På den här sidan finns:

• Vindkraftspolicy för Nordmalings kommun antagen den 14 april 2003. Policyn antogs knappt två månader efter att Svevinds ansökan kommit in 2003 och efter att kommunen gett positivt förhandsbesked för bygglov och beslutat upprätta en detaljplan. Nordmalings kommun försvarar vindkraftsanläggningen med sin antagna policy.
• Utdrag ur Agenda 21 för Nordmalings kommun

Kommunen lämnade positivt förhandsbesked till Svevind för 35 vindkraftverk den 25 februari 2003. Vindkraftspolicyn antogs den 14 april 2003. 

Den 4 februari 2008 lämnade Svevind in bygglovsansökan för 40 vindkraftverk till Nordmalings kommun. Bygglovsansökan ändades den 13 februari till högre vindkraftverk. Den 10 juli 2008 lämnade Nordmalings kommun bygglov. Byggnadsnämnden delegerade beslutet till en fastighetsingenjör.

Kommunen ska garantera att de som har fastigheter intill detaljplanen kan använda sina fastigheter utan fara då vindkraftverken uppförs. Fundamentgropar med diametern minst 26 meter skall sprängas, ibland bara 100 meter från gränsande fastighet. Dessutom kan vindkraftverken hamna närmare eftersom inga exakta placeringar lämnats in i bygglovsansökan, endast detaljplanekartan i skala 1:20 000, en skala som gör att verkens slutliga placering kan "halka omkring" lite hur som helst och få andra konsekvenser, olägenheter, för omgivande fastigheter än vad som sägs i miljökonsekvensbeskrivningen. Svevind hävdade redan i sitt nyhetsbrev som gick ut den 29 juni 2007, att detaljlokaliseringar av samtliga verk gjorts:

Den 27 september 2004 antog Nordmalings kommunfullmäktige detaljplanen för Gabrielsberget. Av kommunpolitikerna reserverade sig endast Monica Hörnlund (fp) mot beslutet att anta detaljplanen för Gabrielsberget.  -  "Reservation mot detaljplanen till Gabrielsberget; Nu har man via EU-medel satsat på att bevara höga naturvärden i den orörda naturen med myrmarker och hällmarker. Idag när man inte kan finna många platser till stillhet och ro, ger fäbodvallen den stressade människan det lugn och ro som många människor söker. Här kan man komma bort i tid och rum men framför allt att detta ska få bevaras för kommande generationer. Ute vid havs där förmodligen lönsamheten är större bör man hellre anlägga dessa vindkraftsparker.

För Anders Jonsson (c) uppstår jävsituation, eftersom han är markägare som berörs av vindkraftsverken. Han anlitas även som Svevinds entreprenör vid anläggningsarbetena.

KOMMUNFULLMÄKTIGE SAMMANSÄTTNING EFTER VALET 2006:

Ersättare:

  Kommunkontoret i Nordmaling. 

  Kommunstyrelsen bestod då detaljplanen antogs av:

Vindkraftspolicy för Nordmalings kommun

Antagen av Kommunfullmäktige den 14 april 2003 § 13

* att förenkla handläggningen av etableringsärenden rörande vindkraft

* att i text klargöra vilka områden i kommunen som kan vara lämpliga för vindkraftsproduktion

Bakgrund - Tillkomsten av denna policy är ett uppdrag till undertecknad från beredningsgruppen för samhällsutveckling i Nordmalings kommun. Till kommunen har inkommit ett antal etableringsärenden om vindkraftsplatser och en samlad syn i ett policydokument ansågs viktig för det forsatta arbetet.

Allmänt - Vindenergi har utnyttjats i tusentals år av människan. Väderkvarnar kom ungefär samtidigt som vattenkvarnarna på 1200-talet. I dagens vindkraftverk är principen densamma. Vingen sitter fast på en rotor som är kopplad till en generator som omvandlar rotationen till elektricitet. Vindkraftverken är normalt i drift vid vindstyrkor mellan 5-25 m/s. Vind kan inte lagras på samma sätt som vatten till vattenkraften. Vindkraften kan bara utnyttjas samtidigt som det blåser. I bra vindlägen producerar ett vindkraftverk el upp till 6 000 av årets 8 760 timmar, med en effekt som varierar med vindstyrkan.

