möjligt att svara något annat än ja på frågan? Så länge anläggningen bara drar till sig mer än 0 besökare (alltså hypotetiskt bara 1 person) eller mer än 0 kr i investering så innebär ju just denna person och denna krona en positiv faktor på näringsliv och turism. Allt annat än 100 % ja kan därför egentligen inte tolkas som annat än missnöje och ett misstroende mot frågeställaren. Några frågor till kommunledningen:
Det är ett uppenbart försök till styrning och påverkan som enbart undergräver trovärdigheten hos både tjänstemän och politiker på kommunen vilket är mycket olyckligt ur en mängd aspekter! Förundrad blir man ändå när man läser svaren. Hittills verkar en klar majoritet, trots utformningen av frågan, svara nej! Som ett argument för den storskaliga vindkraftsutbyggnaden på Gabrielsberget påstås det vara ett ekonomiskt fördelaktigt projekt för dem som vill satsa pengar. Svevind AB har inte redovisat ekonomi för projektet och det är kanske inte heller konstigt då man har som affärsidé att sälja konceptet, det vill säga det eventuella miljötillståndet plus kontraktet med markägarna. Vi vet alltså inte i dagsläget vem eller vilka som kommer att vara de framtida ägarna av vindkraftparken och vilka krav de ställer upp. En insyn i projektets ekonomi är av intresse för alla och en skyldighet för Svevind AB att redovisa. Utifrån fakta som Svevind eller en okänd tysk köpare har, kan utomstående experter göra relevanta och trovärdiga beräkningar i projektets ekonomiska bärighet/rimlighet. På så vis kan varje medborgare skaffa sig en objektiv ekonomisk bild av den eventuella vindkraftsanläggningen. Med ett helhetsperspektiv är vi fullständigt övertygade om, att en region med god livsmiljö och livskvalitet genererar så mycket till oss som individer att det även gynnar samhället generellt. Då sker utveckling av goda relationer, nya tankar, nya idéer, inflyttning och nya verksamheter.
Nätverket för Aspfjellets bevarandehttp://home.swipnet.se/bevara_Aspfjellet VK den 6 mars 2004 APPLÅDEN ...till alla Ava-Aspeåbor som är motståndare till vindkraftsparken. Ni gör ett jättejobb! Stå på er! Ni är guld värda! Avabo
Insändare VK den 3 mars 2004 Sälj inte ut Nordmalings sköna natur!Öppet brev till Nordmalings kommun
SEDAN MÅNGA år har jag haft förmånen att få vara ibland människorna och i naturen runt Nordmaling, vandrat i vackra skogar och fiskat i havet. Kärleken till bygden och den norrländska naturen har både stärkts och besvarats genom åren. Jag har alltid med stolthet berättat för människor och arbetskamrater här i södra Sverige om mina vistelser och semestrar uppe i Nordmaling. Nu tänker ni förstöra allt, genom att anlägga ett tyskt tivoli på Gabrielsberget, i form av en ofantlig vindkraftsanläggning av sällan skådat mått. Firman som bygger och ska förstöra miljön och naturen är ett tyskt nybildat företag som förstått och insett de lättvindiga ekonomiska möjligheterna av att bedriva ett modernt ”baggböleri”, än en gång bland lättlurade/köpta skogsägare. Jag har rest genom Europa och Tyskland i synnerhet och sett de förskräckliga vindkraftverken förstöra och förfula landskapet. Tillåt inte att samma förfulande syner på ett lättköpt sätt ska förstöra naturen i Norrland. Om det ska byggas oekonomiska vindkraftverk, bygg dem då på ställen där förbrukarna bor. I södra delarna av landet. Eller siktar kommunalrådet på att hennes eftermäle/staty ska vara en vindmölla utanför Systembolaget för att bli ihågkommen som den som än en gång lät sig luras att tro på fagra löften om en ”bygdemedelspott och arbetstillfällen”. Dessutom tycker jag att Norrland mer än väl bidragit med förnyelsebar energi. Vad jag vet så kommer väl den enda förnyelsebara energin bara från Norrland. Nu när jag sett kommunalrådet Andersson i ett nyhetsreportage lyriskt och euforiskt tala om fördelar och nyttan av förstörelse av naturen och dessutom enfaldigt tror att detta skapar arbetstillfällen till Nordmaling, blir jag både ledsen och arg. De få arbetstillfällen som eventuellt skapas är väl att någon restaurang efter E4 måste anställa någon extra diskplockerska, för att rensa borden efter några av de inresta östtyska vindkraftsbyggare som kommer i husvagn. SLUTLIGEN EN undran. Den enda miljö- och naturexpert som uttalat sig positivt i ärendet är Anders Enetjärn. Är det samme Enetjärn som står bakom Enetjärn Natur AB som gjort miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) åt Svedvind AB/Boreas Energie GmbH, Dresden? Det här låter lite väl partiskt i mina öron. Stoppa genast naturförstörelsen och låt den vackra norrländska naturen förbli vad den utvecklats till. Tillåt inte ett blinkande och dånande tyskt tivoli på Gabrielsberget. Jag tror att ingen kommer att vilja åka till Nordmaling för att se ett sådant spektakel, i alla fall inte jag och jag tror inte jag kommer att be någon annan att åka hit heller.
