Dagens Nyheter skriver om tyska Commmerzbank.

Commmerzbank är den tyska storbank som ger Svevind bankgarantier vad gäller megaprojektet i Markbygden, Piteå samt Gabrielsberget.

DN 2007-11-29;

Om att Svevind och tyska Commerzbank har skrivit en avsiktsförklaring om att ingå avtal.

DN 2008-10-07:

Tyskbankchef avgår. Commerzbank Frankfurt-börsens förlorare

Jakt & Jägare 2008-09-17. Tidskriften utges av Jägarnas Riksförbund

Debatt:

Vindkraft i Piteå hindrar jakt och övriga friluftsliv

Mikael Kyrk, Svevind, har till Energimyndigheten ansökt om att få resa 40 vindkraftverk på Gabrielsberget i Västerbotten. Han har i ansökan noterat att jakt efter fågel i trädtoppar inte bör bedrivas i en vindpark. Han känner tydligen inte till att jakt med trädskällare, som sker hela hösten, medför skytte både på toppfågel samt fågel i träd. 

Ljuger Anders Enetjärn i Piteå-tidningen den 8 september när han påstår att han inte känner till att toppfågeljakt bör förbjudas i områden med vindkraft? 

Anders Enetjärn utför tydligen konsultuppdrag åt Energiverket. Har Svevind påtalat risker för 20 verk är naturligtvis Markbygdens 1 101 vindkraftverk en grund för jaktförbud.

Det blir även stora hinder och risker i vindparker för älg- och björnjägare samt andra som vill utöva friluftsliv.

Vindkrafttornen är utförda med en längre bottendel av betong med förspända armeringsstål samt en topp del av stålplåt. Diametern vid marknivån är upp till 14 meter och på toppen av de cirka 100 meter höga tornen är diametern två meter.

Gevärskulor kan träffa tornen

Alltså är den totala projicerade ytan upp till 800 kvadratmeter för varje torn. Tornen har alltså en rund yta och det är ju självklart att en klass 1-gevärskula kan riva upp betongen och blottlägga armeringen, som då rostar och ger en försvagning av tornen. 

Det värsta är när kulan ändrar riktning och kan träffa jaktkamrater, bär och svampplockare med flera som vistas i markerna. Tänk er, 1 100 ytor om 800 kvadratmeter vardera som alla jägare måste försöka lokalisera innan skott avlossas! 

Området med denna industrilokalisering sträcker sig sex mil från Granträskmark upp till Koler. Bitvis är det en mil brett på en areal av cirka 50 000 hektar. 

Det blir en omöjlig uppgift att bedriva jakt och dessutom finns sannolikt varningsskyltar med budskapet: ”Området får beträdas på egen risk.”

Säkerheten vid all jakt har för jägarna bara ökat och numera sker nästan aldrig någon vådaskjutning, men vad sker om vindkraftprojektet blir verklighet?

Buller och infraljud

Buller och infraljud är ett annat problem.

Svevind säger att bullernivån vid åtta meter per sekund är mer än 55 dB(A). Till detta måste läggas till 3 dB(A) då verken är placerade nära varandra, samt tillägg 3 dB(A) för vindbruset. Totalbullret är alltså minst 60 och detta är i nivå med industribuller.

Forskare vet att infraljud detta påverkar hjärtverksamheten negativt hos människor.

Men påverkas djur och fåglar?

Man vet att fåglar i Kalmarsund samt Horns Rev i Danmark har flytt från sina gamla häckningsplatser där vindkraftverken har placerats. Är det infraljudet som skrämt fåglarna?

Varför finns inget program för att testa viltets förflyttning i Dragaliden, där tolvverk nu anläggs?

Vad händer med tjäderspelet?

Det finns tjäderlek mitt i området. Vill ingen veta om denna lek försvinner?

Vi jägare och viltvårdare är verkligen intresserade. Det måste finnas fler fakta innan man ödelägger viltbestånden, som nu har repat sig nu när beskogning av hyggena sker.

Som Jägarnas Riksförbund, JRF, tidigare framhållit är det nödvändigt att gå försiktigt fram.

Minska antalet vindkraftverk kraftigt och placera dem endast på bergshöjder.

Inom området jagar cirka 300 älgjägare och lika många småviltjägare, alltså försämras jaktmöjligheterna för minst 600 jägare inom det planerade vindkraftområdet med 1 100 vindkraftverk.

Arnold Stenman, ordförande för JRF i Piteå

En kommentar från nätet:

Av Rune Werf 2008-09-17 11:12

Inte nog med dessa argument. De flesta vindkraftsparker blir detaljplanelagda i kommunerna. För att få skottlossningstillstånd på detaljplanelagt område måste man ansöka hos polisen. Detta tillstånd är tidsbegränsat till 3 år och har en dyr avgift. Polisen brukar inte heller ge tillstånd till särskilt många i varje kommun...

http://webnews.textalk.com/se/article.php?id=341812&context=60321

Västerbottens Kuriren 2008-09-01

Vindkraft kräver samråd

Många vindkraftsföretag är för dåliga på att samråda med dem som berörs av projekten. Det leder till onödiga konflikter. Det menar Tommy Norgren, styrelseledamot i Svensk Vindkraftförening som nu kräver certifiering av projektörerna.

- Gabrielsberget är ett exempel på hur det inte bör gå till, säger Norgren och pekar på att Svevind tvingades starta om hela samrådsprocessen angående vindkraftsparken söder om Nordmaling.

- Det kostade både onödig tid och skapade konflikter som inte hade behövt uppstå. Efter den bakläxan har Svevind också bättrat sig ordentligt.

Tidig dialog

Tommy Norgren bor i Umeå och är mångårig styrelseledamot i Svensk Vindkraftförening. Han är självklart mån om att naturresursen tas tillvara, också här i Västerbotten.

Han tror också att många av projekten är möjliga, även om vindkraften ibland krockar med andra intressen. Receptet heter tidig dialog och samråd.

- Ta ornitologerna som exempel. De ska inte behöva läsa i tidningen om vindkraftsplaner som kan störa fågellivet. Kontakten ska ske långt tidigare.

- Tidigt samråd är extremt viktigt, inte bara för informationens skull. Vindkraftsprojektören ska också lyssna och lära av det andra har att säga, säger Tommy Norgren.

Svensk Vindkraftförening ansöker just nu om pengar för att utveckla ett certifieringssystem som alla projektörer skulle tvingas ta sig igenom. På så vis skulle också mindre seriösa företag kunna sållas bort.

Bli delägare

Ett annat sätt att minska motståndet mot vindkraften är att släppa in lokalbefolkningen som delägare, menar Tommy Norgren.

- Vi vill ha ett kooperativt ägande så ofta det går. Som ägare blir man delaktig och känslan av att någon annan kommit in och skövlat minskar.

Föreningen vill också ha en förkortad tillståndsprocess. I dag kan det ta många år från en ansökan till slutligt beslut. Möjligheten att överklaga måste till exempel begränsas, tycker Tommy Norgren:

- Man ska inte kunna gå vidare med exakt samma argument. För att klaga i högre instans måste nya uppgifter komma fram, säger han och hävdar att en förkortad tillståndsgivning inte behöver urholka demokratin.

BERTHOLOF BRÄNNSTRÖM

http://www.vk.se/Article.jsp?article=212677 Lokalpressen vågar referera någon som kommer med kritik...

Aspeå hembygdsförening ska inte agera i vindkraftsfrågan

ASPEÅ FÄBODAR är för väldigt många ett kärt utflyktsmål. Vid miljööverdomstolens huvudförhandling angående vindkraftspark på Gabrielsberget togs frågan upp hur man skulle skydda fäbodarna för störningar från parken.

Advokat Nils Ryrberg, som företräder Svevind AB, avslutade sitt långa anförande med att tala om att ordföranden i Aspeå hembygdsförening klargjort för advokaten att det inte alls var mycket aktivitet vid fäbodarna, utan bara ett par evenemang samt några ströbesök per år.

SANNINGEN ÄR att platsen är välbesökt, vilket visades med många foton från bröllop, födelsedagskalas, fäbodafton och gökotta. Samt många besök av skolor och universitet.

Man har kunnat räkna 1 500-2000 namn i gästböcker varje år!

Hembygdsföreningens ordförande tog för ett par år sedan tillsammans med övriga styrelsen ett beslut att hembygdsföreningen inte skall agera i vindkraftsfrågan.

Det fanns en hel del unga som lyssnade när Ryrberg fick basunera ut detta för honom positiva besked.

Det är allmänt känt att det flyttat in många unga i bygden till glädje för bland andra hembygdsföreningen.

DETTA OLYCKLIGA uttalande av ordföranden har redan lett till att flera överväger att lämna hembygdsföreningen. Tänk efter före!

