| |
|
|
Dagens
Nyheter skriver om tyska Commmerzbank.
Commmerzbank
är den tyska storbank som ger Svevind bankgarantier vad gäller
megaprojektet i Markbygden, Piteå samt Gabrielsberget.
DN 2007-11-29;
Om
att Svevind och tyska Commerzbank har skrivit en avsiktsförklaring om
att ingå avtal.
DN 2008-10-07:
Tyskbankchef
avgår. Commerzbank Frankfurt-börsens förlorare
|
Jakt & Jägare
2008-09-17. Tidskriften utges av Jägarnas Riksförbund
Debatt:
Vindkraft
i Piteå hindrar jakt och övriga friluftsliv
Mikael
Kyrk, Svevind, har till Energimyndigheten ansökt om att få resa 40
vindkraftverk på Gabrielsberget i Västerbotten. Han har i ansökan noterat
att jakt efter fågel i trädtoppar inte bör bedrivas i en vindpark. Han känner
tydligen inte till att jakt med trädskällare, som sker hela hösten, medför
skytte både på toppfågel samt fågel i träd.
Ljuger
Anders Enetjärn i Piteå-tidningen den 8 september när han påstår att
han inte känner till att toppfågeljakt bör förbjudas i områden med
vindkraft?
Anders
Enetjärn utför tydligen konsultuppdrag åt Energiverket. Har Svevind påtalat
risker för 20 verk är naturligtvis Markbygdens 1 101 vindkraftverk en
grund för jaktförbud.
Det
blir även stora hinder och risker i vindparker för älg- och björnjägare
samt andra som vill utöva friluftsliv.
Vindkrafttornen
är utförda med en längre bottendel av betong med förspända armeringsstål
samt en topp del av stålplåt. Diametern vid marknivån är upp till 14
meter och på toppen av de cirka 100 meter höga tornen är diametern två
meter.
Gevärskulor
kan träffa tornen
Alltså
är den totala projicerade ytan upp till 800 kvadratmeter för varje torn.
Tornen har alltså en rund yta och det är ju självklart att en klass 1-gevärskula
kan riva upp betongen och blottlägga armeringen, som då rostar och ger en
försvagning av tornen.
Det
värsta är när kulan ändrar riktning och kan träffa jaktkamrater, bär
och svampplockare med flera som vistas i markerna. Tänk er, 1 100 ytor om
800 kvadratmeter vardera som alla jägare måste försöka lokalisera innan
skott avlossas!
Området
med denna industrilokalisering sträcker sig sex mil från Granträskmark
upp till Koler. Bitvis är det en mil brett på en areal av cirka 50 000
hektar.
Det
blir en omöjlig uppgift att bedriva jakt och dessutom finns sannolikt
varningsskyltar med budskapet: ”Området får beträdas på egen risk.”
Säkerheten
vid all jakt har för jägarna bara ökat och numera sker nästan aldrig någon
vådaskjutning, men vad sker om vindkraftprojektet blir verklighet?
Buller
och infraljud
Buller
och infraljud är ett annat problem.
Svevind
säger att bullernivån vid åtta meter per sekund är mer än 55 dB(A).
Till detta måste läggas till 3 dB(A) då verken är placerade nära
varandra, samt tillägg 3 dB(A) för vindbruset. Totalbullret är alltså
minst 60 och detta är i nivå med industribuller.
Forskare
vet att infraljud detta påverkar hjärtverksamheten negativt hos människor.
Men
påverkas djur och fåglar?
Man
vet att fåglar i Kalmarsund samt Horns Rev i Danmark har flytt från sina
gamla häckningsplatser där vindkraftverken har placerats. Är det
infraljudet som skrämt fåglarna?
Varför
finns inget program för att testa viltets förflyttning i Dragaliden, där
tolvverk nu anläggs?
Vad
händer med tjäderspelet?
Det
finns tjäderlek mitt i området. Vill ingen veta om denna lek försvinner?
Vi
jägare och viltvårdare är verkligen intresserade. Det måste finnas fler
fakta innan man ödelägger viltbestånden, som nu har repat sig nu när
beskogning av hyggena sker.
Som
Jägarnas Riksförbund, JRF, tidigare framhållit är det nödvändigt att gå
försiktigt fram.
Minska
antalet vindkraftverk kraftigt och placera dem endast på bergshöjder.
Inom
området jagar cirka 300 älgjägare och lika många småviltjägare, alltså
försämras jaktmöjligheterna för minst 600 jägare inom det planerade
vindkraftområdet med 1 100 vindkraftverk.
Arnold
Stenman, ordförande för JRF i Piteå
En kommentar från nätet:
Av
Rune Werf 2008-09-17 11:12
Inte
nog med dessa argument. De flesta vindkraftsparker blir detaljplanelagda i
kommunerna. För att få skottlossningstillstånd på detaljplanelagt område
måste man ansöka hos polisen. Detta tillstånd är tidsbegränsat till 3
år och har en dyr avgift. Polisen brukar inte heller ge tillstånd till särskilt
många i varje kommun...
http://webnews.textalk.com/se/article.php?id=341812&context=60321
|
Västerbottens
Kuriren 2008-09-01
Vindkraft
kräver samråd
Många
vindkraftsföretag är för dåliga på att samråda med dem som berörs av
projekten. Det leder till onödiga konflikter. Det menar Tommy Norgren,
styrelseledamot i Svensk Vindkraftförening
som nu kräver certifiering av projektörerna.
-
Gabrielsberget är ett exempel på hur det inte bör gå till, säger
Norgren och pekar på att Svevind tvingades
starta om hela samrådsprocessen angående vindkraftsparken söder om
Nordmaling.
-
Det kostade både onödig tid och skapade konflikter som inte hade behövt
uppstå. Efter den bakläxan har Svevind också bättrat sig ordentligt.
Tidig
dialog
Tommy
Norgren bor i Umeå och är mångårig styrelseledamot i Svensk Vindkraftförening.
Han är självklart mån om att naturresursen tas tillvara, också här i Västerbotten.
Han
tror också att många av projekten är möjliga, även om vindkraften
ibland krockar med andra intressen.
Receptet heter tidig dialog och samråd.
-
Ta ornitologerna som exempel. De ska inte behöva läsa i tidningen om
vindkraftsplaner som kan störa fågellivet. Kontakten ska ske långt
tidigare.
-
Tidigt samråd är extremt viktigt, inte bara för informationens skull.
Vindkraftsprojektören ska också lyssna och lära av det andra har att säga,
säger Tommy Norgren.
Svensk
Vindkraftförening ansöker just nu om pengar för att utveckla ett
certifieringssystem som alla projektörer skulle tvingas ta sig igenom. På
så vis skulle också mindre seriösa företag kunna sållas bort.
Bli
delägare
Ett
annat sätt att minska motståndet mot vindkraften är att släppa in
lokalbefolkningen som delägare, menar Tommy Norgren.
-
Vi vill ha ett kooperativt ägande så ofta det går. Som ägare blir man
delaktig och känslan av att någon annan kommit in och skövlat minskar.
Föreningen
vill också ha en förkortad tillståndsprocess. I dag kan det ta många år
från en ansökan till slutligt beslut. Möjligheten att överklaga måste
till exempel begränsas, tycker Tommy Norgren:
-
Man ska inte kunna gå vidare med exakt samma argument. För att klaga i högre
instans måste nya uppgifter komma fram, säger han och hävdar att en förkortad
tillståndsgivning inte behöver urholka demokratin.
BERTHOLOF
BRÄNNSTRÖM
http://www.vk.se/Article.jsp?article=212677
Lokalpressen vågar referera någon som kommer med kritik...
|
Västerbottens-Kuriren 25 september 2007
Aspeå hembygdsförening
ska inte agera i vindkraftsfrågan
ASPEÅ FÄBODAR är för väldigt
många ett kärt utflyktsmål. Vid miljööverdomstolens huvudförhandling
angående vindkraftspark på Gabrielsberget togs frågan upp hur man skulle
skydda fäbodarna för störningar från parken.
Advokat Nils Ryrberg, som företräder
Svevind AB, avslutade sitt långa anförande med att tala om att ordföranden
i Aspeå hembygdsförening klargjort för advokaten att det inte alls var
mycket aktivitet vid fäbodarna, utan bara ett par evenemang samt några ströbesök
per år.
SANNINGEN ÄR att platsen är
välbesökt, vilket visades med många foton från bröllop, födelsedagskalas,
fäbodafton och gökotta. Samt många besök av skolor och universitet.
Man har kunnat räkna 1
500-2000 namn i gästböcker varje år!
Hembygdsföreningens ordförande
tog för ett par år sedan tillsammans med övriga styrelsen ett beslut att
hembygdsföreningen inte skall agera i vindkraftsfrågan.
Det fanns en hel del unga som
lyssnade när Ryrberg fick basunera ut detta för honom positiva besked.
Det är allmänt känt att
det flyttat in många unga i bygden till glädje för bland andra hembygdsföreningen.
DETTA OLYCKLIGA uttalande av
ordföranden har redan lett till att flera överväger att lämna hembygdsföreningen.
Tänk efter före!