Vänligen Ola Nilsson, Nyköping
Insändare VK den 23 februari 2004 Vindkraft på GabrielsbergetEFTER FLERA insändare angående det lämpliga att etablera en mängd vindsnurror på nämnda plats, känner jag som miljöpartist mig tvungen att ta till orda. Helt klart är jag för alternativ i frågan om vår framtida el och energiförsörjning, men det får inte ske genom att man grovt kör över den lokala befolkningens tyckande och ifrågasättande. Att som den ansvarige för utvecklingen av den, så i mina ögon under många år misskötta besöksnäringen, vill påstå det skulle vara positivt är rena nonsens. Jag stöder Bengt-Erik Hesses åsikter i frågan. Jag vädjar till er kommunpolitiker ta ert ansvar allvarligt och seriöst. Ta det mandat ni har fått till att utveckla vår kommun i samklang med de som bor och verkar i kommunen. Hur behandlade ni projektet om ett allaktivitetshus i Nordmaling. Vad vill ni? Sune O Sjöström Ordförande Akti Valla projektet
Insändare VK den 23 februari 2004 Skratt eller gråt i NordmalingDET ÄR inte lätt att ta kommunalpolitiken j Nordmaling på allvar.
Rundviksbo
Artikel i VK den 20/2 2004 Möte lättade inte oro för vindkraftNORDMALING Anna
Eriksson från Aspeå blev inte mer positiv till den planerade
vindkraftsanläggningen i Nordmaling efter torsdagens stormöte på
Oasen. Oväsen De fick bland annat höra att 40 vindkraftverk på Gabrielsberget i Nordmaling kommer att störa landskapsbilden och föra en hel del oväsen. Däremot kommer de inte att kosta några pengar. Åtminstone inte för Nordmalingborna. -Eftersom det här kopplas till ett regionalt nät så kommer det att slås ut på samtliga Vattenfallskunder, lovade Lennart Nilsson från Vattenfall region Norr. Går planerna i lås kommer vindkraftsparken i Nordmaling att bli Sveriges största anläggning. Kördes kraftverken för fullt så kunde de försörja hela Nordmalings kommun, menade han. Snurrorna var dock inte ljudlösa och hur högt det kunde låta fick vi en tydlig demonstration av under ljudexperten Gunnar Erikssons föredrag. Utan publikens kännedom hade han lagt på ljudet från en vindsnurra som bakgrundseffekt för att visa hur störande det kunde vara. -Det ligger mellan 35 och 40 decibel på grund av att det är en ojämn inspelning. Han tog inte ställning till sakfrågan men uppgav att det fanns vissa problem med att leva i en bullrig miljö. -Ett av problemen kan vara stölden av tystnaden, sa Gunnar Eriksson. Förutom pengar och buller fanns det även en landskapspåverkan. Den redovisades av Anders Enetjärn. Landskapet kommer att påverkas men inte i så hög grad var hans slutsats av undersökningen av Gabrielsberget. Frågetecken Det tyckte Anna Eriksson inte var så belysande som den kunde varit. -Jag tycker att det finns frågetecken runt hela miljökonsekvensbeskrivningen. Hon tyckte också att ljudet från vindkraftverken blev jobbig efter ett tag och hon litade inte på Vattenfalls löften att vindkraftsparken inte skulle ge Nordmalingborna kraftigt ökade elräkningar eftersom de tidigare fått motstridiga uppgifter från energimyndigheten. Hon blev knappast lugnare av Vattenfalls slutliga försäkran att om man löser energifrågan i framtiden så kunde vindsnurrorna plockas ner. -Jag tycker att det borde utredas bättre. Vi vill bara att det ska gå rätt till, menade hon. JAN JOHANSSON 070-266 01 55
Västerbottens nytt den 20 feb 2004. Radioinslaget går inte längre att lyssna på via SRs hemsida men ett skrivet sammandrag från hemsidan går att läsa här nedan. Obs! Den man som uttalar sig positivt, och säger att ström behövs, äger mark där ett av vindkraftverken ska stå. Han vill naturligtvis att parken ska bli av. Att inte reportrarna kollar upp detta i samband med intervjun och påpekar detta i inslaget! Fortfarande har INGEN uttalat sig positivt som inte är markägare eller kommunpolitiker eller -tjänsteman!!! Tänk också på, då kommunalrådet uttalar sig, att utan opinion hade detta möte inte kommit till. På mötet medverkade även Gunnar Fredriksson, Svensk Vindkraftsförening och stockholmare. Han är tydligen även säljare av Enercons vindkraftsverk. Självfallet