BYGDENS FÖRYNGRING GENOM

EMANUEL SANDMAN

                      LINA KARLSSON

MATS-OLOF ADOLFSSON

AMANDA RYDBERG

Ett mycket viktigt faktum är att hembygdsförenings ordförande har ekonomiska intressen inom familjen att få vindkraftanläggningen uppförd! Under förhandlingen förundrades hon över hur det var möjligt att få fram foton från fäbodarna med så många människor på. Vi kan upplysa om att ännu fler bilder med många människor, än som visades under förhandlingen, finns att tillgå!

Västerbottens-Kuriren 20 juni 2007 

repliken:
Inflyttning/föryngring är Nordmalings framtid - inte vind (20/6)

Enligt en debattartikel (2/6) anses vindkraftsprojektet på Gabrielsberget stå för framtidstro för vår bygd - två av de tre skribenterna har för övrigt egna ekonomiska intressen i projektet!
Vi är av en annan åsikt, det är inflyttning och föryngring som ger framtidstro för våra byar. Att vindkraftsparken och inflyttning skulle passa ihop har vi svårt att tänka oss. Under de senaste åren har många flyttat till bygden och det finns få hus lediga, många barn har fötts och bygden känns i allra högsta grad levande, till skillnad mot många andra små byar i Norrland.

Vi har svårt att se att denna positiva trend kommer att hålla i sig om vindkraftsparken blir verklighet. Vi tror att många som letar boende i framtiden kommer att välja en annan plats att bosätta sig på om vindkraftsprojektet blir verklighet.

En stor del av den nya generationen i våra byar är negativa till Svevinds projekt som vi anser vara "luddigt". Det finns inga ordentliga svar att få och mycket känns än idag oklart fast det har frågats om till exempel transporter, synintryck, ljus och ljud vid upprepade tillfällen.
Våra värsta farhågor i allra högsta grad är riktiga när vi ser den vindmätningsmast som satts upp på Gabrielsberget. Masten är 120 meter hög och 60 centimeter bred vilket kan jämföras med de planerade verken som totalt mäter 150 meter och är cirka 350 centimeter breda. Masten syns mot horisonten trots att den är betydlig smalare än de planerade verken. Tänk då på att masten står där ensam, det planeras för 40 verk och flera av dem mycket närmare byn än masten. Lägg till detta rörelsen av vingarna och hinderbelysningen.
Den som inte tror att detta kommer att upplevas som störande har nog inte förstått vidden av detta, ett av Sveriges största vindkraftsprojekt.

Med detta inte sagt att vi är emot vindkraft, det handlar inte heller om någon "bara inte på vår gård" mentalitet som det påstås i den tidigare nämnda artikeln. Vi menar istället att det vore bättre att anlägga vindkraft längre bort från bebyggelse och på redan exploaterade platser. Det känns också viktigt att ta i beaktande att en del av dagens expertis börjar avfärda vindkraften och ser den som en störande och ej tillräckligt effektiv energikälla.

Här har vi valt att bosätta oss för lugnet, tystnaden, bygemenskapen, närheten till naturen och möjligheterna till ett brett friluftsliv. Bygden erbjuder en stor variation med älven, havet och fjället. Vi vill ha kvar den orörda naturen och en ren horisont. Hade önskan varit nattlig belysning och oljud skulle vi valt att bo i stan! Vi känner dock en stor framtidstro för vår bygd och hoppas få behålla den känslan - liksom att att få lämna över bygden till våra barn i samma skick som den är i idag.

Amanda Rydberg, Lina Karlsson, Mats-Olof Adolfsson, Emanuel Sandman, Fredrik Andersson,
Per Engman, Madelene Landby, Anna Eriksson, Patrik Rönnberg, Lars-Göran Nyström, Jimmy Nilsson, Kjell Lundark, Sara Johansson, Eva Lundmark, Jonathan Sandman, Åke Rossander,
Johanna Hörnlund, Caroline Rossander

Amanda Rydberg, 2007-06-20

Vindkraft lyft för Nordmaling (2/6)

Motståndarna till vindkraftsparken på Gabrielsberget bygger till stor del sina argument på insinuationer, överdrivna eller felaktiga sakargument, förvrängningar av fakta och till och med personangrepp. Nu hoppas vi - och sannolikt den överväldigande majoriteten av invånarna i bygden - att projektet kan komma igång så snart som möjligt. Det skulle ge arbetstillfällen, framtidstro och mer (el)energi åt bygden.
Skriver Kjell Holmgren, Lögdeå, Erik Johansson, Aspeå och Jarl Löfgren, Mo.

Nordmaling hör till de få kommuner i landet där det praktiskt taget inte produceras någon elenergi. I vår kommun finns i dagsläget endast en elproduktionskälla - ett ganska litet vindkraftverk vid Järnäsklubb.
Kommunen är alltså beroende av "import" av el utifrån, vilket i praktiken innebär vattenkraftsel från inlandet. Men el vill alla ha, även de som med näbbar och klor försöker stoppa etableringen av vindkraftparken på Gabrielsberget.
På hemsidan för Nätverket för Aspfjellets bevarande påstås att medlemmarna i princip inte är emot vindkraft. Tydligen är tänket att man gärna utnyttjar vindkraften bara den produceras någon annanstans.

Motståndarna till vindkrafts-parken på Gabrielsberget bygger till stor del sina argument på insinuationer, överdrivna eller felaktiga sakargument, förvrängningar av fakta och till och med personangrepp.
Motståndarna ondgör sig bland annat över att vindkraften kommer att innebära grävningar och sprängningar för fundament - men inte ett knyst av protester hördes i samband med de enorma sprängningar, bergkrossning etcetera som ägde rum i vår bygd i flera års tid i samband med byggandet av Botniabanan. Inte heller verkar man bekymra sig över det kommande bullret från denna järnväg eller det nuvarande bullret från E4.
Detta trots att ljudet från vindkraftparken kommer att vara försumbart jämfört med trafikbullret. Det är tveksamt om någon i området från sin bostad kommer att uppfatta vindkraftljudet överhuvud taget.

Vi menar att den kampanj som drivs av nätverkets företrädare mot vindkraftsprojektet är ensidig, vilseledande och i många stycken rent lögnaktig. Här är några exempel:
* Företrädare för Nätverket hävdar att byordförande "beslutat över andras egendom" i samband med förmedling av information från Svevind. Påståendet saknar helt förankring i verkligheten.

* På hemsidan försöker Nätverket ge läsarna intrycket att i stort sett hela områdets markyta tas i anspråk och som slutkläm ställs frågan "Blir det några martallar kvar?"
Även detta är helt grundlöst. Av de 700 hektar (7 kvadratkilometer) skog, berg och myrar som finns inom vindkraftsparkens yttergränser är det mindre än 5 procent av marken som påverkas av anläggningsvägar och anläggningsytor (vägar cirka 21 kilometer långa med 10 meters bredd ger cirka 21 hektar, uppställningsytor för 40 vindkraftverk om 2 500 kvadratmeter vardera ger totalt omkring 10 hektar).

* På hemsidan angriper Nätverket Svevinds miljökonsekvensbeskrivning bland annat genom att kritisera ett fotomontage där vindkraftverken ritats in på fotografier tagna från olika platser. Själva drar man sig emellertid inte för att groteskt överdriva synintrycken genom att på hemsidan rita in jättelampor på på vindkraftverken - lampor med 30 meters diameter!

* I vintras erbjöd Svevind bygdens fasta invånare totalt 1 000 000 kWh per år. Till ett symboliskt pris av 4 kronor erbjuds varje hushåll en leverans av el om 5 800 respektive 3 900 kWh per år beroende på hur nära vindkraftsparken man bor. Erbjudandet berör sammanlagt cirka 250 hushåll. Svevind får alltså för detta erbjudande in endast totalt 1 000 kronor.

Nätverket för Aspfjellets bevarande försöker nu få Svevinds erbjudande att verka tvivelaktigt genom att grundlöst påstå att Svevind skulle kräva in totalt 370 000 kronor från hushållen i bygden. Antingen har Nätverket missförstått Svevinds erbjudande eller så vill man missförstå!
Nu hoppas vi - och vi uppfattar att den överväldigande majoriteten av invånarna i bygden delar denna syn - att projektet kan komma igång så snart som möjligt. Det skulle ge arbetstillfällen, framtidstro och mer (el)energi åt bygden.
Kjell Holmgren
Erik Johansson
Jarl Löfgren

Kjell Holmgren 2007-06-02

Intressant att ni med flera hittar till vår lilla hemsida. Och att ni berättar om den i lokalpressen. Men var på hemsidan hittar ni de  personangrepp som ni säger finns här? Ett sakligt yttrande om att någon har fel i sak eller har agerat felaktigt är inte personangrepp. Att nämna ett personnamn (som dessutom finns att tillgå i offentliga handlingar) är inte personangrepp - läs mera här.