BYGDENS
FÖRYNGRING GENOM
EMANUEL SANDMAN
LINA KARLSSON
MATS-OLOF
ADOLFSSON
AMANDA
RYDBERG
Ett mycket
viktigt faktum är att hembygdsförenings ordförande har ekonomiska
intressen inom familjen att få vindkraftanläggningen uppförd! Under
förhandlingen förundrades hon över hur det var möjligt att få fram
foton från fäbodarna med så många människor på. Vi kan upplysa om att
ännu fler bilder med många människor, än som visades under
förhandlingen, finns att tillgå!
|
Västerbottens-Kuriren 20 juni 2007
repliken:
Inflyttning/föryngring är Nordmalings
framtid - inte vind (20/6)
Enligt en debattartikel (2/6) anses vindkraftsprojektet på Gabrielsberget
stå för framtidstro för vår bygd - två av de tre skribenterna har för
övrigt egna ekonomiska intressen i projektet!
Vi är av en annan åsikt, det är inflyttning och föryngring som ger
framtidstro för våra byar. Att vindkraftsparken och inflyttning skulle
passa ihop har vi svårt att tänka oss. Under de senaste åren har många
flyttat till bygden och det finns få hus lediga, många barn har fötts och
bygden känns i allra högsta grad levande, till skillnad mot många andra
små byar i Norrland.
Vi har svårt att se att denna positiva trend kommer att hålla i sig om
vindkraftsparken blir verklighet. Vi tror att många som letar boende i
framtiden kommer att välja en annan plats att bosätta sig på om
vindkraftsprojektet blir verklighet.
En stor del av den nya generationen i våra byar är negativa till Svevinds
projekt som vi anser vara "luddigt". Det finns inga ordentliga
svar att få och mycket känns än idag oklart fast det har frågats om till
exempel transporter, synintryck, ljus och ljud vid upprepade tillfällen.
Våra värsta farhågor i allra högsta grad är riktiga när vi ser den
vindmätningsmast som satts upp på Gabrielsberget. Masten är 120 meter hög
och 60 centimeter bred vilket kan jämföras med de planerade verken som
totalt mäter 150 meter och är cirka 350 centimeter breda. Masten syns mot
horisonten trots att den är betydlig smalare än de planerade verken. Tänk
då på att masten står där ensam, det planeras för 40 verk och flera av
dem mycket närmare byn än masten. Lägg till detta rörelsen av vingarna
och hinderbelysningen.
Den som inte tror att detta kommer att upplevas som störande har nog inte förstått
vidden av detta, ett av Sveriges största vindkraftsprojekt.
Med detta inte sagt att vi är emot vindkraft, det handlar inte heller om någon
"bara inte på vår gård" mentalitet som det påstås i den
tidigare nämnda artikeln. Vi menar istället att det vore bättre att anlägga
vindkraft längre bort från bebyggelse och på redan exploaterade platser.
Det känns också viktigt att ta i beaktande att en del av dagens expertis börjar
avfärda vindkraften och ser den som en störande och ej tillräckligt
effektiv energikälla.
Här har vi valt att bosätta oss för lugnet, tystnaden, bygemenskapen, närheten
till naturen och möjligheterna till ett brett friluftsliv. Bygden erbjuder
en stor variation med älven, havet och fjället. Vi vill ha kvar den orörda
naturen och en ren horisont. Hade önskan varit nattlig belysning och oljud
skulle vi valt att bo i stan! Vi känner dock en stor framtidstro för vår
bygd och hoppas få behålla den känslan - liksom att att få lämna över
bygden till våra barn i samma skick som den är i idag.
Amanda Rydberg, Lina Karlsson, Mats-Olof Adolfsson, Emanuel Sandman, Fredrik
Andersson,
Per Engman, Madelene Landby, Anna Eriksson, Patrik Rönnberg, Lars-Göran
Nyström, Jimmy Nilsson, Kjell Lundark, Sara Johansson, Eva Lundmark,
Jonathan Sandman, Åke Rossander,
Johanna Hörnlund, Caroline Rossander
Amanda Rydberg, 2007-06-20
|
Västerbottens-Kuriren 2 juni 2007
Vindkraft
lyft för Nordmaling (2/6)
Motståndarna till vindkraftsparken på
Gabrielsberget bygger till stor del sina argument på insinuationer, överdrivna
eller felaktiga sakargument, förvrängningar av fakta och till och med
personangrepp. Nu hoppas vi - och sannolikt den överväldigande majoriteten
av invånarna i bygden - att projektet kan komma igång så snart som möjligt.
Det skulle ge arbetstillfällen, framtidstro och mer (el)energi åt bygden.
Skriver Kjell Holmgren, Lögdeå, Erik Johansson, Aspeå och Jarl Löfgren,
Mo.
Nordmaling hör till de få kommuner i landet där det praktiskt taget inte
produceras någon elenergi. I vår kommun finns i dagsläget endast en
elproduktionskälla - ett ganska litet vindkraftverk vid Järnäsklubb.
Kommunen är alltså beroende av "import" av el utifrån, vilket i
praktiken innebär vattenkraftsel från inlandet. Men el vill alla ha, även
de som med näbbar och klor försöker stoppa etableringen av
vindkraftparken på Gabrielsberget.
På hemsidan för Nätverket för Aspfjellets bevarande påstås att
medlemmarna i princip inte är emot vindkraft. Tydligen är tänket att man
gärna utnyttjar vindkraften bara den produceras någon annanstans.
Motståndarna till vindkrafts-parken på Gabrielsberget bygger till stor del
sina argument på insinuationer, överdrivna eller felaktiga sakargument, förvrängningar
av fakta och till och med personangrepp.
Motståndarna ondgör sig bland annat över att vindkraften kommer att innebära
grävningar och sprängningar för fundament - men inte ett knyst av
protester hördes i samband med de enorma sprängningar, bergkrossning
etcetera som ägde rum i vår bygd i flera års tid i samband med byggandet
av Botniabanan. Inte heller verkar man bekymra sig över det kommande
bullret från denna järnväg eller det nuvarande bullret från E4.
Detta trots att ljudet från vindkraftparken kommer att vara försumbart jämfört
med trafikbullret. Det är tveksamt om någon i området från sin bostad
kommer att uppfatta vindkraftljudet överhuvud taget.
Vi menar att den kampanj som drivs av nätverkets företrädare mot
vindkraftsprojektet är ensidig, vilseledande och i många stycken rent lögnaktig.
Här är några exempel:
* Företrädare för Nätverket hävdar att byordförande "beslutat över
andras egendom" i samband med förmedling av information från Svevind.
Påståendet saknar helt förankring i verkligheten.
* På hemsidan försöker Nätverket ge läsarna intrycket att i stort sett
hela områdets markyta tas i anspråk och som slutkläm ställs frågan
"Blir det några martallar kvar?"
Även detta är helt grundlöst. Av de 700 hektar (7 kvadratkilometer) skog,
berg och myrar som finns inom vindkraftsparkens yttergränser är det mindre
än 5 procent av marken som påverkas av anläggningsvägar och anläggningsytor
(vägar cirka 21 kilometer långa med 10 meters bredd ger cirka 21 hektar,
uppställningsytor för 40 vindkraftverk om 2 500 kvadratmeter vardera ger
totalt omkring 10 hektar).
* På hemsidan angriper Nätverket Svevinds miljökonsekvensbeskrivning
bland annat genom att kritisera ett fotomontage där vindkraftverken ritats
in på fotografier tagna från olika platser. Själva drar man sig
emellertid inte för att groteskt överdriva synintrycken genom att på
hemsidan rita in jättelampor på på vindkraftverken - lampor med 30 meters
diameter!
* I vintras erbjöd Svevind bygdens fasta invånare totalt 1 000 000 kWh per
år. Till ett symboliskt pris av 4 kronor erbjuds varje hushåll en leverans
av el om 5 800 respektive 3 900 kWh per år beroende på hur nära
vindkraftsparken man bor. Erbjudandet berör sammanlagt cirka 250 hushåll.
Svevind får alltså för detta erbjudande in endast totalt 1 000 kronor.
Nätverket för Aspfjellets bevarande försöker nu få Svevinds erbjudande
att verka tvivelaktigt genom att grundlöst påstå att Svevind skulle kräva
in totalt 370 000 kronor från hushållen i bygden. Antingen har Nätverket
missförstått Svevinds erbjudande eller så vill man missförstå!
Nu hoppas vi - och vi uppfattar att den överväldigande majoriteten av invånarna
i bygden delar denna syn - att projektet kan komma igång så snart som möjligt.
Det skulle ge arbetstillfällen, framtidstro och mer (el)energi åt bygden.
Kjell Holmgren
Erik Johansson
Jarl Löfgren
Kjell Holmgren 2007-06-02
Intressant att ni
med flera hittar till vår lilla hemsida. Och att ni berättar
om den i lokalpressen. Men var på hemsidan hittar ni de
personangrepp som ni säger finns här? Ett sakligt yttrande om
att någon har fel i sak eller har agerat felaktigt är inte personangrepp.
Att nämna ett personnamn (som dessutom finns att tillgå i
offentliga handlingar) är inte personangrepp - läs
mera här.