tyckte han projektet var utmärkt. Svensk Vindkraftföreningar skrivit en handledning för hur en MKB-handling och process bör utformas för att bemötas positivt. Flera formuleringar i Gabrielsbergets MKB är tagna direkt ur denna. Långt ner i dokumentet står att läsa hur man ska handskas med lokalbefolkningen och hur myndighetskontakter bör ske för att inte projektplanerna ska läcka ut!!! Många ville veta mer om vindkraften Planerna på vindkraftparken på Gabrielsberget utanför Nordmaling har skapat debatt. I går mötte 200 lokalbor en expertpanel för att få klarhet i frågor om buller, arbetstillfällen, dyra elräkningar och miljövänlig energi. Ett par hundra personer hade kommit till mötet för att få information och ställa frågor om den planerade vindkraftsparken, som skulle bli en av Sveriges största med 40 vindkraftverk. - Man skulle ha börjat isåfall med 10, inte 40. Jag tror att man ska tänka efter flera gånger innan man bestämmer sig för en sådan här sak, säger Barbro Edlund som kom för att lyssna. Den rosa aulan på Nordmalings skola var så gott som fullsatt och publiken matades med diagram, fotomontage, miljökonsekvensbeskrivningar och imitationer av buller under tre kvällstimmar. - Om man tycker att vindkraftverken är störande, det kan jag förstå, men ström behöver man, säger Torsten Rönngren som var en av deltagarna. En av de heta potatisarna har varit om lokalborna skulle få dyrare elräkningar om vindkraftparken byggdes, något som dementerades av Vattenfalls Lennart Nilsson. Ulla Maj Andersson, socialdemokratisk kommunalråd som ställt sig positiv till vindkraften säger att kommunen behöver mer information för att kunna ta rätt beslut. Hon var glad att folk på orten visat intresse. - De har ju förväntningar att de förtroendevalda som gagnar alla, och så kommer det ju aldrig att bli, säger Ulla Maj Andersson, kommunalråd i Nordmaling. Enligt henne ska politierna när de tar ett beslut, inte bara se till vad som är bäst för kommunen utan också för regionen och Sverige. En vecka till har man på sig att lämna in synpunkter till kommunen.
Västerbottens Folkblad 20 februari 2004 Vindkraft drarBildtext: Nätverket mot vindkraftsparken var på plats med Lars-Göran Nyström i spetsen. De tänker inte ge sig utan kommer att kämpa vidare. NORDMALING (VF) Den planerade vindkraftsparken på Gabrielsbergen i Nordmaling har satt fart på debatten i Nordmaling. Drygt 200 Nordmalingsbor kom till gårdagskvällens informationsträff i Oasen. Motståndarna till vindkraftsparken är bland mycket annat oroliga över att ovärderliga naturvärden går till spillo. Området är ett populärt utflyktsmål med ett närmast unikt kustnära naturlandskap med fjällkaraktär. Lars-Göran Nyström från Aspeå, som ingår i ett lokalt nätverk mot vindkraftsparken, hävdar att området går förlorat. Vem vill nyttja ett rekreationsområde med fyrtio vindsnurror som är etthundrafemtiometer höga. – I området finns till exempel mycket fina skoterleder, säger Lars-Göran Nyström. Utkiken, den högsta punkten, och en populär fäbodvall som rustades upp med EU-medel finns i området. Ljudnivån oroar Lars-Göran Nyström säger att han egentligen inte har någonting emot vindkraftverk, men vindsnurrorna ska sättas upp där strömmen förbrukas. I södra Sverige. Många är också oroliga över ljudnivån från snurrorna. Men enligt experterna är det mer eller mindre en obefogad oro. Ett vindkraftverk bullrar ungefär 30 decibel (dB) och det upplevda bullret från 40 snurror stiger bara med 16 decibel: till totalt 46 decibel. Det ska jämföras med vad samhället i övrigt tolererar för bullernivåer. Bullret från befintliga industrier får uppgå till 45 decibel. Många kommuner har 35 decibel som maxnorm för planerade fritidsområden. Mer info krävs Flera
kritiker ifrågasatte också logiken att producera ännu mer
elektricitet i Norrland för att exportera kraften söderut. En
storskalig produktion av vindkraftverk i Norrland kan kräva extra
matarledningar till södra Sverige. Det kan enligt en rapport från
Svenska kraftverk kosta upp till 20 miljarder kronor.