Var finns de "felaktiga sakargumenten"? Var hittar ni den "kampanj som ni påstår är ensidig, vilseledande och i många stycken rent lögnaktig"? Har ni tänkt på att Svevinds ansökan i första omgången avslogs då samrådet inte skett på rätt sätt med berörda? Har ni tänkt på att Svevind då samrådde endast med vissa i byalagen - att samråd inte skedde med samtliga berörda, vilket är ett krav enligt miljöbalken? Vem, vilka såg till att andra uteslöts??? 

Hur vet ni hur vindkraftverken kommer att te sig nattetid då inte ens Svevind säger sig kunna redogöra för detta? Hade ni ens tänkt på att vindkraftverken kommer att synas även i mörker då ni 2003 fick projektet presenterat för er? Svevind nämnde absolut ingenting om blinkande röda lampor. Hade ingen påpekat att Svevinds förslag till detaljplan tillät kraftverk högre än 150 meter, så hade vi fått blinkande vitt ljus från alla 40 verken. Jämför med tv-masten i Vännäs!

Projektet ger två arbetstillfällen då det är klart och det lär bli tillrest kompetens. Under anläggningstiden behövs sprängare, schaktare, åkare osv. Har ni tänkt på att konsekvenserna kan bli 80 000 transporter förbi Lögdeå skola med 8 tons lastbilar (var 3:dje minut under arbetsdagarna) alternativt 27 000 transporter förbi skolan med 17 tons lastbilar med släp (var 20:e minut)? 

Vi tar med en skrivelse som gick till Svevind långt innan människor i byarna kände till projektet. Var finns mandat till detta? Hälften av närvarande markägare upplåter mark till minst ett kraftverk Projektet kommer att få långt vidare konsekvenser än, som det hävdats från projektets pådrivare, att påverka markupplåtarnas egendom. Andras mark påverkas negativt på flera sätt.

Likaledes påstås att "byamännen" står bakom info från Svevind, utom från Nyland där man vet vad som gäller. För att kunna hävda att byamännen står bakom ett infoblad, måste samtliga hemmansägare vara tillfrågade om delägarförvaltning råder. Gick det till så? Att det dessutom på byastämman 2006 protokollfördes att ingen skulle uttala sig i vindkraftsfrågan utan att samtliga hemmansägare sammankallades, ställer inte infobrevet i bättre dager.

Och faktiskt vill Svevind ha 1000 kronor från varje hushåll som anmäler sitt intresse. 370 hushåll ingår i kretsen som får erbjudandet enligt Svevinds egen skrivning - se här. Det ger Svevind 370 000 kronor i kassan om alla hushåll accepterar. Erbjudandet är helt orealistiskt utformat. Även om vi inte överklagat skulle Svevind på inga villkor hinna producera el från anläggningen år 2008 som byastyrelsernas flygblad anger som villkor. Ledningsdragning ska förhandlas fram - Svenska Kraftnät har väl inte ens börjat, eller hur Kjell, Erik & Jarl?

Västerbottens-Nytt, regionalTV 18 april 2007

Kraftledningar klarar inte vindkraftsutbyggnad

Kraftledningarna från norrland till södra Sverige klarar inte kapaciteten när produktionen av vindkraftsel från norrland ökar. Hela stamnätet måste troligtvis byggas om. 

Vindkraften är på frammarsch i norr. I Västerbotten planeras flera vindkraftparker, bland annat på Gabrielsberget i Nordmalings kommun.
När vidkraftparkerna är i full drift kommer det produceras el motsvarande flera älvar eller en lite kärnreaktor. 

Att bygga ett nytt stamnät skulle kosta minst två miljarder kronor och det skulle ta fem till tio år innan det stod klart. Under tiden måste Svenska kraftnät, som ansvarar för drift och underhåll av landets kraftledningar att kompensera vindkraftsproducenterna med så kallade motköp, alltså att man bara betalar för den el som levereras.
- Det stora problemet är att bygga en ny ledning. Om det kommer mycket vindkraftsel från norr måste näten troligtvis förstärkas, säger Elisabet Norgren, handläggare på Svenska Kraftnät.

Ny Teknik 2007-03-15, 17:00

Vindkraft tappar mark utan nya subventioner

Den kraftiga utbyggnaden av svensk vindkraft kommer att stanna av. Det tidigare uppsatta målet om en elproduktion från vindkraft på 10 TWh år 2015 kommer inte att nås när effekten av energicertifikaten klingar ut.

Bildtext: 2004 utgjorde vindkraftsproduktionen 0,6 procent av den totala elproduktionen i Sverige. År 2015 väntas den stå för 4 procent av elproduktionen, men bara knappt 1 procent av den totala energitillförseln.

Det är en av slutsatserna i den långsiktsprognos för den svenska energiproduktionen och den svenska energiförbrukningen som den statliga energimyndigheten presenterade på torsdagen.

Energimyndigheten gör prognosen att det inte längre är lönsamt att bygga nya vindkraftverk när de inte får elcertifikat efter 2015.

Prognosen sträcker sig fram till 2025. Några vindkraftverk har då passerat sin livslängd. Därför stagnerar utbyggnaden om inte det nuvarande stödsystemet förändras.

- Men i så fall kan bilden bli en annan, säger Tobias Jacobsson, projektledare för långsiktsprognosen.

Systemet med elcertifikat, som innebär att "grön el" subventioneras, infördes i maj 2003 och förlängdes förra året att gälla till år 2030.

Det har fått utbyggnaden av vindkraftsparker att ta fart. Från att ha producerat 1 TWh per år 2004 väntas vindkraften producera 7 TWh per år 2015.

Men sedan händer det ingenting, menar Energimyndigheten. 2025 är vindkraftsproduktionen inte större än 2015 på grund av att kvotnivån inom elcertifikatsystemet har minskat och gjort att elcertifikatpriset sjunker.

- Konsekvensen är att vindkraften blivit mindre konkurrenskraftig jämfört med andra elproduktionstekniker, skriver Tobias Jacobsson i rapporten.

Text: Lars Anders Karlberg

Lokalradion Västerbottens-Nytt den 27 mars 2007

Gabrielsberget får vänta till september

Vindkraftsparken på Gabrielsberget i Nordmaling kommer upp i Miljööverdomstolen först till hösten.

Skrotning av vindkraft ny miljöfråga

Vad gör man med vindkraftverk som tjänat ut? Frågan är högaktuell i Danmark som nu förnyar sin vindkraftpark. Men också i Sverige måste vi fundera på hur man bäst skrotar vindkraftverk.

-Frågan är definitivt inte försumbar, säger Fredrik Ardefors, vd på företaget Consortis Producentansvar AB som kartlagt problemet.

Han menar att priset för skrotningen måste med i kalkylen för nya vindkraftsprojekt. Frågan är viktig för bilden av vindkraft som miljövänlig.

-Ingen vill ju ha kvar övergivna anläggningar som står som monument och förfaller, säger han.

Skrotningen har hittills fått ganska liten uppmärksamhet, men nu börjar den diskuteras i branschen. Mattias Rapp, chef för branschföreningen Svensk vindkraft, tror att det äldsta svenska verken har tjänat ut inom fem-tio år.

-Vi har börjat tänka i de här banorna, säger han.

Dyrare till havs
Samtidigt byggs vindkraften ut med större och tyngre verk än tidigare, varav många placeras till havs. Det gör skrotningen dyrare.

Förutom betongfundament och elektronik består ett vindkraftverk i stort sett av metall i tornet och kompositmaterial med glas- och kolfiber i vingarna. Vingarna är utmaningen.

I Danmark, med betydligt mer vindkraft än vi, pågår en modernisering där kanske tio små, äldre vindkraftverk ersätts av ett stort. Det har gjort idéer om vettiga sätt att använda uttjänta vingar välkomna. Nyhetsbyrån Ritzau rapporterar att innovatören Jörgen Flindt Mikkelsen i Esbjerg har fått patent på en metod att skära ner vingarna i småbitar och sedan limma ihop dem till nya saker. En gångbro eller en flytgödseltank, till exempel.

- Så enkelt att vilken idiot som helst kunde ha kommit på det, säger Flindt Mikkelsen.

Vingar blir kattsand

Fredrik Ardefors berättar att nedmalda vingar även kan bli kattsand. Men grundproblemet kvarstår - återanvändningen av materialet löser inte vad man slutligen gör med det. Till sist kanske det ändå måste antingen förbrännas eller deponeras som avfall.

I kompositmaterial finns ämnen som måste bort ur rökgaserna vid förbränning. Bränningen ger också mer koldioxid till atmosfären. Deponering tar plats och medför risk för att giftiga ämnen lakas ur. En naturlig nedbrytning tar i storleksordningen 10 000 år.

Källa: TT

Gå inte på Svevinds skambud!

I dagarna har det gått ut ett erbjudande från Svevind AB till de boende i byarna runt Gabrielsberget. Erbjudandet går ut på att de boende ska få ta del av årsproduktionen av el som den planerade vindkraftsparken där ska generera.