Var finns de
"felaktiga sakargumenten"? Var hittar ni den
"kampanj som ni påstår är ensidig, vilseledande och i
många stycken rent lögnaktig"? Har ni tänkt på att
Svevinds ansökan i första omgången avslogs då samrådet inte
skett på rätt sätt med berörda? Har ni tänkt på att
Svevind då samrådde endast med vissa i byalagen - att samråd
inte skedde med samtliga berörda, vilket är ett krav enligt
miljöbalken? Vem, vilka såg till att andra uteslöts???
Hur vet
ni hur vindkraftverken kommer att te sig nattetid då inte ens
Svevind säger sig kunna redogöra för detta? Hade ni ens
tänkt på att vindkraftverken kommer att synas även i mörker
då ni 2003 fick projektet presenterat för er? Svevind nämnde
absolut ingenting om blinkande röda lampor. Hade ingen påpekat
att Svevinds förslag till detaljplan tillät kraftverk högre
än 150 meter, så hade vi fått blinkande vitt ljus från alla
40 verken. Jämför med tv-masten i Vännäs!
Projektet ger två
arbetstillfällen då det är klart och det lär bli tillrest
kompetens. Under anläggningstiden behövs sprängare,
schaktare, åkare osv. Har ni tänkt på att konsekvenserna kan
bli 80 000 transporter förbi Lögdeå skola med 8 tons
lastbilar (var 3:dje minut under arbetsdagarna) alternativt 27
000 transporter förbi skolan med 17 tons lastbilar med släp
(var 20:e minut)?
Vi tar med en
skrivelse som gick till Svevind långt innan människor i byarna
kände till projektet. Var
finns mandat till detta? Hälften av närvarande markägare
upplåter mark till minst ett kraftverk Projektet kommer att få långt
vidare konsekvenser än, som det hävdats från projektets
pådrivare, att påverka markupplåtarnas egendom. Andras mark
påverkas negativt på flera sätt. Likaledes
påstås att "byamännen" står bakom info från
Svevind, utom från Nyland där man vet vad som gäller. För
att kunna hävda att byamännen står bakom ett infoblad,
måste samtliga hemmansägare vara tillfrågade om
delägarförvaltning råder. Gick det till så? Att det dessutom
på byastämman 2006 protokollfördes att ingen skulle uttala sig i
vindkraftsfrågan utan att samtliga hemmansägare
sammankallades, ställer inte infobrevet i bättre dager. Och
faktiskt vill Svevind ha 1000 kronor från varje hushåll som
anmäler sitt intresse. 370 hushåll ingår i kretsen som får
erbjudandet enligt Svevinds egen skrivning - se
här. Det ger Svevind 370 000 kronor i kassan om alla
hushåll accepterar. Erbjudandet är helt orealistiskt utformat.
Även om vi inte överklagat skulle Svevind på inga villkor
hinna producera el från anläggningen år 2008 som
byastyrelsernas flygblad anger
som villkor. Ledningsdragning ska förhandlas fram - Svenska
Kraftnät har väl inte ens börjat, eller hur Kjell, Erik &
Jarl?
|
Västerbottens-Nytt,
regionalTV 18 april 2007
Kraftledningar klarar inte
vindkraftsutbyggnad
Kraftledningarna
från norrland till södra Sverige klarar inte kapaciteten när produktionen
av vindkraftsel från norrland ökar. Hela stamnätet måste troligtvis
byggas om.
Vindkraften
är på frammarsch i norr. I Västerbotten planeras flera vindkraftparker,
bland annat på Gabrielsberget i Nordmalings kommun.
När vidkraftparkerna är i full drift kommer det produceras el motsvarande
flera älvar eller en lite kärnreaktor.
Att
bygga ett nytt stamnät skulle kosta minst två miljarder kronor och det
skulle ta fem till tio år innan det stod klart. Under tiden måste Svenska
kraftnät, som ansvarar för drift och underhåll av landets kraftledningar
att kompensera vindkraftsproducenterna med så kallade motköp, alltså att
man bara betalar för den el som levereras.
- Det stora problemet är att bygga en ny ledning. Om det kommer mycket
vindkraftsel från norr måste näten troligtvis förstärkas, säger
Elisabet Norgren, handläggare på Svenska Kraftnät.
|
Ny
Teknik 2007-03-15, 17:00
Vindkraft
tappar mark utan nya subventioner
Den
kraftiga utbyggnaden av svensk vindkraft kommer att stanna av. Det tidigare
uppsatta målet om en elproduktion från vindkraft på 10 TWh år 2015
kommer inte att nås när effekten av energicertifikaten klingar ut.
Bildtext:
2004 utgjorde vindkraftsproduktionen 0,6 procent av den totala
elproduktionen i Sverige. År 2015 väntas den stå för 4 procent av
elproduktionen, men bara knappt 1 procent av den totala energitillförseln.
Det
är en av slutsatserna i den långsiktsprognos för den svenska
energiproduktionen och den svenska energiförbrukningen som den statliga
energimyndigheten presenterade på torsdagen.
Energimyndigheten gör prognosen att det inte längre är lönsamt att bygga
nya vindkraftverk när de inte får elcertifikat efter 2015.
Prognosen sträcker sig fram till 2025. Några vindkraftverk har då
passerat sin livslängd. Därför stagnerar utbyggnaden om inte det
nuvarande stödsystemet förändras.
- Men i så fall kan bilden bli en annan, säger Tobias Jacobsson,
projektledare för långsiktsprognosen.
Systemet med elcertifikat, som innebär att "grön el"
subventioneras, infördes i maj 2003 och förlängdes förra året att gälla
till år 2030.
Det har fått utbyggnaden av vindkraftsparker att ta fart. Från att ha
producerat 1 TWh per år 2004 väntas vindkraften producera 7 TWh per år
2015.
Men sedan händer det ingenting, menar Energimyndigheten. 2025 är
vindkraftsproduktionen inte större än 2015 på grund av att kvotnivån
inom elcertifikatsystemet har minskat och gjort att elcertifikatpriset
sjunker.
- Konsekvensen är att vindkraften blivit mindre konkurrenskraftig jämfört
med andra elproduktionstekniker, skriver Tobias Jacobsson i rapporten.
Text:
Lars
Anders Karlberg
|
Lokalradion
Västerbottens-Nytt
den 27 mars 2007
Gabrielsberget
får vänta till september
Vindkraftsparken
på Gabrielsberget i Nordmaling kommer upp i Miljööverdomstolen först
till hösten.
Målet
beräknas ta en hel vecka i anspråk i september. Då avgörs det om Miljödomstolens
beslut att säga ja till bygget står fast i den högre instansen.
|
Västerbottens-Kuriren 1 mars 2007
Skrotning av vindkraft ny miljöfråga
Vad gör man med vindkraftverk som tjänat ut? Frågan är högaktuell i
Danmark som nu förnyar sin vindkraftpark. Men också i Sverige måste vi
fundera på hur man bäst skrotar vindkraftverk.
-Frågan är definitivt inte försumbar, säger Fredrik Ardefors, vd på företaget
Consortis Producentansvar AB som kartlagt problemet.
Han menar att priset för skrotningen måste med i kalkylen för nya
vindkraftsprojekt. Frågan är viktig för bilden av vindkraft som miljövänlig.
-Ingen vill ju ha kvar övergivna anläggningar som står som monument och förfaller,
säger han.
Skrotningen har hittills fått ganska liten uppmärksamhet, men nu börjar
den diskuteras i branschen. Mattias Rapp, chef för branschföreningen
Svensk vindkraft, tror att det äldsta svenska verken har tjänat ut inom
fem-tio år.
-Vi har börjat tänka i de här banorna, säger han.
Dyrare till havs
Samtidigt byggs vindkraften ut med större och tyngre verk än tidigare,
varav många placeras till havs. Det gör skrotningen dyrare.
Förutom betongfundament och elektronik består ett vindkraftverk i stort
sett av metall i tornet och kompositmaterial med glas- och kolfiber i
vingarna. Vingarna är utmaningen.
I Danmark, med betydligt mer vindkraft än vi, pågår en modernisering där
kanske tio små, äldre vindkraftverk ersätts av ett stort. Det har gjort
idéer om vettiga sätt att använda uttjänta vingar välkomna. Nyhetsbyrån
Ritzau rapporterar att innovatören Jörgen Flindt Mikkelsen i Esbjerg har fått
patent på en metod att skära ner vingarna i småbitar och sedan limma ihop
dem till nya saker. En gångbro eller en flytgödseltank, till exempel.
- Så enkelt att vilken idiot som helst kunde ha kommit på det, säger
Flindt Mikkelsen.
Vingar blir kattsand
Fredrik Ardefors berättar att nedmalda vingar även kan bli kattsand. Men
grundproblemet kvarstår - återanvändningen av materialet löser inte vad
man slutligen gör med det. Till sist kanske det ändå måste antingen förbrännas
eller deponeras som avfall.
I kompositmaterial finns ämnen som måste bort ur rökgaserna vid förbränning.
Bränningen ger också mer koldioxid till atmosfären. Deponering tar plats
och medför risk för att giftiga ämnen lakas ur. En naturlig nedbrytning
tar i storleksordningen 10 000 år.
Källa: TT
|
Insändare i Västerbottens-Kuriren 19
december 2006
Gå
inte på Svevinds skambud!