Socialdemokraterns kommunalråd Ulla-Maj Andersson tycker det var ett bra informationsmöte. Hon kan tänka sig fler informationsmöten innan frågan kommer till fullmäktige. Dessutom vill hon avsätta en hel dag till att utbilda fullmäktiges ledamöter i sakfrågan. – De får rösta ja eller nej, men de ska veta vad de röstar om, säger kommunalrådet. VILJO THORNBERG, 070-317 21 81, viljo.thornbergfolkbladet.nu
Insändare i VK den 19 februari 2004 Vill vi ha fulare landskap och dyrare el?VARFÖR SKA elkonsumenterna i Nordmaling, Vännäs, Ö-vik m.fl. tvingas betala extra för att vindkraftsverket på Gabrielsberget i Nordmaling skall etableras? Invånarna i Nordmaling kommer således att få betala etableringen två gånger. En gång på elräkningen och en gång till genom intrånget i landskapsbilden. Och detta för elkraft som exporteras söderut till områden som har underskott i elproduktionen. Norrland saknar inte elkraft. Tvärtom, vi producerar ett stort överskott till täta befolkningsområden. Likväl blir effekten av en anläggning som föreslås på Gabrielsberget, att de lokala kunderna inom lokalnätet får betala för tillskottet i nätet för konsumenter i söder. Sådan är ellagen. Elnätsägaren är skyldig att ta emot den lokalt producerade elen. Självklart till en kostnad för att täcka både investeringar och underhåll. Återigen blir det Norrland, nu Nordmaling, som får offras för en energipolitik som sedan länge havererat. Här passar det att förfula landskapet trots att konsumenterna finns hundra mil bort. Hur mycket dyrare blir elkostnaderna för Rundviksfabriken genom etableringen? Hur många man måste personalstyrkan skäras ner för att kompensera den ökande kostnaden för elkraften? Hur mycket dyrare blir elräkningen för mamma i Ava för att kostnaderna skall tas av det lokala nätet? FRÅGORNA är fler än svaren, varför det är hög tid att söka dessa. Förhoppningsvis får vi svar idag på torsdag den 19/2 vid det utannonserade mötet. Hur påverkas landskapsbilden, hur uppfattar vi det med den ständiga ljudmassan över byarna, hur mycket dyrare elräkning måste vi räkna med? Anders Sjölund (m) före detta Avabo
Artikel i VK den 23 januari 2004 (från nätet) En miljard på GabrielsbergetNORDMALING
MONICA LUNDQVIST samt samma dag: Nätkostnad dyr effekt av vindkraft
Insändare i VK den 22 januari 2004 Informera om vindkraftSvar på insändare från kommunalråd Ulla-Maj Andersson (VK 8/1) NÄR DET gäller vindkraft på Gabrielmyrsberget i Ava-Aspeå så pratar du inte för "döva öron" Ulla-Maj Andersson. Du skulle bara ut och informera mera om vår kommuns jätteprojekt. Nordmalings kommun ska ju vara med och projektera Sveriges största vindkraftspark. Informationen till ej säljande markägare, bybor, jägare och sommarstugeägare är obefintlig. Bor vi inte i ett upplyst samhälle med väl fungerande medier, såsom TV, radio, tidningen och brevpost? Vem man än frågar i kommunen, vet bara en bråkdel om denna jätteanläggning som ska placeras inom en mils avstånd från Nordmalings samhälle. Visserligen är Nordmaling känt för att ha ett "speciellt klimat". Men än har det väl inte befolkats av strutsar som sticker huvudet i sanden. Nej, fram för en ärligare framtoning när det gäller en så stor exploatering av vår vackra natur. Jag bär gärna "hundhuvudet" och jag bär det högt. Ingela Kenneman, Ava
Insändare i VK den 19 januari 200 Vindkraftens vinster hamnar nog utomlandsSvar på insändare från kommunalråd Ulla-Maj Andersson (VK 8/1) Svevind AB påstås eftersträva ett lokalt ägande och intecknande i vindkraftverken i Nordmaling enligt kommunalrådet - men verkligheten ser annorlunda ut. I Tyskland och Danmark är vindkraftsproducerad el belagd med skatt, vilken saknas i Sverige. Detta gör att vindkraftverk i Sverige är högintressanta investeringar för utländska storföretag. Förhoppningen om lokalt ägande i vindkraftverk på Gabrielsberget kan nog uteslutas. En sannolik utveckling är att penningstarka privatpersoner i utlandet tecknar ”pensionsförsäkringar” i vindkraftverken på