Den el som ska fördelas bland fastighetsägarna är sammanlagt en miljon kWh, med lite skillnader beroende på om du bor i zonen 3 km från parken eller i zonen 4-5 km från parken. En miljon kWh är hela (!) 0.33 %, det vill säga 3 promille, av den planerade årsproduktionen! För den enskilde fastighetsägaren rör sig detta om en besparing på mellan 50 – 100 kr/mån, beroende på hur många som anmäler sig. Om två hushåll anmäler sig får de då en halv miljon kWh vardera?  För att få ta del av erbjudandet ska fastighetsägaren, av någon anledning, först betala en engångsavgift på 1000 kr. Behöver Svevind kapital? Villkoren för att erbjudandet ska gälla är att parken ska generera energi år 2008 samt att parken ska gå under Svevind AB:s regi. 

Vad händer med erbjudandet när de sålt projektet? Gäller det mot tredje man, dvs. företaget som köper projektet? Erbjudandet är på inga sätt förpliktande för Svevinds del! Är inte detta bara ett försök att köpa vår tystnad och få oss att inte överklaga miljödomstolen beslut?

Hur kommer det sig att detta brev är den första kontakt som Svevind AB har tagit med dessa fastighetsägare, som nu helt plötsligt anses berörda av projektet. Varför har Svevind inte tidigare haft samråd med alla dessa 370 hushåll då man nu tydligen känner till deras existens? Kan det vara så att man nu måste försöka köpa in några positiva till projektet?

Vår fråga är nu: ska vi verkligen sälja ut våra byar och vår livskvalitet och låta oss mutas till tystnad av ett tvivelaktigt företag som hittills aldrig gett oss anledning att lita på dem?!

                                                                                                                Mats-Olof Adolfsson

                                                                                                                      Amanda Rydberg 

två bybor som inte skriver på!

(Bild:mynt, sedlar, glödlampa)

Bildtext: Det erbjudande som Svevind gett dem som bor i byarna runt den planerade vindkraftsanläggningen på Gabrielsberget imponerar inte på skribenterna som menar att det handlar om småpengar som man inte ska sälja ut sin livskvalitet för.

Telegram i svensk press 2006-12-09

UMEÅ I Företaget Svevind får bygga 40 vindkraftverk på Gabrielsberget i Nordmalings kommun vid Bottenvikens kust i Västerbotten.

Miljödomstolen gav på fredagen klartecken för den omtvistade vindkraftanläggningen Men domen kommer att överklagas av boende i byarna intill.

Bygget har kritiserats av både fastighetsägare och renägare. Vilhelmina sameby har hävdat att 40 vindkraftaggregat kommer att påverka renarnas vinterbete negativt.

Den frågan har domstolen skjutit under en prövotid på två år. Under den tiden sker en uppföljning av hur renarna påverkas.

Miljödomstolen tillåter Svevind att bygga 150 meter höga vindkraftverk på berget. Vindkraftverken beräknas kunna producera minst 300 miljoner kilowattimmar, vilket motsvarar 12 000 eluppvärmda villor.

Flera närboende och fastighetsägare har satt sig emot projektet med hänvisning till för hög bullernivå. De anser dessutom att platsen är olämplig, eftersom Gabrielsberget är ett naturskönt och opåverkat naturområde. Redan på fredagen förklarade föreningen Bevara Gabrielsberget att man tänker överklaga domen till Miljööverdomstolen.

Flera myndigheter, bland annat länsstyrelsen, Energimyndigheten och Boverket har tillstyrkt tillståndet (TT)

Insändare i Västerbottens Kuriren den 18 november 2006

Ger vindkraften billig el?

TV8 SÄNDE för ett par veckor sedan en programserie som hette Spänt läge. Fyra personer som representerade bland annat miljö, näringsliv och natur talade om olika energikällor på ett mycket tydligt sätt, kanske på grund av att inga politiker med egenintressen deltog.

     Efter en mycket intressant belysning av olika alternativ,  så var alla ense om att vindkraften är det i särklass dyraste alternativet!

     Ren men dyr och inte alls miljövänlig! Orsaken till detta vill exploatörerna icke nämna i sina informationer till markupplåtarna och absolut icke till allmänheten i övrigt. Vad då? Jo, om inte den statliga subventione­ringen fanns så skulle inga vindkraftverk byggas. Den förra regeringen hann ju precis förlänga tiden för denna subvention, och det är ju också förklaringen till projektörernas panik att sätta i gång byggena.

NI som kallas till informationsmöten angående planerade byggen: Be om svar på vem som i slutändan får be­tala räkningen? Sanningen är att du och jag får betala via elräkningen! Be om klara besked om vägdragningar, elledningar, samt begär att man visar datoranimering. Det är ju konstigt att Vägverket, Banverket med flera kan visa dylika helt naturtrogna filmer men icke vindkraftbolagen, trots att det rör sig om mångmiljardprojekt!

Varför icke miljövänligt? Jag undrar vad Piteborna tycker om att få 500 stycken 200 meter höga vindkraftverk i sin närhet? Granberget sex stycken, Hörnefors sex stycken, Gabrielsberget i Nordmaling 40 stycken 150 meter höga som ska fördärva ett 800 hektar stort orört myrområde Miljövänligt?

VISST ÄR vindkraft bra men den ska byggas där den behövs!

     Jo, jag vet vad du tänker svara: En typisk sådan som låtsas tycka om vindkraft men bygg inte här! Då vill jag ge dig ett gott råd: Ring till Svenska Kraftnät och fråga vad det kostar att bygga dessa jätteledningar söderut. Och förresten vi här i norr producerar redan tre gånger så mycket energi som vi konsumerar! Varför skall man fortsätta att utarma vår fina landsända?

     En liten parentes i slutändan: Jag läste någonstans att advokat Nils Ryhrberg som företräder bland annat Svevind, han är aktiv medlem i en förening som kämpar mot en vindkraftspark i Öregrundsgrepen. Va´ konstigt!

Det kan väl inte bero på att han har sin sommarvilla där?

STOPP OCH BELÄGG!

Insändare i VK 30 maj 2006

Ta bladet från munnen i Nordmaling

VÅR SAMMANHÅLLNING angående protesterna mot en vindkraftspark på Gabrielsberget blir bara starkare. Vi är ungefär 500 Nordmalingsbor som skriftligen protesterat mot detta ingrepp i naturen, utan att fått något som helst stöd från någon politiker i kommunen.

Vi anser att utbyggnaden utgör ett brott mot Miljöbalkens paragrafer. Inte nog med att naturen förfulas med anblicken av ett 40-tal mastodontpelare på Gabrielsberget, marken kommer dessutom att förstöras av de vägnät som kommer att genomkorsa området.

Vägar som skall bli minst sju meter breda och ytterligare ett antal meter för släntning Dessutom skall dessa vägar konstrueras för tung trafik, för transport av konstruktioner och olja.

VI ANSER att marken och området har ett större skyddsvärde som vida överstiger de eventuella samhällsvärden en Vindkraftspark på Gabrielsberget har.

Vi önskar att någon politiker vågar ta bladet från mun och uttala sig i frågan. Eller förekommer det intressejäv i utbyggnaden?

  Alla borde vara intresserade av vad våra folkvalda politiker har för åsikt i denna fråga.

NÄTVERKET

FÖR GABRIELSBERGETS

BEVARANDE

Nu äntligen har Vilhelmina Norra sameby fått möjlighet att överklaga den detaljplan som antogs den 27 september 2004! Eftersom Nordmalings kommun handlade regelvidrigt och aldrig kungjorde sitt beslut, fick samerna inte kännedom om detaljplanens antagande och överklagade alltså inte till länsstyrelsen under de tre veckor man har på sig i ett sådant här ärende. Andra markägare och boende överklagade, men länsstyrelsen ansåg inte att kommunens miss var något att direkt anmärka på. Då samebyn fick kännedom om kommunens beslut skrev man till kammarrätten som nu gett dem rätt att överklaga. Redan i mars 2005 överklagades länsstyrelsens beslut av nästan 200 boende till regeringen. Ännu har inget beslut därifrån kommit.

Västerbottens Kuriren 27 maj 2006

Sameby överklagar vindkraftverk

NORDMALING Vilhelmina Norra sameby överklagar till länsstyrelsen Nordmalings kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan för Gabrielsberget.

Samebyn betraktar området som ett viktigt vinterbetesland och vill inte se några vindkraftverk i området, enligt Malin Brännström, förbundsdirektör vid Svenska Samernas Riksförbund SSR i Umeå.

Det är den begränsade kunskap som finns om vindkraftverkens påverkan på renarna, som oroar samebyn.

Vinterbetesområdena är renskötselns flaskhals och om renarna med anledning av vindkraftverken skyr Gabrielsberget kommer det i stället att medföra ett högre tryck på övriga områden. Den oönskade följden blir att betet inte kommer att räcka till.