I
dagarna har det gått ut ett
erbjudande från Svevind AB till de boende i byarna runt Gabrielsberget.
Erbjudandet går ut på att de boende ska få ta del av årsproduktionen av
el som den planerade vindkraftsparken där ska generera.
Den el som ska fördelas
bland fastighetsägarna är sammanlagt en miljon kWh, med lite skillnader
beroende på om du bor i zonen 3 km från parken eller i zonen 4-5 km från
parken. En miljon kWh är hela (!) 0.33 %, det vill säga 3 promille, av den planerade årsproduktionen!
För den enskilde fastighetsägaren rör sig detta om en besparing på
mellan 50 – 100 kr/mån, beroende på hur många som anmäler sig. Om två
hushåll anmäler sig får de då en halv miljon kWh vardera? För
att få ta del av erbjudandet ska fastighetsägaren, av någon anledning, först
betala en engångsavgift på 1000 kr. Behöver Svevind kapital? Villkoren för
att erbjudandet ska gälla är att parken ska generera energi år 2008 samt
att parken ska gå under Svevind AB:s regi.
Vad
händer med erbjudandet när de sålt
projektet? Gäller det mot tredje man, dvs. företaget som köper projektet?
Erbjudandet är på inga sätt förpliktande för Svevinds del! Är inte
detta bara ett försök att köpa vår tystnad och få oss att inte överklaga
miljödomstolen beslut?
Hur kommer det sig att
detta brev är den första kontakt som Svevind AB har tagit med dessa
fastighetsägare, som nu helt plötsligt anses berörda av projektet. Varför
har Svevind inte tidigare haft samråd med alla dessa 370 hushåll då man
nu tydligen känner till deras existens? Kan det vara så att man nu måste
försöka köpa in några positiva till projektet?
Vår
fråga är nu: ska vi verkligen sälja
ut våra byar och vår livskvalitet och låta oss mutas till tystnad av ett
tvivelaktigt företag som hittills aldrig gett oss anledning att lita på
dem?!
Mats-Olof Adolfsson
Amanda Rydberg
två
bybor som inte skriver på!
(Bild:mynt,
sedlar, glödlampa)
Bildtext:
Det erbjudande som Svevind gett dem som bor i byarna runt den planerade
vindkraftsanläggningen på Gabrielsberget imponerar inte på skribenterna
som menar att det handlar om småpengar som man inte ska sälja ut sin
livskvalitet för.
|
Telegram i svensk press
2006-12-09
UMEÅ I Företaget
Svevind får bygga 40 vindkraftverk på Gabrielsberget i Nordmalings
kommun vid Bottenvikens kust i Västerbotten.
Miljödomstolen gav på
fredagen klartecken för den omtvistade vindkraftanläggningen Men domen
kommer att överklagas av boende i byarna intill.
Bygget har kritiserats
av både fastighetsägare och renägare. Vilhelmina sameby har hävdat att
40 vindkraftaggregat kommer att påverka renarnas vinterbete negativt.
Den frågan har
domstolen skjutit under en prövotid på två år. Under den tiden sker en
uppföljning av hur renarna påverkas.
Miljödomstolen tillåter
Svevind att bygga 150 meter höga vindkraftverk på berget. Vindkraftverken
beräknas kunna producera minst 300 miljoner kilowattimmar, vilket motsvarar
12 000 eluppvärmda villor.
Flera närboende och
fastighetsägare har satt sig emot projektet med hänvisning till för hög
bullernivå. De anser dessutom att platsen är olämplig, eftersom
Gabrielsberget är ett naturskönt och opåverkat naturområde. Redan på
fredagen förklarade föreningen Bevara Gabrielsberget att man tänker överklaga
domen till Miljööverdomstolen.
Flera myndigheter, bland
annat länsstyrelsen, Energimyndigheten och Boverket har tillstyrkt tillståndet
(TT)
|
Insändare i Västerbottens
Kuriren den 18 november 2006
Ger vindkraften billig
el?
TV8 SÄNDE för ett par
veckor sedan en programserie
som hette Spänt läge. Fyra personer
som representerade bland annat miljö, näringsliv och natur talade om olika
energikällor på ett mycket tydligt sätt, kanske på grund av att inga
politiker med egenintressen deltog.
Efter en mycket intressant
belysning av olika alternativ, så
var alla ense om
att vindkraften är det i särklass dyraste alternativet!
Ren men dyr och inte alls miljövänlig!
Orsaken till detta vill exploatörerna icke nämna i sina informationer till
markupplåtarna och absolut icke till allmänheten i
övrigt. Vad då? Jo, om inte den statliga subventioneringen fanns
så skulle inga vindkraftverk byggas. Den förra regeringen hann ju precis förlänga
tiden för denna subvention, och det är ju också förklaringen till
projektörernas panik att sätta i gång byggena.
NI
som kallas till
informationsmöten angående planerade byggen: Be om svar på vem som i slutändan
får betala räkningen? Sanningen är att du och jag får betala via elräkningen!
Be om klara besked om vägdragningar, elledningar, samt begär att man visar
datoranimering. Det är ju konstigt att Vägverket, Banverket med flera kan
visa dylika helt naturtrogna filmer men icke vindkraftbolagen, trots att det
rör sig om mångmiljardprojekt!
Varför
icke miljövänligt? Jag undrar vad Piteborna tycker om att få 500 stycken
200 meter höga
vindkraftverk i sin närhet? Granberget sex stycken, Hörnefors sex stycken,
Gabrielsberget i Nordmaling 40 stycken 150 meter höga som ska fördärva
ett 800 hektar stort orört myrområde Miljövänligt?
VISST ÄR vindkraft bra
men den ska byggas där den behövs!
Jo,
jag vet vad du tänker svara: En typisk sådan som låtsas tycka om
vindkraft men bygg inte här! Då vill jag ge dig ett gott
råd: Ring till Svenska Kraftnät och fråga vad det kostar att bygga
dessa jätteledningar söderut. Och förresten vi här i norr producerar
redan tre gånger så mycket energi som vi konsumerar! Varför skall man
fortsätta att utarma vår fina landsända?
En liten parentes i slutändan:
Jag läste någonstans att advokat Nils Ryhrberg som företräder bland
annat Svevind, han är aktiv medlem i en förening som kämpar mot en
vindkraftspark i Öregrundsgrepen. Va´ konstigt!
Det
kan väl inte bero på att han har sin sommarvilla där?
STOPP OCH BELÄGG!
|
Insändare i VK 30 maj 2006
Ta
bladet från munnen i Nordmaling
VÅR SAMMANHÅLLNING
angående
protesterna mot en vindkraftspark på Gabrielsberget blir bara starkare. Vi
är ungefär 500 Nordmalingsbor som skriftligen protesterat mot detta
ingrepp i naturen, utan att fått något som helst stöd från någon
politiker
i kommunen.
Vi anser att utbyggnaden
utgör ett brott mot Miljöbalkens paragrafer. Inte nog med att naturen förfulas
med anblicken av ett 40-tal mastodontpelare på Gabrielsberget, marken
kommer dessutom att förstöras av de vägnät som kommer att genomkorsa området.
Vägar som skall bli
minst sju meter breda och ytterligare ett antal meter för släntning
Dessutom skall dessa vägar konstrueras för tung trafik, för transport av
konstruktioner och olja.
VI ANSER att marken och
området har ett större skyddsvärde som vida överstiger de eventuella
samhällsvärden en Vindkraftspark på Gabrielsberget har.
Vi önskar att någon
politiker
vågar ta bladet från mun och uttala sig i frågan. Eller förekommer det
intressejäv i utbyggnaden?
Alla borde vara intresserade av
vad våra folkvalda politiker har för åsikt i denna fråga.
NÄTVERKET
FÖR
GABRIELSBERGETS
BEVARANDE
|
Nu
äntligen har Vilhelmina Norra sameby fått möjlighet att
överklaga den detaljplan som antogs den 27 september 2004! Eftersom
Nordmalings kommun handlade regelvidrigt och aldrig kungjorde sitt beslut,
fick samerna inte kännedom om detaljplanens antagande och överklagade
alltså inte till länsstyrelsen under de tre veckor man har på sig i ett
sådant här ärende. Andra markägare och boende överklagade, men
länsstyrelsen ansåg inte att kommunens miss var något att direkt anmärka
på. Då samebyn fick kännedom om kommunens beslut skrev man till
kammarrätten som nu gett dem rätt att överklaga.
Redan i mars 2005 överklagades länsstyrelsens beslut av nästan 200 boende
till regeringen. Ännu har inget beslut därifrån kommit.
Västerbottens Kuriren 27 maj
2006
Sameby
överklagar vindkraftverk
NORDMALING
Vilhelmina Norra sameby överklagar till länsstyrelsen Nordmalings
kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan för Gabrielsberget.
Samebyn betraktar området
som ett viktigt vinterbetesland och vill inte se några vindkraftverk i området,
enligt Malin Brännström, förbundsdirektör vid Svenska Samernas Riksförbund
SSR i Umeå.
Det är den begränsade
kunskap som finns om vindkraftverkens påverkan på renarna, som oroar
samebyn.
Vinterbetesområdena är
renskötselns flaskhals och om renarna med anledning av vindkraftverken skyr
Gabrielsberget kommer det i stället att medföra ett högre tryck på övriga
områden. Den oönskade följden blir att betet inte kommer att räcka till.