Gabrielsberget/Aspfjellet, Västerbotten, Sverige. Kvar finns den negativa påverkan på människor och naturmiljön som en etablering medför och varken Nordmalings kommun eller staten Sverige tjänar en enda krona på denna politik Lokalt ägande och ekonomiska föreningar är vanliga i mindre projekt. Är de/det påstådda vindkraftverk som Svevind AB driver på Gotland och annorstädes lokalt ägda? Det finns inget konkret förslag som visar att medborgarna i Nordmaling kommer att särbehandlas. Projektets eventuella miljötillstånd och finansiering bör vara klarlagt innan kommunen behandlar detaljplanen i fullmäktige! En annan fråga som infinner sig gäller hur mycket stamnätet i Norrland kan belastas? Det finns flera intressenter på vindkraftsmarknaden, både kommuner och övriga exploatörer. Vilka ska få bygga och vilka får avstå en etablering på grund av distributionsproblem? Ska man kvotera antalet verk per företag och kommun eller ska staten bygga ut stamnätet? Att ställa vår miljö mot jobb, som kommunalrådet gör, är olyckligt. Enligt Svevind AB skulle fyra (4) jobb skapas för skötsel av verken. Vi vet att en anläggning som denna sköts via modern teknik från helt annan plats än Nordmaling förutom visst underhåll. Men kanske kan en plogbilsförare få arbete vintertid om man önskar ploga de över 20 km nya vägarna på Aspfjellet! En etablering av 40 vindkraftverk på Gabrielsberget/Aspfjellet kommer att påverka både människor och ekonomiska värden. Krav på att fastighetsskatten sänks, eftersom värdet på och nyttjandemöjligheten av fastigheterna kommer att sjunka, torde vara en självklarhet. ”Död mans hand” lägger sig över bygden – vem vill flytta hit? Vindkraftsindustrin motverkar de positiva effekter som man menar att Botniabanan ska ge. Nätverket för Aspfjellets bevarandeHemsida: http://home.swipnet.se/bevara_Aspfjellet
Insändare i VK den 8 januari 2004 Vindkraftsprojektet positivt för NordmalingSvar på insändaren från Ingela Kenneman (VK 3/1) NORDMALINGS KOMMUN följer den vindkraftspolicy som är fastställd i kommunfullmäktige. Enligt kommunens policy är vindkraftsetablering på Gabrielsberget möjlig. Du hänvisar till att jag skulle ha sagt att rika tyskar skulle kunna teckna pensionsförsäkringar i vindkraft. Du har missat några poäng! Eftersom Svevind AB efter strävar lokalt ägande, bland annat i form av ekonomiska föreningar där privatpersoner tecknar andelar i vindkraftverk som bland annat ger billig el har medborgarna i Nordmalings kommun denna möjlighet. Det var ur denna aspekt som jag hänvisade till att tyska arbetare tecknar pensionsförsäkringar i tyska vindkraftverk. Det lokala ägandet och andelstecknandet av privatpersoner sker i många vindkraftverk, bland annat i Holmsund. Svevind AB är ett dotterföretag i den tyska Boreas-gruppen. Svevind AB driver bland annat vindkraftverk på Gotland Inte menar du väl att vi skall förbjuda utländskt företagande i Sverige/Nordmaling? Om så skulle ske då blir det många företagsnerläggelser med arbetslöshet som följd. Positivt är att markägarna i Aspeå/ Ava stöder vindkraftsprojektet på Gabrilelsberget. VI BEHÖVER förnyelsebar el, vi behöver jobb och investeringar. Med vänlig hälsningar Ulla-Maj Andersson kommunalråd i Nordmaling
Insändare 5 januari 2004 i Västerbottens-Kuriren Vindkraft i Ava och Aspeå ?VINDKRAFT på Gabrieljansberget? Nej tack. inte på de premisser som blivit framlagda! Ska nu tyskarna få tjäna pengar på vår luft också? Vi har snart sålt ut alla våra naturtillgångar, skogen, malmen och vattenkraften från Norrland. Nu ska rika tyskar kunna teckna pensionsförsäkringar i vindkraft. enligt Nordmalings kommunalråd, Ulla-Maj Andersson. Låt hellre den rike tysken komma hit och vandra i vår orörda natur. då kanske vi får tillbaka några kronor i stället! Ingela Kenneman, naturälskare
