Miljödomstolen i Umeå stoppar vindkraftsverk i Nordmaling

Motståndarna till vindkraft på Gabrielsberget utanför Nordmaling är glada i dag. Domstolen stoppar Svevinds planer på 40 vindkraftsverk på Gabrielsberget. Det skulle bli landets största vindkraftspark men domstolen stoppar planerna eftersom den anser att Svevind inte samrått med berörda parter, som miljöbalken kräver.

Robert Öhman, ordförande i Nätverket för Aspfjellets bevarande säger att företaget inte presenterat och informerat korrekt, utan kört på som i ”vilda västern”. Han tycker det är glädjande att domstolen avvisar Svevinds ansökan.

Västerbottens Folkblad 10 september 2005

Nej till vindkraft i Nordmaling

NORDMALING De slogs mot väderkvarnarna – och vann.
Miljödomstolen stoppar vindkraftparken i Nordmaling.
– Ett mycket glädjande besked, säger Robert Öhman.

Han är en av flera privatpersoner som engagerat sig mot projektet där företaget Svevind planerar för 40 vindkraftsnurror uppe på Gabrielsberget i Nordmalings kommun.
Utan tillgång till advokater och med hemmavävd juridik har Öhman och hans kamrater argumenterat och hävdat att Svevind handlagt ärendet på ett olagligt sätt.
´Igår fick de rätt.
Då beslöt Miljödomstolen i Umeå att avvisa Svevinds tillståndsansökan eftersom företaget inte har genomfört ett tidigt samråd med markägare och andra berörda på det sätt som miljöbalken föreskriver.

Obehaglig överraskning
Miljödomstolen anser att bristerna i förfarandet är så grova att de inte kan rättas till i efterhand. Huvudförhandlingen skulle ha fortsatt den 15 september, men i och med gårdagens beslut avbryts processen.
– Det känns väldigt bra att miljödomstolen lyssnade på oss. Vi har visat att Svevind begått felaktigheter och företaget har inte kunnat bemöta våra påståenden, säger Robert Öhman.
För Svevind blev gårdagens beslut en obehaglig överraskning. När VF pratade med företagets projektledare, Mikael Kyrk, i går eftermiddag hade han precis fått beslutet i sin hand.
– Jag måste försöka smälta det här och se vad beslutet innebär, säger Kyrk.

Kämpar vidare
Han är förvånad över miljödomstolens argument.
– Vi tycker att vi har följt de regler som finns kring tidigt samråd. Miljödomstolen har gjort sin bedömning, jag delar inte deras slutsatser, säger Mikael Kyrk.
I ett pressmeddelande skriver miljödomstolen att Svevind har möjlighet att genomföra ett nytt samråd och därefter lämna in en ny ansökan om tillstånd.
Kommer ni att göra det?
– Ja, spontant känns det så, säger Mikael Kyrk.
Robert Öhman är beredd att kämpa vidare.
– Vi har flera invändningar mot tillvägagångssättet, vi kritiserar bland annat Svevinds miljökonsekvensbeskrivning. Vi har inte bränt allt krut, säger han.

FAKTA
Detta har hänt:
* Företaget Svevind har projekterat för en vindkraftanläggning på Gabrielsberget i södra delen av Nordmalings kommun.
* Enligt planerna ska 40 vindkraftverk byggas. Om projektet genomförs blir det Sveriges näst största vindkraftpark sett till antalet snurror.
* Årsproduktionen el beräknas till 150 miljoner kWh, vilket motsvarar elkonsumtionen i 6 000 eluppvärmda villor eller hushållselen i 30 000 villor eller 75 000 lägenheter. Detta motsvarar hälften av den vindkraft som Energimyndigheten föreslår att Västerbotten ska producera år 2015.
* Kommunfullmäktige i Nordmaling antog med stor majoritet en detaljplan som möjliggör anläggningen. Beslutet överklagades till länsstyrelsen som avslog alla protester. Länsstyrelsens beslut har överklagats till regeringen.
* Projektet prövas dels enligt plan- och bygglagen, dels enligt miljöbalken.