Dagens vindkraftverk har lite olika utseende. Storleken liksom antalet blad varierar. Med tre blad, som är vanligast, ökar elproduktionen något och konstruktionen blir enklare. Storleken bestämmer produktionskapaciteten. Utvecklingen går mot allt större vindkraftverk, som kräver mindre material och använder mindre markyta per kilowatt.

Den sammanlagda potentialen för elproduktionen från vindkraft till lands och till havs i Sverige bedöms till ca 25 TWh. Produktionen år 2000 gav 0,45 TWh vilket motsvarar ca 0,3 % av Sveriges elproduktion, vindkraften har således idag ringa betydelse för Sveriges elproduktion.

Det finns drygt 600 vindkraftverk i bruk i Sverige. Mer än 3000 st planerade snurror genomgår miljöprövning. 110 personer arbetar med försäljning, administration och service på Sveriges nio största vindkraftsbolag. Om underleverantörer inräknas arbetar ca 1 650 personer inom vindkraftsindustrin.

I Nordmaling finns ett vindkraftverk i Järnäsklubb. Byggherre är NordanVind vindkraft. Effekten är 660 kW, vilket motsvarar energin till ca 60 villor, vindkraftverkets navhöjd är 60 meter. Anläggningen invigdes i december 1999. Samma byggherre innehar ett numera förfallit bygglov på Långrohalvön på fastigheten Öresund 1:51.

Förutsättningarna för vindkraft i kommunen finns grovt kartlagt via den vindenergikarteringen som beräknats på en höjd av 50 meter. De bästa förutsättningarna finns (helt naturligt) till havs och längs yttersta kustlinjen. Tyvärr kolliderar dessa lägen ofta med skyddsvärda markområden ur andra aspekter.

Förutsättningarna för vindkraft till havs utanför kustlinjen är beroende av grunda flader där anläggningskostnaden kan hållas på en rimlig nivå. Dessa områden saknas i stor utsträckning utanför yttre kustlinjen i Nordmalings kommun.

En ytterligare förutsättning för vindkraften är hur enkelt energidistributionen och anslutning kan ske mot elnätet. Runt Nordmalingsfjärden finns idag endast 10 kV:s ledningsnät. Till detta nät kommer anslutning att endast i undantagsfall bli möjligt, det handlar då om enstaka mindre verk i storleksordningen 500-800 kW. Då utvecklingen går mot större verk som byggs i parker kommer detta att styra anslutningarna högre upp i nätet. (läs: till större kostnader för exploatören). Vattenfall Norrnät bedömer det troligt att nya transformatorstationer som enbart betjänar vindkraft måste anläggas, vilket ger en dyr entrébiljett för den byggande.

Vid utarbetande av denna text finner undertecknad starkt behov av någon mer samlad syn på vindkraften i Västerbotten. Detta avser frågor som;

• processfrågor

• säkerhetsavstånd

• buller

• skuggbildning

• avvägningar mellan olika intressen

• samordning av lagar

• acceptansfrågor

• landskapsbild

• vindkraft till havs

Enligt uppgift ska Boverket under detta år förfärdiga en handledning i ovanstående frågor, det vore även önskvärt med en länspolicy. Som bilagor redovisas en översikt om vindkraft i antagna översiktsplaner i Sverige (bilaga 1) samt nuvarande prövningsregler (bilaga 2)

Regeringen presenterade under mars 2002 den politiska uppgörelse man träffat med Centerpartiet och Vänsterpartiet om energipropositionen "Samverkan för en trygg, effektiv och miljövanlig energiförsörjning". Ett system med s k elcertifikat aviseras vilket ska träda i kraft från årsskiftet 2002/2003.