Insändare 2 januari 2004 i Västerbottens-Kuriren Varför ska Nordmaling fixa el åt Tyskland?VARFÖR HAR det varit så tyst om denna ohyggliga våldtäkt på Gabrielsberget tills allt är beslutat och vi på orten ej informerats? Vill minnas att s-landshövding Lorentz Andersson tidigare uttalat att vi i Norrland ej skulle lägga ut pengar på vindkraftverk, eftersom vi inte har behov av deras el. Varför har si Nordmaling ej lyssnat till "sin" hövding utan i smyg upplåtit "vår" natur till denna skändliga handling? Sommartid besöker vi ofta Aspeå Fäbodar med våra gäster från både Sverige och andra länder. Där är så lugnt och fridfullt och verkligen något att visa upp. Vad blir det nu att visa? 10 -12 vindkraftverk kommer att stå i närheten och föra oväsen. Många upplever böndernas korntorkar på höstarna som störande. Det oljudet på går ju bara en kort tid. Vindkraftverken står ju där året om. Hur trevligt blir det hädanefter med gökotta på Aspeå Fäbodar? Vi har suttit där i morgonsolen och lyssnat till sång och predikan i lugn och ro med porlet från bäcken i ravinen och fågelsång som enda bakgrundsljud. Tänk på allt frivilligt arbete och alla EU-bidrag som lagts ned där! Vad säger EU om detta sätt att handskas med bidrag och natur? Vem vill flytta till en bygd där vindkraftverken stå som spön i backen? Mo-bo
Insändare i Västerbottens-Kuriren den 29 november 2003 Hur många vindkraftverk tål Nordmaling?Tystnad, mörker och naturen inpå knutarna är värden som vi norrlänningar knappt tycker är något att orda om – det finns ju som en självklarhet omkring oss. När den största vindkraftsparken som är byggd på land med kort byggtid, planeras i Nordmaling, verkar det inte ställas några krav på vindkraftsbolaget vare sig från kommun eller från länsstyrelse. Länsstyrelsen i Västerbottens län, där den 40 verk stora vindkraftsindustrin ska uppföras, saknar idag en vindkraftspolicy. I Nordmalings kommun ska 150 miljoner kilowattimmar (150 GWh) produceras, vilket är hälften av vad staten menar ska produceras i länet år 2015. Kommunen kan klassas som miljövänlig men med förödd natur och landskapsbild som resultat. På Gotland, som producerar ca 130 GWh, har vindkraftverken på Näsudden byggts upp successivt sedan början av 1980-talet. Anläggningen i Nordmaling ska byggas under kort tid vilket gör att inga utvärderingar kan göras underhand av buller, landskapsbild osv. Byggt är byggt och förödd natur kommer aldrig igen – inte ens genom framtida miljörestaurering. Det tyskägda Svevind AB har tagit initiativet till anläggningen men saknar genomförda referensobjekt på sin meritlista. Bolaget lockar med arbetstillfällen – kanske fyra när bygget är klart. Det valda läget passar ihop med Botniabane-bygget som ger samordningsvinster. Samma projekteringsföretag arbetar dessutom med båda projekten. Över två mil vägar ska genomkorsa orörd natur med hällmark och myrar och 40 vindkaftverk med en höjd av ca 150 meter ska byggas. ”Vindkraftverken kan också komma att locka besökare som är intresserade att se och uppleva en stor anläggning på nära håll” menar exploatören i miljökonsekvensbeskrivningen. Tycker även kommunen att detta blir en turistattraktion!? Bullervärdena lovar man ska hålla sig inom föreskrivna gränser. Detta innebär dock inte att inget ljud uppstår. Boende i byarna intill kan alltså mycket väl få ett enerverande bakgrundsljud vid de förhärskande sydvästvindarna. Kvälls- och natthimlen kommer att perforeras av en mängd röda lampor väl synliga från t.ex. Nordmaling, Rundvik, Kronörens naturreservat samt campingplatserna i Ava och Salusand. Inte är det väl konstigt att det finns oro i bygden. Anläggningen är alldeles för stor! Vindkraft är en god energitillgång men ska inte utnyttjas genom rovdrift. Här är det fråga om en industriell exploatering av stora mått på den norrländska landsbygden men kanske är vi norrlänningar så tåliga och fördragsamma att det kan genomföras utan debatt eller krav. Baggböleri har vi varit med om förr och natur har vi så mycket av att det som föröds är marginellt. Ett stort ansvar vilar på beslutsfattarna. Det är många gånger omgivningarna som ytterst avgör människors val att stanna i eller flytta till en glesbygd. Det är till och med så att landskapsbildens betydelse är en fråga som kan vara avgörande för bygdens överlevnad. Orolig