KRISTER STENLUND
090/17 02 12
krister.stenlund@folkbladet.nu

Västerbottens-Kuriren 10 september 2005

Brister i samrådet bromsar vindkraft

Miljödomstolen avvisar Svevinds ansökan om vindkraftverk på Gabrielsberget. Svevind har inte samrått med de berörda på ett riktigt sätt, anser domstolen.
- Vi har förlorat ett slag, men kriget är inte över, säger Mikael Kyrk, Svevind. 

Miljödomstolen avvisning av ansökan innebär att projektet faller på formalia. Enligt domstolen finns det ett antal brister i det tidiga samrådet, Svevind har inte samrått med de markägare på berget som inte skulle få vindkraftverk på sina ägor.
Beslutet är ett svårt bakslag för Svevind och projektledaren Mikael Kyrk är mycket besviken.
- Vi tycker att vi har gjort det vi har ålagts att göra, säger han.
Inom vindkraftsbolaget ska man härnäst sätta sig ned och fundera över hur man ska gå vidare.
-Det här är på intet sätt slutet för projektet. Det är inte för att det finns brister i projektet som det har fallit, säger Mikael Kyrk.

Stort jubel
Motståndarna jublade i går över miljödomstolens beslut. Mårten Kenneman i Nätverket för Aspfjellets bevarande är mer än glad.
- Om det inte vore så att jag skulle vara på älgpasset i morgon bitti så skulle jag ordna en ordentlig fest. Men ett par glas champagne får jag ändå truga i mig, säger han.
Mårten Kenneman anser att förnuftet har segrat nu när miljödomstolen har avvisat satsningen.
- Huvudsaken är att vindkraftverken inte blir av. Nu blir det svårt för Svevind att börja om, säger han.

Dyrt bakslag
Miljödomstolens beslut kommer bara sex dagar innan huvudförhandlingen i Rundviksgården skulle återupptas. Den 22 augusti inleddes den, och tanken var att den skulle pågå i tre dagar. Bland annat fick Mikael Kyrk, under sanningsförsäkran, redogöra för hur det tidiga samrådet hade gått till.
Men domstolen fick lov att avsätta fler dagar, med start den 15 september. Nu blir den inte av.

Väsentliga brister i samråd
- Bristerna i samrådet är så väsentliga att de inte kan rättas till i efterhand. Det innebär att domstolen avslutar målet utan att ta ställning i sak, skriver domstolen i sitt beslut,
Miljödomstolen säger att det inte finns några hinder för Svevind att göra ett nytt samråd, och en ny ansökan.
För Svevind kostar bakslaget stora pengar.
- Det har hittills kostat oss nära 2,5 miljoner kronor att producera pappershögen som är miljökonsekvensbeskrivningen, säger Mikael Kyrk.
Hans kontakter med ägarna i går visar på att de är helt inne på att arbeta vidare.

Nätverksfest
Motståndarna är dock övertygade om att Svevind nu kommer att backa, och de båda nätverken där motståndarna har engagerat sig planerar en fest.
- I oktober ska vi fira det här ordentligt, med en fest antingen i Ava eller i Aspeå, säger Mårten Kenneman.

CATARINA SAHA

Västerbottens Folkblad den 29 juli 2005

Många uppretade över nytt vindkraftverk

LÖGDEÅ     Klagomålen på de tänkta vindkraftsbygget på Gabrielsberget i Lögdeå fortsätter. Många är arga och uppretade, folk överklagar och protesterar. Ett tjugotal personer kräver att projektet ska avvisas på grund av bristfälligt tidigt samråd. Det hela har inte gått rätt till säger Stina W, en av de fastighetsägare på orten som inte anser sig blivit rättvist behandlad. Svevind anser själva inte att något fel har begåtts. Det är normalt att folk hör av sig och är uppretade. Så är det vid de flesta större projekt kommenterar Mikael Kyrk som är projektledare för det tänkta vindkraftsbygget. I slutet av augusti håller miljödomstolen huvudförhandling i frågan.

Jonas Andersson

23 personer, ägare till sjutton (17) hemman i Aspeå och Östra Nyland, har undertecknat en inlaga till MD med yrkande om avvisning av projektet bland annat på grund av felaktigheter i processen där exploatör, kommun och länsstyrelse "mörkat" projektet i ett tidigt stadium. Hemmanen utgör tillsammans mer än 1500 hektar mark i på båda sidor om länsgränsen. Inlagan finns att läsa under knappen "Miljödomstolen"/privatpersoner. Detta är INTE mycket väsen för ingenting, som inblandade parter borde förstå...