OWE
FREDRIKSSON
|
Insändare VK 7 april
2006
Nu
får det vara nog!
81 miljoner
per år är subventionerna om vindkraftsparken på Gabrielsberget blir av.
Dessutom har Mona Sahlin lovat sänkt energiskatt för vindkraft. Och allt
detta ska vi elkonsumenter betala.
KILOWATT
|
Ystads Allehanda -
nättidningen Publicerad:
03. Mars 2006 04:30
Vindkraften
arbetar bara deltid
Vindkraften är en dyr och irrationell energiform som
passar illa för att ersätta kärnkraften. Eftersom vindsnurrorna står
stilla upp till 70 procent av årets timmar, måste deras el ersättas av
kol- och oljeproducerad ström. Det skriver Bengt Lachmann,
civilingenjör KTH, Ystad, i ett svar på Göran Ronstens debattinlägg i
den 1 mars 2006.
Vindkraft i stor skala passar inte in i Sveriges
elsystem, som till mer än 90 procent består av avgasfri vattenkraft och kärnkraft.
Vindkraft arbetar deltid och kan därför aldrig ersätta kärnkraft, som
arbetar fulltid. Vattenkraft och kärnkraft kan inte momentant stängas av
och på, allteftersom vinden blåser eller inte, och el kan inte lagras.
Vindkraften levererar bara 20 à 30 procent av tiden. Vindkraften måste
till 70 à 80 procent stöttas upp med importerad kol- och oljekraft, som
har mycket stora utsläpp av växthusgas, surt nerfall, övergödning och
cancerframkallande sot.
Sveriges ambitioner vad gäller dessa utsläpp kommer att
sprängas med en knall. Jämfört med drygt 90 procent av vår elproduktion
med vattenkraft och kärnkraft - 90 procent som är avgasfria och billiga -
är vindkraften dessutom oskäligt dyr och hårt subventionerad av skatter,
till glädje för ett litet fåtal, men knappast för allemans hushållskassa.
Tänk dig följande framtid: 8 procent av Sveriges
elenergiproduktion sker med vindkraft. Kärnkraftverk med motsvarande
energimängd har stängts. Elkonsumtionen har fortsatt att stiga och
vattenkraftens utjämnande kapacitet är uttömd.
Kärnkraftsverken producerade sin el under hela året -
8000 timmar per år. Vindfabrikerna kan bara producera sin el när det blåser
- maximalt 3000 timmar per år. 8000 minus 3000 är
lika med 5000 timmar. El under 5000 timmar med den
stängda kärnkraftens storlek måste till största delen köpas från
utlandet.
Denna mycket stora mängd el måste vara tillgänglig i
den sekund, när det slutar blåsa och vindfabrikerna stannar. Man vet inte
när. Inte ens väderprofeterna på SMHI vet det. Denna mycket stora mängd
el kan inte alltid levereras när den behövs. Då blir det tyst och mörkt
och kallt i stugorna och i våningarna.
Sanningen är att vindkraft inte kan ersätta kärnkraftverk.
Väder och vind gör det omöjligt.
Vindkraften måste stöttas upp med mycket stor mängd
importerad kol- och oljekraft som avger koloxider, svaveloxider, kväveoxider
och sot, det vill säga växthusgaser, surt nerfall , övergödning och
cancerframkallande sot.
Den gröna vattenkraften svarar för drygt hälften av vår
el och utgör en pålitlig baskraft. När man talar om storleksordningar,
som stängda kärnkraftverk innebär, plus en pågående stigande
elkonsumtion, då räcker inte vattenkraften till för att stötta upp.
Vattenkraft och kärnkraft svarar nu tillsamman för över 90 procent av vår
elkraft. I Sverige finns inga stora reserver av lättillgänglig och snabb
elkraft som kol-, olje- och gaskraft, som kan klippa in i det ögonblick
vinden slutar blåsa och vindmaskinerna stannar.
Det finns en uttalad politisk plan att 8 procent av vår
el skall komma från vindkraft och ersätta kärnkraft.
Detta innebär en årlig subvention med 6,24 miljarder
kronor. Årliga utsläpp från tilläggs-el när vinden inte blåser i
storleksordningen enligt följande: Växthusgas i form av 21 miljoner ton
koldioxid, surt nerfall i form av 33 tusen ton svaveloxider, övergödning i
from av 17 tusen ton kväveoxider, 3000 jättelika vindmaskiner på land
eller, 1200 jättelika vindmaskiner längs kusterna.
Om vi, som regeringen vill, skall ha 8 procent av vår
elektriska energi som vind-el, så måste vi samtidigt ersätta 16 procent
el för att fylla vårt behov när vindmaskinerna står stilla. Denna ersättnings-el
måste till stor del ske med import därför att motsvarande kärnkraft är
stängd och avvecklad - vilket är motivet för vindkraften, och
vattenkraften har inte sådana reserver - ersättnings-elen motsvarar i
storlek 30 procent av vattenkraften.
De stora vinnarna blir vindkraftsägarna och utländska
kraftbolag. De stora förlorarna är det svenska folket och den svenska
demokratin. Detta är en centralt dirigerad plan. Lokal befolkning göre sig
ej besvär - mer än betala.
|
Insändare
i VK 24 februari 2006
Vindkraft
kan aldrig gå ihop ekonomiskt
I EN artikel i VK den 10 november reflekterar landshövding Lorentz Andersson
över de ekonomiska aspekterna av de två vindkraftprojekt artikeln berör,
nämligen ett havsbaserat objekt vid Holmögadd respektive ett landbaserat på
Gabrielsberget.
Intressant
nog konstaterar landshövdingen att länet producerar långt mer elenergi än
vad som förbrukas lokalt, vilket medför att nytillkommande energi, oavsett
energislag, måste skickas söderut. Detta gäller även sparad energi.
Genom
att elnätet redan i dagsläget tidvis inte räcker till för distributionen
blir konsekvensen av varje nytt energitillskott, eller elsparande, ökar
anta1et dagar då nätet inte räcker till såvida vi inte satsar mångmiljardbelopp
på att bygga ut stamnätet. Varje mil stamledning kostar uppemot 45
miljoner kronor.
ÄVEN
RÄTT placerad vindkraft är extremt kostbar i förhållande till nära nog
samtliga andra alternativ. Svensk basindustri, som direkt ser det ekonomiska
utfallet av dyr elenergi i sina resultaträkningar, har tröttnat på
avsaknad av svensk energipolitik och nyligen träffat avtal om cirka l0 TWh
kärnkraftsel ifrån Ryssland - detta är i dagsläget ungefär 20 gånger
mer än vad samtliga vindkraftverk i landet producerar. För enskilda
skattebetalare finns inget sådant alternativ - det är bara att betala och
att i ökande grad se jobben flyga sin kos.
PROJEKT
SOM förläggs uppe hos oss, uppemot 100 mil från användarna drar därtill
stora extra nätkostnader som måste betecknas som vettlösa. Denna insikt
har redovisats av Svenska Kraftnät i många år, men har först på sistone
infunnit sig hos Energimyndigheten som på sin hemsida nu säger att:
”Energimyndigheten förordar att vindkraftsutbyggnaden till en början främst
sker i södra Sverige och till havs. För detta finns flera skäl.” Därefter
anger man flera skäl, bland annat de höga nätkostnaderna och energiförlusterna.
Det
förnuftiga va1et står alltså inte mellan pest och kolera, Holmögadd
eller Gabrielsberget. Sunda ekonomiska principer leder till att inget av
dessa projekt ska genomföras! Häruppe ska vi i istället satsa på
ekonomiskt goda projekt sådana som är lönsamma och inte kräver starka
subventioner. Dessbättre finns det många sparprojekt som har sådana
egenskaper liksom exempelvis produktion av kraftvärme. Kvaliteten med denna
typ av projekt är också att de har en reglerbarhet som vindkraften helt
saknar, vilket medför att trängseln på det befintliga nätet blir avsevärt
mindre.
Det
finns en viss ekonomisk poäng när landshövdingen uttalar sig så starkt för
Gabrielsberget: genom att han uppenbarligen redan tagit ställning för
projektet behövs inga kostnadskrävande utredningar som grund för länsstyrelsens
beslut - den tyngste beslutsfattaren är ju redan klar med sin åsikt! Länsstyrelsens
handläggning kan förstås också göras med ett minimum av insatser. För
att åtminstone ge sken av en rättsstat behöver nog frågan om tillståndsgivning
stötas och blötas ett tag. Samhällsekonomiskt är båda
vindkraftprojekten exempel på ruttna projekt.
MÅRTEN
KENNEMAN
Västerbottens
Kuriren 24 februari 2006
Vattenfall
vill köpa vindkraftverk
LYCKSELE
Enligt Västerbottensnytt kan de
tre danskägda vindkraftverken i Klimpfjäll komma att köpas upp av svenska
Vattenfall. Vindkraftverken ingår i en större affär med det danska företaget
Energi E2 som först måste godkännas av EU-kommissionen. Vattenfall vill
även köpa åtta vindkraftverk i Ö-vik och tolv vindsnurror i Kalmarsund
av samma företag.