OWE FREDRIKSSON

Insändare VK 7 april 2006

Nu får det vara nog!

81 miljoner per år är subventionerna om vindkraftsparken på Gabrielsberget blir av. Dessutom har Mona Sahlin lovat sänkt energiskatt för vindkraft. Och allt detta ska vi elkonsumenter betala.

KILOWATT

Vindkraften arbetar bara deltid

Vindkraften är en dyr och irrationell energiform som passar illa för att ersätta kärnkraften. Eftersom vindsnurrorna står stilla upp till 70 procent av årets timmar, måste deras el ersättas av kol- och oljeproducerad ström. Det skriver Bengt Lachmann, civilingenjör KTH, Ystad, i ett svar på Göran Ronstens debattinlägg i den 1 mars 2006.

Vindkraft i stor skala passar inte in i Sveriges elsystem, som till mer än 90 procent består av avgasfri vattenkraft och kärnkraft. Vindkraft arbetar deltid och kan därför aldrig ersätta kärnkraft, som arbetar fulltid. Vattenkraft och kärnkraft kan inte momentant stängas av och på, allteftersom vinden blåser eller inte, och el kan inte lagras. Vindkraften levererar bara 20 à 30 procent av tiden. Vindkraften måste till 70 à 80 procent stöttas upp med importerad kol- och oljekraft, som har mycket stora utsläpp av växthusgas, surt nerfall, övergödning och cancerframkallande sot.

Sveriges ambitioner vad gäller dessa utsläpp kommer att sprängas med en knall. Jämfört med drygt 90 procent av vår elproduktion med vattenkraft och kärnkraft - 90 procent som är avgasfria och billiga - är vindkraften dessutom oskäligt dyr och hårt subventionerad av skatter, till glädje för ett litet fåtal, men knappast för allemans hushållskassa.

Tänk dig följande framtid: 8 procent av Sveriges elenergiproduktion sker med vindkraft. Kärnkraftverk med motsvarande energimängd har stängts. Elkonsumtionen har fortsatt att stiga och vattenkraftens utjämnande kapacitet är uttömd.

Kärnkraftsverken producerade sin el under hela året - 8000 timmar per år. Vindfabrikerna kan bara producera sin el när det blåser - maximalt 3000 timmar per år. 8000 minus 3000 är lika med 5000 timmar. El under 5000 timmar med den stängda kärnkraftens storlek måste till största delen köpas från utlandet.

Denna mycket stora mängd el måste vara tillgänglig i den sekund, när det slutar blåsa och vindfabrikerna stannar. Man vet inte när. Inte ens väderprofeterna på SMHI vet det. Denna mycket stora mängd el kan inte alltid levereras när den behövs. Då blir det tyst och mörkt och kallt i stugorna och i våningarna.

Sanningen är att vindkraft inte kan ersätta kärnkraftverk. Väder och vind gör det omöjligt.

Vindkraften måste stöttas upp med mycket stor mängd importerad kol- och oljekraft som avger koloxider, svaveloxider, kväveoxider och sot, det vill säga växthusgaser, surt nerfall , övergödning och cancerframkallande sot.

Den gröna vattenkraften svarar för drygt hälften av vår el och utgör en pålitlig baskraft. När man talar om storleksordningar, som stängda kärnkraftverk innebär, plus en pågående stigande elkonsumtion, då räcker inte vattenkraften till för att stötta upp. Vattenkraft och kärnkraft svarar nu tillsamman för över 90 procent av vår elkraft. I Sverige finns inga stora reserver av lättillgänglig och snabb elkraft som kol-, olje- och gaskraft, som kan klippa in i det ögonblick vinden slutar blåsa och vindmaskinerna stannar.

Det finns en uttalad politisk plan att 8 procent av vår el skall komma från vindkraft och ersätta kärnkraft.

Detta innebär en årlig subvention med 6,24 miljarder kronor. Årliga utsläpp från tilläggs-el när vinden inte blåser i storleksordningen enligt följande: Växthusgas i form av 21 miljoner ton koldioxid, surt nerfall i form av 33 tusen ton svaveloxider, övergödning i from av 17 tusen ton kväveoxider, 3000 jättelika vindmaskiner på land eller, 1200 jättelika vindmaskiner längs kusterna.

Om vi, som regeringen vill, skall ha 8 procent av vår elektriska energi som vind-el, så måste vi samtidigt ersätta 16 procent el för att fylla vårt behov när vindmaskinerna står stilla. Denna ersättnings-el måste till stor del ske med import därför att motsvarande kärnkraft är stängd och avvecklad - vilket är motivet för vindkraften, och vattenkraften har inte sådana reserver - ersättnings-elen motsvarar i storlek 30 procent av vattenkraften.

De stora vinnarna blir vindkraftsägarna och utländska kraftbolag. De stora förlorarna är det svenska folket och den svenska demokratin. Detta är en centralt dirigerad plan. Lokal befolkning göre sig ej besvär - mer än betala.

Insändare i VK 24 februari 2006

Vindkraft   kan aldrig gå ihop ekonomiskt

I EN artikel i VK den 10 november reflekterar landshövding Lorentz Andersson över de ekonomiska aspekterna av de två vindkraftprojekt artikeln berör, nämligen ett havsbaserat objekt vid Holmögadd respektive ett landbaserat på Gabrielsberget.

Intressant nog konstaterar landshövdingen att länet producerar långt mer elenergi än vad som förbrukas lokalt, vilket medför att nytillkommande energi, oavsett energislag, måste skickas söderut. Detta gäller även sparad energi.

Genom att elnätet redan i dagsläget tidvis inte räcker till för distributionen blir konsekvensen av varje nytt energitillskott, eller elsparande, ökar anta1et dagar då nätet inte räcker till såvida vi inte satsar mångmiljardbelopp på att bygga ut stamnätet. Varje mil stamledning kostar uppemot 45 miljoner kronor.

ÄVEN RÄTT placerad vindkraft är extremt kostbar i förhållande till nära nog samtliga andra alternativ. Svensk basindustri, som direkt ser det ekonomiska utfallet av dyr elenergi i sina resultaträkningar, har tröttnat på avsaknad av svensk energipolitik och nyligen träffat avtal om cirka l0 TWh kärnkraftsel ifrån Ryssland - detta är i dagsläget ungefär 20 gånger mer än vad samtliga vindkraftverk i landet producerar. För enskilda skattebetalare finns inget sådant alternativ - det är bara att betala och att i ökande grad se jobben flyga sin kos.

PROJEKT SOM förläggs uppe hos oss, uppemot 100 mil från användarna drar därtill stora extra nätkostnader som måste betecknas som vettlösa. Denna insikt har redovisats av Svenska Kraftnät i många år, men har först på sistone infunnit sig hos Energimyndigheten som på sin hemsida nu säger att: ”Energimyndigheten förordar att vindkraftsutbyggnaden till en början främst sker i södra Sverige och till havs. För detta finns flera skäl.” Därefter anger man flera skäl, bland annat de höga nätkostnaderna och energiförlusterna.

Det förnuftiga va1et står alltså inte mellan pest och kolera, Holmögadd eller Gabrielsberget. Sunda ekonomiska principer leder till att inget av dessa projekt ska genomföras! Häruppe ska vi i istället satsa på ekonomiskt goda projekt sådana som är lönsamma och inte kräver starka subventioner. Dessbättre finns det många sparprojekt som har sådana egenskaper liksom exempelvis produktion av kraftvärme. Kvaliteten med denna typ av projekt är också att de har en reglerbarhet som vindkraften helt saknar, vilket medför att trängseln på det befintliga nätet blir avsevärt mindre.

Det finns en viss ekonomisk poäng när landshövdingen uttalar sig så starkt för Gabrielsberget: genom att han uppenbarligen redan tagit ställning för projektet behövs inga kostnadskrävande utredningar som grund för länsstyrelsens beslut - den tyngste beslutsfattaren är ju redan klar med sin åsikt! Länsstyrelsens handläggning kan förstås också göras med ett minimum av insatser. För att åtminstone ge sken av en rättsstat behöver nog frågan om tillståndsgivning stötas och blötas ett tag. Samhällsekonomiskt är båda vindkraftprojekten exempel på ruttna projekt.

MÅRTEN KENNEMAN

Västerbottens Kuriren 24 februari 2006

Vattenfall vill köpa vindkraftverk

LYCKSELE  Enligt Västerbottensnytt kan de tre danskägda vindkraftverken i Klimpfjäll komma att köpas upp av svenska Vattenfall. Vindkraftverken ingår i en större affär med det danska företaget Energi E2 som först måste godkännas av EU-kommissionen. Vattenfall vill även köpa åtta vindkraftverk i Ö-vik och tolv vindsnurror i Kalmarsund av samma företag.