Insändare i VK lördag den 23 juli 2005

Kommunalrådet Ulla-Maj Andersson (s) bjöd in (VK 21 juli) Myresjöhus till Nordmaling. Nu får hon kritik för sitt uttalande.

Buller, lukt och damm

VI SER I VK Nordmalings Ulla-Maj Andersson som en färgstark vindmölla med utsträckta armar välkomna Myresjöhus att etablera sig i kommunen. "Här får det bullra, lukta och damma" ler hon förföriskt, därmed som vanligt förgripande den process som regleras av miljölagarna.

"Här har folk aldrig protesterat mot etableringar" säger hon och ser verkligen ut att ha lyckats förtränga vindkraftsdebaclet på Gabrielsberget.

Den bästa lösningen är att Umeå får Myresjöhus i utbyte mot det stinkande krematoriet, som med fördel kan placeras i Nordmaling, där folk inte är så noga och aldrig protesterar.

Buller anses inte som något problem heller i Umeås kommunledning så det utgör inget hinder för etablering där.

ARGUS

Insändare i VK lördag den 23 juli 2005

Jag skäms över att bo j Nordmaling

JAG SKÄMS SÅ GRUVLIGT för att vara Nordmalingsbo när kommunalrådet Ulla-Maj Andersson (s) inte tänker innan hon öppnar munnen. Och jag känner mig arg och kränkt när hon gör idiotiska uttalanden på andras bekostnad. Man kan ju tro att alla Nordmalingsbor är pantade.

Var snäll och fråga oss Nordmalingsbor vad vi tycker om saker innan du påstår dig veta vad Nordmalingsborna gillar, tycker och tänker.

I intervjun i VK torsdagen den 21 juli 2005 sa du: "Här finns industrimoget folk, här får det bullra, lukta och damma!" Industrimoget! Det var ju trevligt sagt, men resten? Här får det bullra, lukta och damma!?

Visst vill vi, i alla fall jag och mina bekanta att Nordmaling ska leva. Och det får mer än gärna komma hit en ny fabrik eller flera med arbetstillfällen som följd. Men inte i närhet av bebyggelse! Jag tycker och tror inte att någon här i Nordmaling tycker att det är särskilt trevligt med buller, lukt och damm i närhet till hemmet. Hemmet är en rekreationsplats där man vill få ha en värdig fritid. Inte någon form av tillfällig förvaring. Vad skulle du tycka Ulla-Maj om du hela tiden stördes av buller när du till exempel sitter ute med vänner och fikar eller att det hela tiden luktade illa av något industri utsläpp?

Jag tror inte att någon tycker att det är särskilt roligt. För att inte tala om damm när man just hängt ut tvätten på tork! Och sedan får man inte glömma taxeringsvärdet. Vad händer med det om man får en industri till granne? Då är det nog lika bra att flytta ifrån Nordmaling.

Nej du Ulla-Maj. Tänk efter innan du svarar på en fråga!

KRÄNKT NORDMALINGSBO!

Västerbottens-Kuriren torsdag 21 juli 2005

Nordmaling vill få husfabriken

Nu kastar sig Nordmaling in i matchen om Myresjös nya husfabrik och utmanar huvudkandidaterna Umeå och Sundsvall.

-Vi har allt som behövs, sä­ger kommunalrådet Ulla­Maj Andersson, som i går tillfälligt avbröt sin semes­ter för att skriva brev till Myresjökoncernens vd Mi­kael Olsson och marknadsföra sin kommun.

Kommunalrådet är smockfull av argument till varför småhustillverkaren ska välja Nordmaling som etableringsort för en planerad husfabrik i Norrland som ger 70-80 nya jobb.

Botniabanan

-Vi ligger i framkant, inte bara vad gäller kommunikationer utan också etableringar. Här finns en uppåt­gående trend, menar Ulla-Maj Andersson, naturligtvis medveten om att Nordmaling har goda möjligheter att motsvara Myresjöhus krav på god logistik.

Hon pekar på närheten till E4 och att orten snart också har Botniabanan in på knutarna. Med lastplats vid Botniabanans trespåriga mötesplats söder och under överfarten för väg 500 in mot Rundvik.