Om
affären går i lås blir Vattenfall ägare till nära 25 procent av de
danska bolagen Energi E2 och Elsam. Europakommissionens besked väntas komma
i slutet av mars månad.
Köpet
ingår i ens större satsning på vindkraft från Vattenfalls sida. Idag
kommer fem procent av deras el från vindkraft.
JAN
JOHANSSON
|
Västerbottensnytt - Sveriges Radio
Blåsigare
än väntat
Det
blåser tillräckligt för att bygga ut vindkraft även i skogslandet. Vissa
höjdlägen i inlandet har starkare medelvindar än väntat. Det visar de första
vindkartorna över hela landet som nyligen presenterats.
Vindkartorna
är en beräkningsmodell som utvecklats av institutionen för geovetenskaper
vid Uppsala universitet. Forskningsgruppen i Uppsala har gjort en beräkningsmodell
som visar medelvindarna på olika höjd över marken på varje
kvadratkilometer av Sverige. Först nu finns vindkartor över Norrlands
inland.
Forskaren
Hans Bergström som har arbetat med att beräkna vindarna säger att även
om det generellt blåser mindre i norr än i södra Sverige finns det höjdlägen
som har tillräckliga medelvindar för att utvinna vindenergi.
Norrlands
inland är redan intressant bland vindkraftsbolag eftersom vindkraftverk möter
mindre lokalt motstånd än vindkraftsparkerna gör vid kusterna.
Fjällen
lokalt blåsiga
Även
fjällen är blåsiga. På kartorna är de
blåsigaste ställena markerade med rött. Kalfjället är ofta lika rödmarkerat
som västkusten. Men det är stora lokala skillnader, säger Hans Bergström.
-
På sjuttio meters höjd över kalfjället kan det blåsa mer än på öppna
havet medan dalgångarna kan ligga i lä.
|
Insändare VK 2006-02-09
Dags
att vakna Nordmalingsbor!
SVEVIND
HAR lämnat in ny ansökan för
att få bygga den största vindkraftsparken i Sverige på
Gabrielsberget.
Vårt kommunalråd UllaMaj
Andersson kunde inte med ord beskriva hur underbart det är att beskåda de
vackra vindsnurrorna när hon landar på semesterparadisöarna. Om hon får
som hon vill så kommer vi som inte har råd att åka till dessa öar att för
lång tid framöver få beskåda eländet på hemmaplan.
Att pengar är roten
till allt ont belyses med all tydlighet när en skara markägare för ett
antal tusenlappar säljer vår vackra bygd till ett tyskt bolag som fullständigt
skiter i vad vi tycker. Flera av markägarna har vid intervjuer i tv, radio
och tidningar bedyrat att man gör detta bara för att vi får miljövänlig
och billig el. Vad det gäller miljön så betraktas detta som mycket miljöfarlig
verksamhet!
Området är cirka 800
ha och består till stor del av våtmark med myrar av klass 1 och 2. Dessa
myrar anses av naturvårdsverket och ornitologerna som mycket betydelsefulla
områden som bör skyddas för dylik
påverkan.
På detta område tänker
man bygga 40 stycken 150 meter höga vindkraftverk. Till detta behövs cirka
25 kilometer väg.
Varje fundament består
av 400 kubikmeter betong samt 45 ton armeringsjärn. Verken av typ Vestas v
100 med en effekt av 120 MW väger 344 ton. I detta ingår 800 liter olja.
Hur många transporter
med bil behövs för detta?
JAG HAR svårt att
fatta att detta är miljövänligt och vad gäller ekonomin så är detta
det dyraste sättet att producera el.
En fråga till kommunen:
Har man informerat spekulanterna till Rödviksberget om vilken enastående
utsikt man får om ett par år?
På varje mast kommer
det att finnas tre stycken röda ljus och varje rotorblad, tre stycken, som
sveper förbi gör att det blir en blinkning för
varje passage. En enkel räkning visar att det blir många
blinkningar per minut, timme, månad, år!
Efter
20-25 år ska allt detta skrotas och området återställas till
ursprungligt skick. Vem ska stå för
detta?
TILL SLUT en fråga
till Svevind: Varför vågar ni inte göra en datoranimering som visar hur
detta kommer att se ut i verkligheten?
De bildmontage som ni visat
passar nog bäst i papperskorgen. Fråga Banverket eller Vägverket, de
verkar kunniga på dylika datoranimeringar.
EN SOM INTE VILL ATT
BARN
ELLER BARNBARN SKA BEHÖVA
TA HAND OM DETTA!
|
Klicka
på länken nedan för att se inslaget i norsk TV om havsörnarnas död
(kräver bredband): http://www.sofnet.org/index.asp?lev=1431
2006-01-27
Fire
havørner drept av vindmøller på Smøla
Etter
at trinn 2 av Smøla vindpark ble satt i drift sommeren 2005, er det funnet
fire døde havørner i vindparken. Obduksjoner viser at alle er drept av
kraftige slag, og at kollisjon med vindmølle er eneste eller mest
sannsynlige dødsårsak.
To av de fire havørnene
var voksne og i forplantningsdyktig alder, mens en var nær fullvoksen. Den
fjerde var en av ungene som ble klekket i et reir i vindparken i 2005. Fire
døde havørner fra august til desember er et urovekkende høyt tall, særlig
med tanke på at høst og tidlig vinter normalt skulle være en tid på året
med lav aktivitet på havørn i tilknytning til reirplassene inne på
Fast-Smøla. Hvis frekvensen av døde fugler blir like høy utover våren og
sommeren, vil det raskt kunne få merkbare følger for hekkebestanden på Smøla.
Samtidig har andre undersøkelser i forbindelse med vindmølleparken vist at
det er lav ungeproduksjon hos havørn på Smøla nå. Sammenliknet med data
fra før vindparken ble bygget, er antall unger på Smøla halvert. I resten
av Møre og Romsdal er derimot ungeproduksjonen på samme nivå som
tidligere.
En reduksjon i havørnas hekkesuksess var forventet i konsekvensutredningen
som ble laget før utbyggingen av vindparken på Smøla startet, men vi
hadde ikke forventet så store tapstall av gamle fugler. Dette understreker
at behovet for kunnskap er stort når det gjelder miljøkonsekvenser av
vindkraft, og dette gjelder ikke bare for havørn. En rekke trua og sårbare
arter blir jevnlig omtalt i konsekvensutredninger for nye vindparker i
Norge, men det er ikke gjort noe for å øke kunnskapen om disse artene.
Hvis ungeproduksjonen hos havørn forblir så lav og dødeligheten blant
voksne fugler så høy i årene som kommer, må det over tid forventes en
betydelig bestandsnedgang av havørn på Smøla. Med et raskt tempo i
planlegging og utbygging av vindmølleparker langs kysten i årene som
kommer, kan det også bli merkbare endringer i bestanden for hele landet.
Havørnbestanden har hatt en jevn vekst de siste årene, men vi vet ikke
hvor store endringer i ungeproduksjon og dødelighet som skal til før denne
trenden snur.
Til nå er det gjort lite for å undersøke hvordan havørn eller andre
fugler vil forholde seg til vindmøller som settes opp i eller nær deres
hekkeområder, og under hvilke forhold kollisjonsrisikoen vil være stor for
hekkende og ikke-hekkende par. Det har heller ikke vært utført
systematiske søk etter døde fugler i vindparken. Tre av havørnene er således
funnet tilfeldig av ansatte ved Statkraft på Smøla, som har rapportert
funnene til bl.a. NINA. Etter at disse funnene er gjort, har Statkraft som
utbygger signalisert at de vil iverksette en bedre overvåking fra og med
2006 for å kunne øke vår kunnskap om slike forhold.
Et programinnslag om de døde havørnene på Smøla blir vist på ”Schrødingers Katt” på NRK1
torsdag 26. januar.
Kontaktperson i NINA: Arne
Follestad, tlf.: 73 80 14 47/934 66 704 . Oppdatert 27.01.2006 / ksi
|
Västerbottens Folkblad
2006-02-01
Svevind
ger inte upp vindkrafthoppet
Svevind
ger inte upp.
Vindkraftparken i Nordmaling ska byggas.
En ny ansökan har lämnats in.
– Vi gjorde ett omtag i stället för att överklaga miljödomstolens
beslut, säger projektledaren Mikael Kyrk.
Förra
gången avbröts miljöprövningen i förtid eftersom Svevind ansågs ha
brustit i handläggningen. Markägare och andra som berörs av planerna på
en vindkraftanläggning har rätt till information och samråd. Miljödomstolen
menade att Svevinds hantering inte nådde upp till lagens krav.
Större rotoryta
– Troligtvis hade en överklagan givit oss rätt, men nu gjorde vi ett
omtag i stället. Projektet var redan gammalt, tekniken har förändrats
och förbättrats sedan dess. Maskinerna är större liksom rotorytan. Den
installerade effekten blir 120 megawatt istället för 80, säger Kyrk.
Därmed startar processen i Miljödomstolen på ny kula. Svevind lämnade
in sin ansökan i slutet av förra veckan. Det är omöjligt att säga när
huvudförhandling kan genomföras.
Tar lång tid
Remissrundor väntar där myndigheter, sakägare och Svevind ska säga
sitt. Förra gången lämnade företaget in sin ansökan i november 2003.