Detta är en artikel ur en bilaga till Västerbottens Kuriren den 17 november 2003, gjord av journaliststudenter vid Umeå universitet. Bilder ej medtagna. Vindkraft i Nordmaling?Rennäring och naturvärden drabbas om planerna genomförs. Landskapsbilden över Gabrielsberget i Nordmalings kommun kommer att se annorlunda ut om några år, i alla fall om Svevind AB får som det vill. De planerar att bygga en av Sveriges största land baserade vindkraftverksparker. Men att uppföra 40 vindkraftverk innebär ett stort ingrepp i naturen och väcker starka känslor hos både renägare och närboende. Gabrielsberget utgörs till stor del av en platå med karg och storslagen natur. Att området är opåverkat och saknar vägar och bebyggelse gör det extra skyddsvärt ur naturvårdssynpunkt. Samtidigt som placeringen stör färre närboende med buller och skuggbildningar. - Det här området har flera fördelar. Det finns ingen bebyggelse närmare än två kilometer och dessutom finns det ett befintligt elnät att koppla upp vindkraftverken mot, säger Mikael Kvrk som är projektansvarig på Svevind AB. Företaget vill ta ett 700 hektar stort område i anspråk. Mikael Kyrk menar att vindkraftsparken kommer att sätta Nordmaling på kartan som en miljövänlig kommun. Satsningen är ett steg närmare riksdagens mål att vindkraftsproducerad el ska uppgå till 10 TWh i Sverige år 2015. Idag finns det totalt nio vindkraftverk i Västerbottens län och många fler planeras. Västerbotten utgör ett av de län som är intressant ur vindkraftssynpunkt eftersom det både finns kust och fjäll med bra vindförhållanden. Tillsammans kommer de 40 vindkraftverken att producera el som motsvarar den totala elkonsumtionen för 6000 eluppvärmda villor. Ingrepp i naturen Det är en storsatsning som kommer att kosta ungefär en miljard kronor men exakt hur projektet kommer att finansieras avslöjar inte Mikael Kyrk. Att investeringen kommer att gynna Nordmalings kommun är han övertygad om. - Vi kommer att anlita lokala entreprenörer under byggtiden och dessutom kommer vindkraftverken att behöva underhåll, vilket innebär minst fyra heltidstjänster. Men det finns även en annan sida av projektet. Vindkraftsanläggningen kommer att innebära ett stort ingrepp i det nu ostörda naturlandskapet. Eftersom området är otillgängligt måste 20 kilometer väg byggas. Förutom hällmarkerna och gammelskogen kommer två våtmarksområden att beröras, dessutom finns det mycket skogsfågel i området. Än så länge är projektet i ett utredningsskede där allmänheten har möjlighet att yttra sig. De flesta är positiva eftersom vindkraft är en miljövänlig energikälla. Men det finns också de som är skeptiska, främst på grund av rädslan för höjda bullernivåer och för att landskapsbilden kommer att förändras. Närboende tycker att vindkraftsparker av den här storleken borde uppföras till havs eller i fjällregionen, där det blåser mer och bor färre. Renbetesområde Det som försvårar genomförandet mest är att Gabrielsberget utgör ett renbetesområde. Samer från Byrkijes sameby i Norge har ungefär 1000 av sina renar på vinterbete i det här området. Att uppföra 40 vindkraftverk kommer att störa renarna, menar Tor Enock Larsen, renägare i Byrkijes sameby. - Renarna kommer inte att nyttja området där snurrorna står och det påverkar alla renar mer eller mindre eftersom betestrycket runt omkring blir mycket större. Gabrielsberget är bra ur betessynpunkt eftersom vinden blottlägger lavhällarna från snö på vintern. - Först fick vi flytta på grund av vattenkraften och nu ska vi flytta på grund av vindkraften, säger Tor Enock Larsen. Inget konkret förslag I Svevinds miljökonsekvensbeskrivning finns det inget konkret förslag på hur samerna ska kompenseras om rennäringen påverkas av vindkraftverken. Mikael Kyrk säger att det inte finns några jämförbara studier som visar att vindkraftverk förändrar renars rörelser. Men han försäkrar att