-Att Nyåkers pepparkaksfabrik flyttat sitt lager från Umeå och hit och bestämt sig för en produktionslinje till beror mycket på att det är lätt att ta sig in och ut i Nordmaling. Vi har pulsen.

Nästgårds lastplatsen finns också industrimark, liksom närmare Nordmaling mellan Resecentrum och Rödvikens camping.

-Vi har dessutom en industrilokal i konkurs, skivtillverkaren Lamiroc. Det är en stor fabriksbyggnad. Och man kan säga att hos oss behöver industrin inte trängas, här finns utrymme både att etablera sig och att bygga ut.

Ulla-Maj Andersson pekar också på det faktum att Nordmalings kommun redan har mycket träindustri och nämner Swelite samt Masonite och Rundvikssågen. Något som ger närhet till tillgången på träbaserade byggbalkar , fiberplattor och sågat virke.

Industrikommun

-Vi är i mycket en industrikommun. Här har folk aldrig protesterat mot etableringar. Och här finns industrimoget folk, här får det bullra, lukta och damma.

Kommunalrådet oroar sig varken får att arbetskraft inte ska räcka till, eller inflyttade inte ska finna i en bostad.

-Det är inte säkert de väljer att bo i Nordmaling, vi vill också se att omlandet lever så att vi kan skapa den service den behöver.

Att just Myresjöhus bygger husen på Rödviksberget och att hustillverkarens regionchef Berndt Rönnberg är en bygdens son som uppväxt i Mullsjö är små ess i Ulla-Maj Anderssons rockärm i spelet mot Sundsvall och Umeå inför Myresjöhus beslut i september.

Konkurrens

Men vad kommer parti- och kommunalrådskollegan Lennart Holmlund i Umeå att säga om den nya konkurrensen?

-Han brukar säga att det som är bra för Umeå är bra för kommunerna runt omkring. Så han borde väl säga att det som är bra för kommunerna runt omkring är bra för Umeå…

Benny Stiegler

090-15 12 14

070-689 27 13

benny.stiegler@vk.se

Västerbottens-Kuriren 24 maj 2005

Stort intresse att äga eget vindkraftverk

Robertsfors      Runt Gabrielsberget, 55 kilometer söder om Umeå, organiseras motståndet mot den planerade vindkraftparken. Vid Granberget, lika långt norr om Umeå, samsas allt fler runt möjligheten att äga ett eget vindkraftverk.

– På bara en dryg vecka har vi täckt in 30–35 av vårt behov för att förverkliga det här, berättar Lennart Brännström, ordförande i kooperativet Granberget Vindenergi. Vad som behövs för att Robertsfors kommun ska få sitt första verk för produktion av grön el är intressenter till 12 000 andelar à 2 350 kronor per styck och en leverantör av vindsnurran.
– Att sälja andelarna blir inget problem, vi behöver 400 ägare då många företagare visat intresse, förklarar Lennart Brännström.
Men därtill behövs förstås leverantörer till ytterligare elva verk och finansiärer till dessa. Runt 320 miljoner kronor ytterligare.

Alla i ett paket   Tyskägda Svevind, som äger projekten med sex verk på Granberget och sex vid Bådahällan utanför Hörnefors, har nämligen valt att förhandla med tänkta leverantörer om alla tolv verken i ett paket. Bland annat för att klara sig med ett gemensamt servicekontor.

– Före sommaren borde det vara klart, tippar Mikael Kyrk, projektledare vid Svevind.
– Finansiärer har vi. Det är inget problem, tillägger han.
Går affären i lås kan Granberget ha sex 110 meter höga vindkraftsnurror – tre norr och tre söder om vägen från E4 till Killingsand – tolv månader senare. Alla formalia är klara, och att byggnadslovet går ut 18 juni stör inte bilden. Ett nytt sådant är snabbt ordnat enligt Robertsfors kommun.
– Några möjligheter att överklaga finns inte, säger Lennart Brännström.
Spricker förhandlingarna är Granbergets Vindenergi, en kooperativ ekonomisk förening, beredd på vidare på egen hand för att förverkliga sitt egna verk.