I augusti 2005 – nästan två år senare – inleddes huvudförhandlingen.
Klart är att Svevinds första optimistiska tidschema spruckit rejält.
Bestämmelserna kring vindkraftprojekt är kända för att vara snåriga
och tidskrävande, vilket den planerade anläggningen på Gabrielsberget
är ett bevis för.
KRISTER
STENLUND
090/17 01 74
krister.stenlund@folkbladet.nu
|
Insändare
VK tisdag 17 januari 2006
Många vindkraftverk
ryms på Tavelsjöberget!
HAR VINDENERGIINNEHÅLLET
på Tavelsjöberget undersökts av MIUU i Uppsala? Det borde med all säkerhet
rymmas minst 40 st verk med 3 MW effekt och en höjd av 150 m med ett källjud
på 107 dB(A) samt en detaljplan på cirka 800 ha kring detta berg. Berget
i Tavelsjö är ju redan planerat för en slalombacke, så några naturvärden
torde inte finnas där. Men de flesta konsulter och så kallade experter
inom vindkraftbranchen i Västerbotten bor ju så klart i byn Tavelsjö.
HEY
BABERIBA
|
Örnsköldsviks
Allehanda nättidning 2005-12-27 16:05
Jättelika
vindsnurror på väg
Nya vindkraftverk är på gång igen utanför
Husum .
Företaget Nordanvind vill bygga fem väldiga
kraftverk vid havet ett par kilometer från Grundsunda kyrka.
Får företaget ja till sin ansökan kommer
arbetet att påbörjas till våren.
Nordanvind kan dock räkna med motstånd från
lokalbefolkningen.
Vindkraftverk
tilltalar inte de fast- och sommarboende vid kusten norr om Husum.
De åtta kraftverken i Själnöhamn har vållat
stora protester, framförallt på grund av ljudnivån.
Företaget Nordanvinds planer för ett par år
sedan, att bygga fler vindkraftverk norr om Själnöhamn, orsakade också
en proteststorm.
Nordanvind har haft olika förslag på placeringar
av kraftverken, som dragits tillbaka, men är nu inne med en formell ansökan.
Företaget söker bygglov och miljötillstånd för
fem vindkraftverk tre kilometer norr om Själnöhamn, längre norrut än
de tidigare förslagen.
Och det är rejäla snurror man vill bygga –
tornen upp till 100 meter höga och vingbladen upp till 45 meter.
Det innebär att de skulle bli långt mer än
dubbelt så stora som snurrorna i Själnöhamn. De är 36 till 40 meter höga
med vingblad på ungefär 20 meter.
När de nya snurrorna dessutom ska byggas på höjder,
kommer vingbladen att nå en högsta höjd på närmare två hundra meter.
Enligt den ansökan om miljötillstånd som finns
hos Länsstyrelsen ska kraftverken byggas minst tusen meter från närmaste
hus och ljudnivån inte överskrida gränsvärdet 35 decibel.
Kraftverken skulle hamna ett par kilometer öster
om Grundsunda kyrka och bli väl synliga därifrån.
Det tycker inte kyrkoherde Sten Bylin om:
– Gärna vindkraftverk, men de måste placeras så
att de inte stör gammaldags kulturmiljö.
– Dessutom skulle de här kraftverken försämra
möjligheterna till kustnära boende i området.
De boende kring närliggande Fanbyviken och i Utås
har en intresseförening som tidigare kraftigt protesterat mot Nordanvinds
planer.
Föreningen har ännu inte tagit ställning till
om och i så fall hur den nu ska agera.
– Vi måste gå igenom ansökan ordentligt först.
Men vår ståndpunkt är densamma som tidigare – bygg gärna
vindkraftverk, men inte där det bor folk, säger ordföranden Roger
Nilsson.
Enligt ansökan vill Nordanvind börja planera och
utsätta för bygget till våren och vägbyggen och grundläggning ska ske
till sommaren. Vindkraftverken ska sedan monteras upp och tas i bruk
december 2006-februari 2007.
Ulf Häggqvist
0660-295590
Bildtexter:
SNURRIG
KAMP. Företaget Nordanvinds planer på att bygga fem 100 meter höga
vindkrafverk i Grundsunda kommer säkerligen väcka debatt.
Vindkraftverket på bilden är bara 53 meter högt och ligger på udden
utanför Gullviks havsbad.
IMPOPULÄRA.
De åtta vindkraftverken vid Själnöhamn är synnerligen impopulära hos
de kringboende. Framförallt har protesterna gällt den höga ljudnivån.
|
Insändare VK 25
november 2005
Svar
till Fru Vind (insändare den 16 november 2005)
Ett nytt samråd har börjat
i vindkraftsfrågan. Svevind får sannerligen stå med skammen som försökt
att driva genom en jätteindustri utan att ha kontakt med oss som bor här
nära det tänkta området.
I en insändare menar
en ”fru Vind” att vi som bor i byarna inte kan dra egna slutsatser av
vad som händer om 40 stora vindkraftverk byggs i vår närhet. Vi styrs
av utsocknes menar insändaren. Skulle över 70 företag i Nordmaling och
mer än 460 som undertecknat ett upprop mot kraftverken vara ledda av
”främmen falke”? Vi är inte allihopa hemmablinda utan värderar helt
enkelt naturen vi har i vår närhet och boendet i glesbygd. Vi är många i bygden som förstår vad industrin för med sig i form av
ökat buller, mörkerförstörelse, inkräktande på älgjakt och småviltsjakt,
den orörda naturen som för alltid försvinner då mer än 20 kilometer vägar
som är 7 meter breda byggs över myrar och hällmark – därför
protesterar vi. Gamla Riks13 från Ava till Nordmaling är som bredast 6
meter.
Vi låter oss inte köpas
av fagert tal om bygdemedel. Och varför skulle vi inte ta reda på företagets
bakgrund och kunnighet då det gäller att bygga vindkraftverk på miljömässigt
godtagbart sätt. Vem vill köpa grisen i säcken? Fru Vind kanske?
Vindkraftverken har nu
ändrats till kraftigare saker med högre buller, större vingdiameter
(100 meter) och med växellådor innehållande mängder med olja. Vad händer
vid ett haveri? Såna här vindkraftverk brukar inte byggas på landbacken
så det finns ingenstans att åka för att få höra hur mycket så stora
vindkraftverk bullrar och stör. En tryckluftsborr ger ifrån sig 100
decibel, en matmixer 83 och vindkraftverken på Gabrielsberget kommer att
vart och ett ge ifrån sig 103 decibel. En skoter ska hålla högst 85
decibel, alltså lägre buller än ett kraftverk.
Fru Vind verkar på sätt
och vis ha en viss rädsla för påverkan utifrån. Att vara med sin tid
innebär väl att vara öppen för andras åsikter och andras tankar. Inte
all förändring är framåtskridande, inte all förändring blir till det
bättre!!! Åsikten i trakten att vindkraft är bra just här, verkar
styras med arrendepengar. Det
är naivt att tro att en levande landsbygd, att framtiden och utvecklingen
hänger på 40 vindkraftverk på Gabrielsberget. Vindkraftverken lockar
knappast hit fler människor och ännu fler hus riskerar att stå tomma.
Det är till syvende och sist vår boendemiljö, livsmiljö och
landskapets utseende som gör om vi trivs och vill bo / bo kvar i en bygd.
L
|
Insändare VK 2005-11-16
Låt inte utsocknes
bakåtsträvare bestämma i Lögdeåbygden!
EFTER ETT informativt och
intressant samrådsmöte i Rundviksgården om MKV för vindkraftverken på
Gabrielsberget insåg jag att vissa av de så kallade motståndarna inte
har så mycket till sakargument att komma med, utan jagar detaljer i
bolagsordningen med mera.
I stället för att komma med
argument som är till gagn för miljön så fördes diskussionen på en låg
nivå om aktiekapital och antalet an ställda och vem som avlönade dessa.
Kritik är nyttigt ut men många argument höll en låg nivå.
Men värst av allt tycker att
de med det största motståndet inte är bosatta på orten vilket gör att
det blir svårare att se de fördelar som projektet ger. Vindkraften ger
stora vinster i den globala miljön eftersom den ersätter fossila bränslen.
Den ger regionala vinster med
ökad sysselsättning i samband med byggande och drift av anläggningen
samt att det ger lokala vinster genom skatteintäkter till kommunen och
bygdemedelspengar till bygden. Visst, den orörda miljön blir påverkad
men det ger fler möjlighet att komma ut och uppleva naturen i detta område.
Och visst det blir lite ljud vid skoterstugan, men är det att tänka på
miljön att sitta på en skoter för att ta sig ut i naturen? Ett
vindkraftverk är betydligt tystare och miljövänligare än den
modernaste skoter.
DEN STORA vinsten
för oss i Lögdeå-området är just bygdemedelspengarna. Om
vindkraftparken byggs ut fullt ut enligt vad som angetts i MKV så skulle
den bygdemedelsfond som bildas få 400 000 kr om år att fördela på föreningar
och organisationer till intressanta projekt. En aktiv och levande bygd har
nog större påverkan på inflyttning och huspriser än vad vindkraftverk
i horisonten har.