Producenter av förnybar el tilldelas certifikat av staten och får rätt att ge ut sådana certifikat och sälja dem. Producenterna får därmed en extra intäkt från certifikaten, utöver den intäkt som fås via elförsäljningen. Elhandlaren åläggs en skyldighet att årligen upphandla en viss mängd gröna certifikat. På så sätt skapas en marknad för förnybar och miljövänlig elproduktion. För att främja vindkraften och öka kunskapen om effekten av havs- och fjällbaserade vindkraftsanläggningar föreslås dels ett kompletterande stöd under en övergångsperiod, dels ett särskilt stöd för teknikutveckling och marknadsintroduktion av denna typ av vindkraft. Vidare föreslås ett planeringsnät för vindkraften för att stärka dess ställning i den fysiska placeringen.

En ansökan om 5 verk finns för anläggande vid Kronörens naturreservat. Verken har en effekt om 1 500 kW/st och har en markhöjd om 95 meter.

Ett företag som heter Bohus Energi har fått s k rådighetstillstånd på ca 2 700 vindkraftverk efter norrlandskusten. Företagets vidare planering är i skrivande stund okänd.

Förfrågning har under maj månad inkommit till kommunen om byggande av vindkraftverk med 100 meters höjd. Möjliggör den tekniska utvecklingen sådana bygghöjder frigörs också större markområden där byggande blir kommersiellt gångbart.

1. Vindkraftverk på land ska ej anläggas närmare bebyggelse (permanent- såväl som fritidsbebyggelse) än 1 km

4. Nära samhällsområden, i kustnära lägen, riksintressanta områden, samt områden med stor efterfrågan på bebyggelse bör detaljplan krävas för utbyggnad av vindkraftsanläggningar. I övriga fall bör lämplighetsprövningen kunna ske direkt efter ansökan om bygglov.

Du kan även läsa den direkt på kommunens hemsida som pdf-fil.

Utdrag ur

Agenda 21

Kommunal handlingsplan för vägen till en hållbar utveckling i Nordmalings kommun

Fastställd av kommunfullmäktige 31 maj 1999, § 5

3.3.2 Luft, vatten och naturresurser

Avgränsning

Kapitlet behandlar vattendrag-, sjö- och myrkalkning som en följd av försurningsproblematiken. Radon i vatten och cesium i vilt, insjöfisk, svamp och bär omnämns liksom kvicksilver i fisk. Hushållning med naturresurser såsom naturgrus samt bevarande av den biologiska mångfalden tas också upp.

Bakgrund

Förbränning av fossila bränslen i centrala och östra Europa står för den största delen av det försurade nedfallet. Inom kommunen härrör 80-90% ifrån utländska utsläppskällor. Skogs- och jordbruket är en annan källa till försurning framförallt på grund av dikning och kalavverkning.

Inom kommunen har det under en tioårsperiod gjorts omfattande insatser för att motverka försurningen. Det har framförallt skett genom sjö- och våtmarkskalkning samt uppsättning av kalkdoserare i bäckar och åar. Andra fiskevårdande åtgärder är byggande av laxtunnel, laxtrappor mm.

I april 1986 drabbades kommunen av radioaktivt nedfall på grund av ett reaktorhaveri i Tjernobyl i dåvarande Sovjetunionen. Nordmalings kommun var en av de värst drabbade kommunerna i Västerbotten. Än idag, 12 år efter olyckan, uppmäts halter överstigande gränsvärdet för försäljning på 1500 Bq/kg i framförallt vilt, insjöfisk och svamp. Mycket tyder på att radioaktiviteten i stort sett avklingar med den fysikaliska halveringstiden 30 år, vilket innebär att vi får leva med förhöjda halter ett bra tag framöver.

Kommunen har en dominerande vattentäkt - Floxen - med vatten av mycket hög kvalitet. Däremot saknas reservvattentäkt.

Naturgrus är en ändlig resurs som vi måste hushålla med på ett ansvarsfullt sätt. Redan idag håller det på att vara en bristvara runt flera av länets tätorter. Med nuvarande uttagstakt i kommunen så räcker naturgruset i ca 170 år förutsatt att närliggande kommuner inte ökar efterfrågan av material från vår kommun. Efterfrågan från framförallt Umeå kommer dock troligen att öka vilket leder till att livslängden på naturgrus kommer att sjunka avsevärt eftersom materialproduktionen där är 10 ggr större än i Nordmaling.