 
Tror på grön el    Här finns intresset för, och tron på, grön el som en framtidslösning för energiproduktion. I början av maj fick alla hushåll i Robertsfors ett erbjudande om att bli medlem i vindenergiföreningen , och som sådan erbjudas andel i ett vindkraftverk. Varje andel motsvarar leverans av 500 kilowatt per år, fem andelar är det minsta som säljs, 200 är maximum.
– Den som köper andelar för 80 procent av sin energiförbrukning har utifrån normal bankränta tjänat in investeringen på 10–11 år, berättar Lennart Brännström.
Livslängden för vindkraftverken beräknas till minst 20 år.

BENNY STIEGLER

benny.stiegler@vk.se
090–15 12 14

Förhållandena i Nordmaling, Gabrielsberget, och Robertsfors är olika. 40 vindkraftverk kontra 6 stycken. Nätverket för Aspfjellets bevarande har krävt att kostnader för andelar i vindkraftsanläggningen ska redovisas av Svevind. Inget svar ges. Till miljödomstolen hävdar Svevind att det är omöjligt eftersom investeringskostnaden inte är kända (beräknade till drygt 1 miljard kronor enligt tidigare uppgifter från Svevind). Vi tror att ett sätt att försöka få oss lokalt boende positiva till anläggningen är att locka oss med billig el genom skrivningar i MKB:n, men att det inte har någon verklighetsgrund. I Gabrielsbergets fall blir det troligare sålt till stort energibolag, varför inte av Vattenfall som köpte Öresundsprojektet.

De tjänar på bygget

NORDMALING. Politikerna i Nordmaling har olika skäl att förorda en vindkraftpark på Gabrielsberget.
En del tjänar pengar på projektet.

Minst två politiker har personliga motiv att applådera den anläggning som planeras på Gabrielsberget.
Berth Hägglund (kd), ledamot i kommunstyrelsen och ersättare i kommunfullmäktige och Anders Jonsson (c), ersättare i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, äger mark på Gabrielsberget och tillhör de fastighetsägare som tjänar pengar på projektet om det blir verklighet.

Deltog inte
Enligt Svevinds nuvarande planer kommer politikerna att få två respektive fyra snurror på sina marker.
Av ett sammanträdesprotokoll från ett möte mellan Svevind och olika markägare f ramgår att markägarna får 50 000 kronor per snurra i resningsavgift samt 20 000 kronor per snurra och år. En av markägarna bekräftar uppgörelsen för VF.
– Det är inga konstigheter i detta. Jag är politiker, visst, men jag har inte deltagit i några beslut som rör vindkraftanläggningen. När besluten fattades gick jag ut, annars hade det varit jäv, säger Berth Hägglund.
Samma sak gäller för Anders Jonsson, han har inte deltagit i omröstningar kring vindkraftsparken på Gabrielsberget.

”Ett beställningsjobb”
Ett argument när Nordmalingspolitikerna godkände detaljplanen för Gabrielsberget är att vindkraftparkens utformning harmoniserar med den vindkraftpolicy som Nordmalings kommun tagit fram.
Motståndarna protesterar.
– Ett beställningsjobb, säger de.
När vindkraftspolicyn klubbades av kommunfullmäktige var planerna för Gabrielsberget redan långt gångna. Policyn antogs efter att Svevind tecknat kontrakt med berörda markägare och efter att kommunstyrelsens AU hade lämnat ett positivt förhandsbesked om bygglov.

Nästan alla sa ja
Detta har fått kritikerna att protestera. Deras slutsats är att formuleringar i policyn anpassades för att passa in på Gabrielsbergets vindkraftspark.
”Policyn ställer fler frågor än svar”, skriver 22 markägare i en inlaga till regeringen.
Kommunfullmäktige i Nordmaling antog detaljplanen för Gabrielsberget i stor enighet. En ledamot röstade emot – resten sade ja.
Länsstyrelsen har granskat Nordmalings kommuns hantering av vindkraftanläggningen på Gabrielsberget och godkänt arbetet. Ärendet har överklagats till regeringen.

KRISTER STENLUND
090-17 02 12
krister.stenlund@folkbladet.nu

Fastighetsägare fick ingen information

NORDMALING. Nordmalings kommun var skyldig att upplysa vissa fastighetsägare om planerna på en vindkraftanläggning.
De fick ingen information.