Tänk
bara vad föreningar som Hem och skola, Lögdebygdens intresseförening,
Aspeå hembygdsförening med flera i dag väldigt aktiva föreningar
skulle kunna åstadkomma för bygden om fick ett rikligt kapitaltillskott.
Låt inte nu dessa
utsocknes bakåtsträvare med flera som är rädd att deras horisont förändras,
de få dagar de är hit och tittar till sina ödehus, bestämma. Ska vi ha
en levande landsbygd är det möjligheter till utveckling vi behöver och
inte de utflyttades möjlighet att uppleva sin barndoms idylliska torpmiljö.
Utvecklingen går framåt i Lögdeå, även om det går sakta. Vi lever
inte heller i 1600-talets Don Quijote-skräck, utan det är 2000-talets
utveckling mot en bättre levnadsmiljö både lokalt och globalt.
Fru
Vind
Bildtext: Ska
vi ha en levande landsbygd är det möjligheter till utveckling vi behöver
och inte de utflyttades möjlighet att uppleva sin barndoms idylliska
torpmiljö, skriver Fru Vind.
|
Västerbottens Kurirens
hemsida november 2005
Mångmiljardsatsning på vindkraft
Vindkraften
har tagit fart med hjälp av det höga elpriset. De närmaste åren ska
det byggas vindkraftverk för 35 miljarder-40 miljarder kronor och det är
kraftjättarna Eon och Vattenfall som står bakom det mesta.
Det finns flera skäl till att intresset ökat för vindkraften. Det höga
oljepriset och EU:s system med utsläppsrätter för koldioxid har
bidragit till att höja elpriset och därmed gjort vindkraften mer
ekonomiskt konkurrenskraftig. De svenska elcertifikaten är också ett stödsystem
som gynnar vindkraften.
-Vindkraften kommer nu i ett helt annat läge än den varit tidigare. Den
tekniska utvecklingen har också gått framåt så man kan göra mycket större
och effektivare vindkraftverk nu, säger Bo Källstrand, vd på
branschorganisationen Svensk Energi där landets elföretag är medlemmar.
-Det finns stora planer för vindkraft nu men svårigheten är att få
tillstånd. Att bygga dem på landbacken som är billigare är inte så lätt,
för det finns nästan alltid en lokal opinion som inte vill ha dem. Till
havs blir det dyrare men även där är det svårt att komma igenom alla
myndigheter så det är flera projekt som har stoppats trots att intresset
finns där.
Matthias Rapp, vd för vindkraftens branschförening VIP, Vindkraftens
investerare och projektörer, bedömer att elcertifikaten som det
viktigaste skälet till att vindkraften fått vind i seglen.
-Elcertifikaten är det absolut viktigaste men utsläppsrätterna har ju
också ökat elprisnivån och det hjälper vindkraften, säger Rapp.
Rapp ser nu en lång rad storprojekt på vindkraft som snart ska vara igång
och vara färdigbyggda inom fyra, fem år. Den största satsningen är
Eons Södra Midsjöbanken, söder om Gotland, med 200 stora vindkraftverk
med en effekt på 1 000 megawatt som kan producera tre till fyra
terawattimmar. Kostnaden är tills vidare hemlig men Rapp uppskattar den
till i storleksordningen 15 miljarder-20 miljarder kronor.
Kriegers Flak ligger i havet tre mil söder om Trelleborg. Där ska
Vattenfall till 2010 bygga vindkraft på 640 megawatt som kan producera två
terawattimmar. Kostnad: Elva miljarder-tolv miljarder kronor.
-Det är det största projektet som redan kommit riktigt långt, säger
Rapp.
I Kalmar Sund ska Eon bygga Utgrunden 2 med 90 megawatt och 0,3
terawattimmar för 1,4 miljarder kronor. Vid Lillgrund utanför Malmö
kommer Vattenfall att bygga 120 megawatt som kan producera 0,3
terawattimmar för 1,6 miljarder kronor.
Dessutom finns det fem större landprojekt i Norrland på sammanlagt 500
megawatt som ska producera 1,2 terawattimmar. De ska vara klara 2008 till
en kostnad på omkring 5,5 miljarder kronor.
Källa:
TT
|
|
VK nätet 2005-11-11
Fyra miljarder krävs för få vind i
projektet
Vindkraftsprojektet
på Holmögadd blir en investering på tre-fyra miljarder. Ändå blir
finansieringen inte något problem. Det säger Göran Hallmans, en av
initiativtagarna genom stiftelsen Stegen.
Holmögadd
- Blir projektet lönsamt ordnar det sig med pengarna, konstaterar han.
I går berättade VK om det stora vindkraftsprojekt som planeras för Umeås
yttre skärgård. Ett hundratal vindkraftverk på Holmögadd och
Grossgrunden samt i havet utanför.
Det är ingen tvekan. Stiftelsen Stegen tror på sin idé. Det
understryker Göran Hallmans och han gör det med ett internationellt
perspektiv.
- Nästa kamp kommer att bli om energin. Vi måste synliggöra energikällorna
och då framför allt de förnyelsebara, säger han.
- Energiproblematiken är global, oavsett om vi är i Kina eller i Norra
Sverige. Problemen är på sikt desamma.
Få politiker har fått veta
Hittills har Stiftelsen Stegen hållit en låg profil med att offentliggöra
vindkraftsprojektet. Arbetet har fram tills nu handlat om att jobba ihop
en organisation och ta fram en hållbar plan.Knappt någon politiker eller
annan makthavare har hittills blivit informerad.
-I somras informerade vi däremot lokalbefolkningen på Holmön i tanke
att ge dem tid att börja fundera över vår idé.
Ett förtydligande till gårdagens artikel i VK är att inga vindkraftverk
planeras för Grossgrundens norra del. Endast den södra där det inte
finns några stugor.
Det intryck som Stiftelsen Stegen har efter mötet med lokalbefolkningen på
Holmön är att ingen "räknar med" Holmögadd eller södra
delen av Grossgrunden där vindkraftverken är planerade.
Tillhört försvaret
Försvarsmaktens mångåriga närvaro med bland annat landstigningsförbud
har medfört att ingen längre ser öarna eller havet intill som tillgängligt.
I går var VK på Holmögadd tillsammans med en av projektets
representanter, Kjell-Åke Söderberg. Mötet med Gadden är ett möte med
karg natur samtidigt starkt påverkat av människan. På södra delen står
den helautomatiska fyr som styrs från Sjöfartsverket i Norrköping.
Havet finns hela tiden inom synhåll. Vågorna hörs mot stranden. Holmögadd
är en ödslig idyll mycket nära naturen.
Samtidigt syns också tydliga spår av det återställningsarbete som
under några år pågått inför att ön än en gång ska bli civil.
Nygjuten betong och jord som schaktats för att dölja, avslöjar att ön
går in i en ny era.
Owe
Fredriksson
Träsnittet
i rundeln är utfört av Carl-Birger Öhman 1980. Det
föreställer Flaggberget i Aspeå. Under sommarhalvåret hjälps man,
enligt tradition från 1920-talet, åt att hissa flaggan varje helg.
Intill flaggstången ligger ett utsiktstorn. Allt av lagom höjd och mängd.
|
Motala & Vadstena
Tidning 2005-11-09
Nej till vindkraft
i Tåkerns närhet
Det
får inte byggas några vindkraftverk mellan Åbylund och Tåkern. Det
blev resultatet efter att Miljööverdomstolen har behandlat ärendet.
Det
var företaget Svevind AB i Umeå som ville bygga fyra vindkraftverk
nordost om Tåkern. Verken skulle få en sammanlagd höjd på cirka 120
meter vardera.
Länsstyrelsen
avslog företagets ansökan med motiveringen att vindkraftverken skulle störa
landskapsbilden och att anläggningarna ligger alltför nära fågelsjön
Tåkern. Den statliga myndigheten befarade att gäss som uppehåller sig på
fälten i det aktuella området skulle påverkas negativt. Länsstyrelsen
ville därför använda sig av försiktighetsprincipen och sade nej till
en etablering.
Svevind
överklagade länsstyrelsens beslut. Företaget pekade på att
vindkraftverken producerar ren förnyelsebar energi, och kan avvecklas
utan bestående skador på miljön. Svevind framhöll även att regeringen
vill se en satsning på utbyggnad av vindkraft.
Miljödomstolen
behandlade företagets överklagan. Domstolen fann att det finns ett
mycket starkt allmänt intresse av att bevara natur- och kulturvärdena i
området. Miljödomstolen tog också intryck av synpunkten att åkrarna
utnyttjas av betande fåglar. Domstolen ansåg att vindkraftverken skulle
innebära en för stor påverkan på natur- och kulturmiljön. Miljödomstolen
avslog Svevinds överklagan.
Företaget
drev ärendet vidare till Miljööverdomstolen. Men denna högsta miljöinstans
beviljar inte prövningstillstånd. Därför står den tidigare domen fast
och de fyra vindkraftverken får inte byggas.
Benny
Ekberg
Så
här har Svevind agerat i ett annat av sina projekt. Argumenten att
kraftverken producerar ren förnyelsebar energi och att de kan avvecklas
utan bestående skador på miljön används på alla platser där Svevind
vill uppföra vindkraftverk.
|
|
|