Yttre påverkande faktorer

I juli 1994 undertecknades en internationell överenskommelse som innebär att svavelutsläppen i Europa skall halveras inom en 30-årsperiod räknat från år 1980. Om denna uppgörelse efterlevs medför detta betydande förbättringar av försurningssituationen i vår kommun.

Statsbidrag har hittills utgått med i många fall 100 % för de kalkningsprojekt som bedrivs inom kommunen. Skulle bidraget drastiskt minska så får det stora konsekvenser för de fiskevårdande insatser som görs i kommunen.

Framtida större byggnadsprojekt med stor åtgång av ballastmaterial samt bristsituationer i närliggande kommuner ökar efterfrågan på material.

Övergripande mål

• Kommunala vattentäktsreserver lokaliseras.

• Naturgruset skall utgöra högst 20 % av den totala grusanvändningen.

• De vilda laxstammarnas fortbestånd skall säkras.

• Kustnära vattenområden, sjöar och vattendrag skall långsiktigt kunna bibehålla sin produktivitet och biologiska mångfald.

• Skogsmarkens naturliga produktionsförmåga skall så långt möjligt bevaras.

• Upplysning om cesiumhalterna i fisk, vilt, svamp och bär skall tillhandahållas.

• Inga cancerfall inom kommunen beroende på radon i dricksvatten.

• På sikt skall all fisk kunna konsumeras utan risk för skadliga hälsoeffekter.

Genomförandestrategi

• Anläggande av återvinningsplatser för ballastmaterial skall stimuleras. (KS)

• Täktverksamheten skall normalt styras till områden som saknar höga värden för naturvård, friluftsliv och/eller kulturmiljöer. (BMN)

• Skogsmarkens naturliga avrinningssystem skall bibehållas och förluster av näringsämnen minimeras. (KS, BMN)

• Skogsbilvägar bör inte läggas närmare än 50 meter från myrkanter eller stränder (sjöar, vattendrag och hav) och inte heller så att de skär av värdefulla biotoper i anslutning till dessa. (KS, BMN)

• Kartläggning av radon i dricksvatten från bergborrade brunnar. (BMN)

• Fortsatta mätningar av cesiumhalterna inom kommunen. (BMN)

• Fortsatt bevakning av kvicksilverhalterna i fisk inom kommunen. (BMN)

• Kalkningsverksamheten och de fiskevårdande åtgärderna skall fortgå i samma utsträckning som idag. (KS, BMN)

Operativa åtgärder

• Användningen av naturgrus inom hela kommunen skall till år 2005 till hälften ersättas med krossat berg, morän och restmaterial såsom blockupplag. (KS,BMN)

• Kommunen skall i sin upphandling endast inköpa krossat berg, morän eller restmaterial d v s inte naturgrus annat än om det på grund av speciella kvalitetskrav är nödvändigt efter år 1999. (KS)

• En reservvattentäkt för Floxens vattentäkt skall vara projekterad år 2000 . (KS)

I kommunens Agenda 21 plan sägs även: ”Med Lokal Agenda 21 avses en process där kommunen, i öppen dialog med näringsliv, föreningar, ungdomar och med kommunens innevånare i övrigt, skapar utvecklingsprogram för helhetssyn och kretsloppslösningar. Processen skall bygga på att man kommer överens och resultera i planer och program där olika aktörers åtaganden klargörs.”  

I slutet poängteras: ”Öppenhet och dialog skall vara vägledande. Kommunen skall verka för att samarbetsformer mellan den kommunala organisationen och andra aktörer utvecklas så att invånarnas engagemang breddas och fördjupas. En diskussion om visioner och långsiktig målsättning, där alla olika intressen i Nordmalings kommun är representerade måste stimuleras.”

Läs hela Agenda 21 som pdf-fil.