Om affären går i lås blir Vattenfall ägare till nära 25 procent av de danska bolagen Energi E2 och Elsam. Europakommissionens besked väntas komma i slutet av mars månad.

Köpet ingår i ens större satsning på vindkraft från Vattenfalls sida. Idag kommer fem procent av deras el från vindkraft.

JAN JOHANSSON

Blåsigare än väntat

Det blåser tillräckligt för att bygga ut vindkraft även i skogslandet. Vissa höjdlägen i inlandet har starkare medelvindar än väntat. Det visar de första vindkartorna över hela landet som nyligen presenterats.

Vindkartorna är en beräkningsmodell som utvecklats av institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet. Forskningsgruppen i Uppsala har gjort en beräkningsmodell som visar medelvindarna på olika höjd över marken på varje kvadratkilometer av Sverige. Först nu finns vindkartor över Norrlands inland.

Forskaren Hans Bergström som har arbetat med att beräkna vindarna säger att även om det generellt blåser mindre i norr än i södra Sverige finns det höjdlägen som har tillräckliga medelvindar för att utvinna vindenergi.

Norrlands inland är redan intressant bland vindkraftsbolag eftersom vindkraftverk möter mindre lokalt motstånd än vindkraftsparkerna gör vid kusterna.

Fjällen lokalt blåsiga

Även fjällen är blåsiga. På kartorna är de blåsigaste ställena markerade med rött. Kalfjället är ofta lika rödmarkerat som västkusten. Men det är stora lokala skillnader, säger Hans Bergström.

- På sjuttio meters höjd över kalfjället kan det blåsa mer än på öppna havet medan dalgångarna kan ligga i lä.

Insändare VK 2006-02-09

Dags att vakna Nordmalingsbor!

SVEVIND HAR lämnat in ny ansökan för att få bygga den största vindkraftsparken i Sverige på Gabrielsberget.

Vårt kommunalråd Ulla­Maj Andersson kunde inte med ord beskriva hur underbart det är att beskåda de vackra vindsnurrorna när hon landar på semesterparadisöarna. Om hon får som hon vill så kommer vi som inte har råd att åka till dessa öar att för lång tid framöver få beskåda eländet på hemmaplan.

Att pengar är roten till allt ont belyses med all tydlighet när en skara markägare för ett antal tusenlappar säljer vår vackra bygd till ett tyskt bolag som fullständigt skiter i vad vi tycker. Flera av markägarna har vid intervjuer i tv, radio och tidningar bedyrat att man gör detta bara för att vi får miljövänlig och billig el. Vad det gäller miljön så betraktas detta som mycket miljöfarlig verksamhet!

Området är cirka 800 ha och består till stor del av våtmark med myrar av klass 1 och 2. Dessa myrar anses av naturvårdsverket och ornitologerna som mycket betydelsefulla områden som bör skyddas för dylik påverkan.

På detta område tänker man bygga 40 stycken 150 meter höga vindkraftverk. Till detta behövs cirka 25 kilometer väg.

Varje fundament består av 400 kubikmeter betong samt 45 ton armeringsjärn. Verken av typ Vestas v 100 med en effekt av 120 MW väger 344 ton. I detta ingår 800 liter olja.     

Hur många transporter med bil behövs för detta?

JAG HAR svårt att fatta att detta är miljövänligt och vad gäller ekonomin så är detta det dyraste sättet att producera el.

En fråga till kommunen: Har man informerat spekulanterna till Rödviksberget om vilken enastående utsikt man får om ett par år?

På varje mast kommer det att finnas tre stycken röda ljus och varje rotorblad, tre stycken, som sveper förbi gör att det blir en blinkning för varje passage. En enkel räkning visar att det blir många blinkningar per minut, timme, månad, år!

Efter 20-25 år ska allt detta skrotas och området återställas till ursprungligt skick. Vem ska stå för detta?

TILL SLUT en fråga till Svevind: Varför vågar ni inte göra en datoranimering som visar hur detta kommer att se ut i verkligheten?

De bildmontage som ni visat passar nog bäst i papperskorgen. Fråga Banverket eller Vägverket, de verkar kunniga på dylika datoranimeringar.

EN SOM INTE VILL ATT BARN 

ELLER BARNBARN SKA BEHÖVA 

TA HAND OM DETTA!

2006-01-27

Fire havørner drept av vindmøller på Smøla

Etter at trinn 2 av Smøla vindpark ble satt i drift sommeren 2005, er det funnet fire døde havørner i vindparken. Obduksjoner viser at alle er drept av kraftige slag, og at kollisjon med vindmølle er eneste eller mest sannsynlige dødsårsak.

To av de fire havørnene var voksne og i forplantningsdyktig alder, mens en var nær fullvoksen. Den fjerde var en av ungene som ble klekket i et reir i vindparken i 2005. Fire døde havørner fra august til desember er et urovekkende høyt tall, særlig med tanke på at høst og tidlig vinter normalt skulle være en tid på året med lav aktivitet på havørn i tilknytning til reirplassene inne på Fast-Smøla. Hvis frekvensen av døde fugler blir like høy utover våren og sommeren, vil det raskt kunne få merkbare følger for hekkebestanden på Smøla.

Samtidig har andre undersøkelser i forbindelse med vindmølleparken vist at det er lav ungeproduksjon hos havørn på Smøla nå. Sammenliknet med data fra før vindparken ble bygget, er antall unger på Smøla halvert. I resten av Møre og Romsdal er derimot ungeproduksjonen på samme nivå som tidligere.

En reduksjon i havørnas hekkesuksess var forventet i konsekvensutredningen som ble laget før utbyggingen av vindparken på Smøla startet, men vi hadde ikke forventet så store tapstall av gamle fugler. Dette understreker at behovet for kunnskap er stort når det gjelder miljøkonsekvenser av vindkraft, og dette gjelder ikke bare for havørn. En rekke trua og sårbare arter blir jevnlig omtalt i konsekvensutredninger for nye vindparker i Norge, men det er ikke gjort noe for å øke kunnskapen om disse artene.

Hvis ungeproduksjonen hos havørn forblir så lav og dødeligheten blant voksne fugler så høy i årene som kommer, må det over tid forventes en betydelig bestandsnedgang av havørn på Smøla. Med et raskt tempo i planlegging og utbygging av vindmølleparker langs kysten i årene som kommer, kan det også bli merkbare endringer i bestanden for hele landet. Havørnbestanden har hatt en jevn vekst de siste årene, men vi vet ikke hvor store endringer i ungeproduksjon og dødelighet som skal til før denne trenden snur.

Til nå er det gjort lite for å undersøke hvordan havørn eller andre fugler vil forholde seg til vindmøller som settes opp i eller nær deres hekkeområder, og under hvilke forhold kollisjonsrisikoen vil være stor for hekkende og ikke-hekkende par. Det har heller ikke vært utført systematiske søk etter døde fugler i vindparken. Tre av havørnene er således funnet tilfeldig av ansatte ved Statkraft på Smøla, som har rapportert funnene til bl.a. NINA. Etter at disse funnene er gjort, har Statkraft som utbygger signalisert at de vil iverksette en bedre overvåking fra og med 2006 for å kunne øke vår kunnskap om slike forhold.

Et programinnslag om de døde havørnene på Smøla blir vist på ”Schrødingers Katt” på NRK1 torsdag 26. januar.

Kontaktperson i NINA: Arne Follestad, tlf.: 73 80 14 47/934 66 704 . Oppdatert 27.01.2006 / ksi

Västerbottens Folkblad 2006-02-01

Svevind ger inte upp vindkrafthoppet

Svevind ger inte upp.
Vindkraftparken i Nordmaling ska byggas.
En ny ansökan har lämnats in.
– Vi gjorde ett omtag i stället för att överklaga miljödomstolens beslut, säger projektledaren Mikael Kyrk.

Förra gången avbröts miljöprövningen i förtid eftersom Svevind ansågs ha brustit i handläggningen. Markägare och andra som berörs av planerna på en vindkraftanläggning har rätt till information och samråd. Miljödomstolen menade att Svevinds hantering inte nådde upp till lagens krav.

Större rotoryta
– Troligtvis hade en överklagan givit oss rätt, men nu gjorde vi ett omtag i stället. Projektet var redan gammalt, tekniken har förändrats och förbättrats sedan dess. Maskinerna är större liksom rotorytan. Den installerade effekten blir 120 megawatt istället för 80, säger Kyrk.
Därmed startar processen i Miljödomstolen på ny kula. Svevind lämnade in sin ansökan i slutet av förra veckan. Det är omöjligt att säga när huvudförhandling kan genomföras.

Tar lång tid
Remissrundor väntar där myndigheter, sakägare och Svevind ska säga sitt. Förra gången lämnade företaget in sin ansökan i november 2003. I augusti 2005 – nästan två år senare – inleddes huvudförhandlingen.
Klart är att Svevinds första optimistiska tidschema spruckit rejält. Bestämmelserna kring vindkraftprojekt är kända för att vara snåriga och tidskrävande, vilket den planerade anläggningen på Gabrielsberget är ett bevis för.