företaget ska göra det som länsstyrelsen kräver om rennäringen påverkas. - Men om vi ska kompensera samerna måste det finnas någonting att kompensera. Det krävs en oberoende undersökning om hur renarna påverkas av vindkraftverken först, säger han. Trots de svårigheter som exploateringen av Gabrielsberget innebär, tror Mikael Kyrk att projektet kommer att genomföras. - Både länsstyrelsen i Umeå och Nordmalings kommun är positiva till projektet. Går allt friktionsfritt kan vi i bästa fall börja sommaren 2004. På gärdena nedanför Gabrielsberget har några svanar samlat sig. 40 vita halsar sträcks mot himlen och påminner för ett ögonblick om det stora projekt som planeras bara ett stenkast därifrån. MALIN VIKTORSSON
Insändare VK 13 november 2003 40 vindkraftverk hotar friden i AspeåHAR NI hört att det ska byggas 40 vindkraftverk i Aspeå.Ava-området? Det är 50 procent av vad hela Västerbotten är ålagt att bygga. Många verkar inte veta om det, eller så bryr man sig inte? Det är ändå inte lönt att bråka. He lön se int att processa ve bolaga, he ä söm att piss te motvere, man få allt över se själv. Själv har jag inget emot vindkraft, men varför ska lilla Aspeå ha så många? Länsstyrelsen har sagt att detta medför en betydande miljöpåverkan och detta betyder väl att man gjort nogranna undersökningar i området. Om jag inte fattat alldeles fel så finns i miljöskyddslagen något som säger att man vid så stora intrång är skyldiga att kalla alla boende i området till information i tidigt skede. Jag är bybo och markägare men har aldrig blivit kallad till information. Kanske är det så att man bara kallar "berörda markägare". Det är ju smidigast så. I OROVÄCKANDE närhet till denna kraftpark ligger våra kära fäbodar. Denna fäbodvall har under lång tid restaurerats med hjälp av 164 000 kronor i EU-bidrag, så att den i dag tillhör ett av Nordmalings mest besökta utflyktsmål. Bland annat har en av byns driftiga kvinnor bidragit till att vi har en fin naturstig med infoskåp där man kan lära om djur och växter i området. Umeå universitet och andra skolor gör studiebesök där. Vi har våra återkommande träffar som besöks av fler och fler. Man har satt en gräns för störande buller vid 30 decibel. Vid fäbodarna har man beräknat att det blir cirka 45 decibel. Pastorn får nog sjunga i falsett på gökottan. JAG EFTERLYSER en noggrannare utredning vad gäller störningarna vid fäbodarna. Där har vi i alla fall vårt "andnings. hål", där vi nu kan få lyssna till tystnaden och njuta av stillheten. Jag har skrivit detta efter påtryckningar av de yngre i byn. Vi har faktiskt haft förmånen att tre unga familjer flyttat hit den senaste tiden och fler är på väg. Alla är eniga om en sak: Vi vill inte att ni fortsätter denna våldtäkt på vår by. Det är ju vi som ska fortsätta att leva här. Ska vi lyssna på ungdomen, eller...? Det skulle vara roligt att höra vad ni andra tycker! Ruben Sandman
Artikel i Västerbottens Kuriren 30 oktober 2003 Bilder ej medtagna i nedanstående artikel Vindkraften”Det blir som ett tivoli”Boende i Aspeå protesterar mot planerna på 40 vindkraftverk ASPEÅ *
Ett fast rött ljus måste synas på den högsta punkten, alltså där
rotorbladet befinner sig i maxläge. Ljuset skall vara synligt från alla
håll vilket oftast kräver minst tre lampor, enligt Tomas Enell på
Luftfartsverket
Örnsköldsvik avvaktar utbyggnad av vindkraft
MONICA LUNDQVIST
Artikel från ATL:s hemsida 2001. Dyr vindkraftslag för Norrlands elkunderMåndag 8 oktober 2001 - Lagen tvingar nätägaren att ta emot vindkraften oavsett vilka
investeringar som måste göras. Det leder till kostnader som drabbar
kunderna i närområdet. Vi måste fundera på om det är rimligt, säger
Lorentz Andersson till Västerbottens-Kuriren.
Träsnittet i rundeln är utfört av Carl-Birger Öhman 1980. Det föreställer Flaggberget i Aspeå. Under sommarhalvåret hjälps man, enligt tradition från 1920-talet, åt att hissa flaggan varje helg. Intill flaggstången ligger ett utsiktstorn. Allt av lagom höjd och mängd.
|