KRISTER STENLUND
090/17 01 74
krister.stenlund@folkbladet.nu

Insändare VK tisdag 17 januari 2006

Många vindkraftverk ryms på Tavelsjöberget!

HAR VINDENERGIINNEHÅLLET på Tavelsjöberget undersökts av MIUU i Uppsala? Det borde med all säkerhet rymmas minst 40 st verk med 3 MW effekt och en höjd av 150 m med ett källjud på 107 dB(A) samt en detaljplan på cirka 800 ha kring detta berg. Berget i Tavelsjö är ju redan planerat för en slalombacke, så några naturvärden torde inte finnas där. Men de flesta konsulter och så kallade experter inom vindkraftbranchen i Västerbotten bor ju så klart i byn Tavelsjö.

HEY BABERIBA

Örnsköldsviks Allehanda nättidning 2005-12-27 16:05

Jättelika vindsnurror på väg
Nya vindkraftverk är på gång igen utanför Husum .
Företaget Nordanvind vill bygga fem väldiga kraftverk vid havet ett par kilometer från Grundsunda kyrka.
Får företaget ja till sin ansökan kommer arbetet att påbörjas till våren.
Nordanvind kan dock räkna med motstånd från lokalbefolkningen.

Vindkraftverk tilltalar inte de fast- och sommarboende vid kusten norr om Husum.

De åtta kraftverken i Själnöhamn har vållat stora protester, framförallt på grund av ljudnivån.
Företaget Nordanvinds planer för ett par år sedan, att bygga fler vindkraftverk norr om Själnöhamn, orsakade också en proteststorm.

Nordanvind har haft olika förslag på placeringar av kraftverken, som dragits tillbaka, men är nu inne med en formell ansökan.

Företaget söker bygglov och miljötillstånd för fem vindkraftverk tre kilometer norr om Själnöhamn, längre norrut än de tidigare förslagen.
Och det är rejäla snurror man vill bygga – tornen upp till 100 meter höga och vingbladen upp till 45 meter.
Det innebär att de skulle bli långt mer än dubbelt så stora som snurrorna i Själnöhamn. De är 36 till 40 meter höga med vingblad på ungefär 20 meter.

När de nya snurrorna dessutom ska byggas på höjder, kommer vingbladen att nå en högsta höjd på närmare två hundra meter.

Enligt den ansökan om miljötillstånd som finns hos Länsstyrelsen ska kraftverken byggas minst tusen meter från närmaste hus och ljudnivån inte överskrida gränsvärdet 35 decibel.

Kraftverken skulle hamna ett par kilometer öster om Grundsunda kyrka och bli väl synliga därifrån.
Det tycker inte kyrkoherde Sten Bylin om:
– Gärna vindkraftverk, men de måste placeras så att de inte stör gammaldags kulturmiljö.
– Dessutom skulle de här kraftverken försämra möjligheterna till kustnära boende i området.

De boende kring närliggande Fanbyviken och i Utås har en intresseförening som tidigare kraftigt protesterat mot Nordanvinds planer.
Föreningen har ännu inte tagit ställning till om och i så fall hur den nu ska agera.
– Vi måste gå igenom ansökan ordentligt först. Men vår ståndpunkt är densamma som tidigare – bygg gärna vindkraftverk, men inte där det bor folk, säger ordföranden Roger Nilsson.

Enligt ansökan vill Nordanvind börja planera och utsätta för bygget till våren och vägbyggen och grundläggning ska ske till sommaren. Vindkraftverken ska sedan monteras upp och tas i bruk december 2006-februari 2007.

Ulf Häggqvist
0660-295590

Bildtexter:

SNURRIG KAMP. Företaget Nordanvinds planer på att bygga fem 100 meter höga vindkrafverk i Grundsunda kommer säkerligen väcka debatt. Vindkraftverket på bilden är bara 53 meter högt och ligger på udden utanför Gullviks havsbad.

IMPOPULÄRA. De åtta vindkraftverken vid Själnöhamn är synnerligen impopulära hos de kringboende. Framförallt har protesterna gällt den höga ljudnivån.

Insändare VK 25 november 2005

Svar till Fru Vind (insändare den 16 november 2005)

Ett nytt samråd har börjat i vindkraftsfrågan. Svevind får sannerligen stå med skammen som försökt att driva genom en jätteindustri utan att ha kontakt med oss som bor här nära det tänkta området.

I en insändare menar en ”fru Vind” att vi som bor i byarna inte kan dra egna slutsatser av vad som händer om 40 stora vindkraftverk byggs i vår närhet. Vi styrs av utsocknes menar insändaren. Skulle över 70 företag i Nordmaling och mer än 460 som undertecknat ett upprop mot kraftverken vara ledda av ”främmen falke”? Vi är inte allihopa hemmablinda utan värderar helt enkelt naturen vi har i vår närhet och boendet i glesbygd. Vi är många i bygden som förstår vad industrin för med sig i form av ökat buller, mörkerförstörelse, inkräktande på älgjakt och småviltsjakt, den orörda naturen som för alltid försvinner då mer än 20 kilometer vägar som är 7 meter breda byggs över myrar och hällmark – därför protesterar vi. Gamla Riks13 från Ava till Nordmaling är som bredast 6 meter.

Vi låter oss inte köpas av fagert tal om bygdemedel. Och varför skulle vi inte ta reda på företagets bakgrund och kunnighet då det gäller att bygga vindkraftverk på miljömässigt godtagbart sätt. Vem vill köpa grisen i säcken? Fru Vind kanske?

Vindkraftverken har nu ändrats till kraftigare saker med högre buller, större vingdiameter (100 meter) och med växellådor innehållande mängder med olja. Vad händer vid ett haveri? Såna här vindkraftverk brukar inte byggas på landbacken så det finns ingenstans att åka för att få höra hur mycket så stora vindkraftverk bullrar och stör. En tryckluftsborr ger ifrån sig 100 decibel, en matmixer 83 och vindkraftverken på Gabrielsberget kommer att vart och ett ge ifrån sig 103 decibel. En skoter ska hålla högst 85 decibel, alltså lägre buller än ett kraftverk.

Fru Vind verkar på sätt och vis ha en viss rädsla för påverkan utifrån. Att vara med sin tid innebär väl att vara öppen för andras åsikter och andras tankar. Inte all förändring är framåtskridande, inte all förändring blir till det bättre!!! Åsikten i trakten att vindkraft är bra just här, verkar styras med arrendepengar. Det är naivt att tro att en levande landsbygd, att framtiden och utvecklingen hänger på 40 vindkraftverk på Gabrielsberget. Vindkraftverken lockar knappast hit fler människor och ännu fler hus riskerar att stå tomma. Det är till syvende och sist vår boendemiljö, livsmiljö och landskapets utseende som gör om vi trivs och vill bo / bo kvar i en bygd.

L

Insändare VK 2005-11-16

Låt inte utsocknes bakåtsträvare bestämma i Lögdeåbygden!

EFTER ETT informativt och intressant samrådsmöte i Rundviksgården om MKV för vindkraftverken på Gabrielsberget insåg jag att vissa av de så kallade motståndarna inte har så mycket till sakargument att komma med, utan jagar detaljer i bolagsordningen med mera.

        I stället för att komma med argument som är till gagn för miljön så fördes diskussionen på en låg nivå om aktiekapital och antalet an ställda och vem som avlönade dessa. Kritik är nyttigt ut men många argument höll en låg nivå.

        Men värst av allt tycker att de med det största motståndet inte är bosatta på orten vilket gör att det blir svårare att se de fördelar som projektet ger. Vindkraften ger stora vinster i den globala miljön eftersom den ersätter fossila bränslen.

        Den ger regionala vinster med ökad sysselsättning i samband med byggande och drift av anläggningen samt att det ger lokala vinster genom skatteintäkter till kommunen och bygdemedelspengar till bygden. Visst, den orörda miljön blir påverkad men det ger fler möjlighet att komma ut och uppleva naturen i detta område. Och visst det blir lite ljud vid skoterstugan, men är det att tänka på miljön att sitta på en skoter för att ta sig ut i naturen? Ett vindkraftverk är betydligt tystare och miljövänligare än den modernaste skoter.

DEN STORA vinsten för oss i Lögdeå-området är just bygdemedelspengarna. Om vindkraftparken byggs ut fullt ut enligt vad som angetts i MKV så skulle den bygdemedelsfond som bildas få 400 000 kr om år att fördela på föreningar och organisationer till intressanta projekt. En aktiv och levande bygd har nog större påverkan på inflyttning och huspriser än vad vindkraftverk i horisonten har.

        Tänk bara vad föreningar som Hem och skola, Lögdebygdens intresseförening, Aspeå hembygdsförening med flera i dag väldigt aktiva föreningar skulle kunna åstadkomma för bygden om fick ett rikligt kapitaltillskott.

Låt inte nu dessa utsocknes bakåtsträvare med flera som är rädd att deras horisont förändras, de få dagar de är hit och tittar till sina ödehus, bestämma. Ska vi ha en levande landsbygd är det möjligheter till utveckling vi behöver och inte de utflyttades möjlighet att uppleva sin barndoms idylliska torpmiljö. Utvecklingen går framåt i Lögdeå, även om det går sakta. Vi lever inte heller i 1600-talets Don Quijote-skräck, utan det är 2000-talets utveckling mot en bättre levnadsmiljö både lokalt och globalt. 

Fru Vind

Bildtext: Ska vi ha en levande landsbygd är det möjligheter till utveckling vi behöver och inte de utflyttades möjlighet att uppleva sin barndoms idylliska torpmiljö, skriver Fru Vind.

Västerbottens Kurirens hemsida november 2005

Mångmiljardsatsning på vindkraft

Vindkraften har tagit fart med hjälp av det höga elpriset. De närmaste åren ska det byggas vindkraftverk för 35 miljarder-40 miljarder kronor och det är kraftjättarna Eon och Vattenfall som står bakom det mesta.

Det finns flera skäl till att intresset ökat för vindkraften. Det höga oljepriset och EU:s system med utsläppsrätter för koldioxid har bidragit till att höja elpriset och därmed gjort vindkraften mer ekonomiskt konkurrenskraftig. De svenska elcertifikaten är också ett stödsystem som gynnar vindkraften.

-Vindkraften kommer nu i ett helt annat läge än den varit tidigare. Den tekniska utvecklingen har också gått framåt så man kan göra mycket större och effektivare vindkraftverk nu, säger Bo Källstrand, vd på branschorganisationen Svensk Energi där landets elföretag är medlemmar.

-Det finns stora planer för vindkraft nu men svårigheten är att få tillstånd. Att bygga dem på landbacken som är billigare är inte så lätt, för det finns nästan alltid en lokal opinion som inte vill ha dem. Till havs blir det dyrare men även där är det svårt att komma igenom alla myndigheter så det är flera projekt som har stoppats trots att intresset finns där.

Matthias Rapp, vd för vindkraftens branschförening VIP, Vindkraftens investerare och projektörer, bedömer att elcertifikaten som det viktigaste skälet till att vindkraften fått vind i seglen.

-Elcertifikaten är det absolut viktigaste men utsläppsrätterna har ju också ökat elprisnivån och det hjälper vindkraften, säger Rapp.

Rapp ser nu en lång rad storprojekt på vindkraft som snart ska vara igång och vara färdigbyggda inom fyra, fem år. Den största satsningen är Eons Södra Midsjöbanken, söder om Gotland, med 200 stora vindkraftverk med en effekt på 1 000 megawatt som kan producera tre till fyra terawattimmar. Kostnaden är tills vidare hemlig men Rapp uppskattar den till i storleksordningen 15 miljarder-20 miljarder kronor.

Kriegers Flak ligger i havet tre mil söder om Trelleborg. Där ska Vattenfall till 2010 bygga vindkraft på 640 megawatt som kan producera två terawattimmar. Kostnad: Elva miljarder-tolv miljarder kronor.

-Det är det största projektet som redan kommit riktigt långt, säger Rapp.

I Kalmar Sund ska Eon bygga Utgrunden 2 med 90 megawatt och 0,3 terawattimmar för 1,4 miljarder kronor. Vid Lillgrund utanför Malmö kommer Vattenfall att bygga 120 megawatt som kan producera 0,3 terawattimmar för 1,6 miljarder kronor.

Dessutom finns det fem större landprojekt i Norrland på sammanlagt 500 megawatt som ska producera 1,2 terawattimmar. De ska vara klara 2008 till en kostnad på omkring 5,5 miljarder kronor.

Källa: TT

Fyra miljarder krävs för få vind i projektet

Vindkraftsprojektet på Holmögadd blir en investering på tre-fyra miljarder. Ändå blir finansieringen inte något problem. Det säger Göran Hallmans, en av initiativtagarna genom stiftelsen Stegen. 

Holmögadd

- Blir projektet lönsamt ordnar det sig med pengarna, konstaterar han.

I går berättade VK om det stora vindkraftsprojekt som planeras för Umeås yttre skärgård. Ett hundratal vindkraftverk på Holmögadd och Grossgrunden samt i havet utanför.
Det är ingen tvekan. Stiftelsen Stegen tror på sin idé. Det understryker Göran Hallmans och han gör det med ett internationellt perspektiv.

- Nästa kamp kommer att bli om energin. Vi måste synliggöra energikällorna och då framför allt de förnyelsebara, säger han.

- Energiproblematiken är global, oavsett om vi är i Kina eller i Norra Sverige. Problemen är på sikt desamma.

Få politiker har fått veta

Hittills har Stiftelsen Stegen hållit en låg profil med att offentliggöra vindkraftsprojektet. Arbetet har fram tills nu handlat om att jobba ihop en organisation och ta fram en hållbar plan.Knappt någon politiker eller annan makthavare har hittills blivit informerad.

-I somras informerade vi däremot lokalbefolkningen på Holmön i tanke att ge dem tid att börja fundera över vår idé.
Ett förtydligande till gårdagens artikel i VK är att inga vindkraftverk planeras för Grossgrundens norra del. Endast den södra där det inte finns några stugor.
Det intryck som Stiftelsen Stegen har efter mötet med lokalbefolkningen på Holmön är att ingen "räknar med" Holmögadd eller södra delen av Grossgrunden där vindkraftverken är planerade.

Tillhört försvaret

Försvarsmaktens mångåriga närvaro med bland annat landstigningsförbud har medfört att ingen längre ser öarna eller havet intill som tillgängligt.
I går var VK på Holmögadd tillsammans med en av projektets representanter, Kjell-Åke Söderberg. Mötet med Gadden är ett möte med karg natur samtidigt starkt påverkat av människan. På södra delen står den helautomatiska fyr som styrs från Sjöfartsverket i Norrköping.

Havet finns hela tiden inom synhåll. Vågorna hörs mot stranden. Holmögadd är en ödslig idyll mycket nära naturen.
Samtidigt syns också tydliga spår av det återställningsarbete som under några år pågått inför att ön än en gång ska bli civil. Nygjuten betong och jord som schaktats för att dölja, avslöjar att ön går in i en ny era. 

Owe Fredriksson

Träsnittet i rundeln är utfört av Carl-Birger Öhman 1980. Det föreställer Flaggberget i Aspeå. Under sommarhalvåret hjälps man, enligt tradition från 1920-talet, åt att hissa flaggan varje helg. Intill flaggstången ligger ett utsiktstorn. Allt av lagom höjd och mängd.

Motala & Vadstena Tidning 2005-11-09

Nej till vindkraft i Tåkerns närhet

Det får inte byggas några vindkraftverk mellan Åbylund och Tåkern. Det blev resultatet efter att Miljööverdomstolen har behandlat ärendet.

Det var företaget Svevind AB i Umeå som ville bygga fyra vindkraftverk nordost om Tåkern. Verken skulle få en sammanlagd höjd på cirka 120 meter vardera.
Länsstyrelsen avslog företagets ansökan med motiveringen att vindkraftverken skulle störa landskapsbilden och att anläggningarna ligger alltför nära fågelsjön Tåkern. Den statliga myndigheten befarade att gäss som uppehåller sig på fälten i det aktuella området skulle påverkas negativt. Länsstyrelsen ville därför använda sig av försiktighetsprincipen och sade nej till en etablering.
Svevind överklagade länsstyrelsens beslut. Företaget pekade på att vindkraftverken producerar ren förnyelsebar energi, och kan avvecklas utan bestående skador på miljön. Svevind framhöll även att regeringen vill se en satsning på utbyggnad av vindkraft.
Miljödomstolen behandlade företagets överklagan. Domstolen fann att det finns ett mycket starkt allmänt intresse av att bevara natur- och kulturvärdena i området. Miljödomstolen tog också intryck av synpunkten att åkrarna utnyttjas av betande fåglar. Domstolen ansåg att vindkraftverken skulle innebära en för stor påverkan på natur- och kulturmiljön. Miljödomstolen avslog Svevinds överklagan.
Företaget drev ärendet vidare till Miljööverdomstolen. Men denna högsta miljöinstans beviljar inte prövningstillstånd. Därför står den tidigare domen fast och de fyra vindkraftverken får inte byggas. 

Benny Ekberg

Så här har Svevind agerat i ett annat av sina projekt.  Argumenten att kraftverken producerar ren förnyelsebar energi och att de kan avvecklas utan bestående skador på miljön används på alla platser där Svevind vill uppföra vindkraftverk.