Vindkraftbråket i Nordmaling

Plan- och bygglagen beskriver hur en kommunal planeringsprocess för olika byggprojekt ska gå till, kommunen måste bland annat samråda med vissa fastighetsägare som påverkas av projektet och hålla dem informerade.
Länsstyrelsen bedömer att Nordmalings kommun skötte samråds- och utställningsprocessen kring Gabrielbergets vindkraftanläggning på ett lagligt sätt men frågan är om detta stämmer.
I ett beslut där länsstyrelsen avslår alla överklaganden skriver tjänstemän att Nordmalings kommun skickade skriftlig information till berörda fastighetsägare och att dessa spårades med hjälp av en en förteckning från lantmäteriet.
– Påståendet grundar sig på information från Nordmalings kommun, säger länsstyrelsens chefsjurist, Håkan Törnström.
Granskade ni uppgiften?
– Nej, kommunen är en myndighet och man måste utgå från att de talar sanning, säger Törnström.

Fick inget veta
Länsstyrelsen har pekat ut fastighetsägare som i detta ärende kan betraktas som sakägare med rätt att överklaga kommunens beslut. Dessa hade rätt till skriftlig information under den kommunala samrådsprocessen men hävdar att de aldrig informerades.
Under resans gång fick en av sakägarna veta att detaljplanen skulle ställas ut, däremot upplystes hon inte om att detaljplanen antagits, vilket är en förutsättning för att kunna överklaga.
Övriga sakägare fick ingen information alls.
Länsstyrelsens beslut att godkänna kommunens hantering av vindkraftparken på Gabrielsberget har överklagats till regeringen.
Håkan Törnström vill inte spekulera i om länsstyrelsens beslut skulle ha blivit annorlunda om tjänstemännen hade vetat att fastighetsägare med rätt till skriftlig information blev åsidosatta.
– Betydelsen av detta får regeringen utreda, säger han.

KRISTER STENLUND
090-17 02 12
krister.stenlund@folkbladet.nu

Kritiken synades aldrig

Det finns planer på en vindkraftpark på Gabrielsberget i Nordmalings kommun. Planerna upprör bybor i Aspeå med omgivning.

NORDMALING. 200 personer överklagade Nordmalings kommuns beslut om en vindkraftpark på Gabrielsberget.
Länsstyrelsen avslog alla invändningar.

Vindkraftbråket i Nordmaling

KRISTER STENLUND
090-17 02 12
krister.stenlund@folkbladet.nu

Västerbottens-Kuriren 11 april 2005

Han slåss vidare mot vindkraftverken

AVA

Ljudnivån från den tänkta vindkraftsparken på Gabrielsberget är just nu ett ärende för regeringen. Utslaget därifrån kan bli avgörande för om miljardprojektet någonsin blir av i sin helhet.

Men Avabon Mårten Kenneman, som ifrågasätter de bullerberäkningar som redovisats i miljökonsekvensbeskrivningen och som fått länsstyrelsens gillande, tror också av ett annat skäl att han slipper 40 vindkraftverk som grannar vid fritidshuset.

- Jag tror inte projektet blir verklighet på grund av ekonomin.

Drygt en miljard

Företaget Svevind AB har talat om en affär på drygt en miljard kronor.

Det är pengar som företaget planerar att ta igen genom att sälja den färdiga lösningen till i första hand lokala finansiärer.

I Robertsfors, där företaget planerar bygga sex vindkraftverk, har en ekonomisk förening bildats, men bygglovet går ut i juni.

Mårten Kenneman, som dagligen ägnat några timmar för att stoppa vindparken nästgårds hemmet och fritidshuset alltsedan projektet blev känt i augusti 2003, har idag pärm efter pärm med information. Runt vindkraft i allmänhet och runt Gabrielsberget i synnerhet.

Det handlar om tidningsartiklar från hela landet, överlag kritiska sådana. Plus överklaganden, expert och myndighetsutlåtanden.

De handlar om allt ifrån förstörd utsikt över närmiljön, störningar i friluftslivet, risk för bullerstörningar och att el från vindkraften är dyr och opålitlig.

Synliga

Att kraftverken kommer att synas råder ingen tvekan om. De blir närmare tre gånger så höga som den mast på 55 meter alla förbipasserande kan se från E4. Och de kommer dessutom att placeras 24 till 44 meter högre upp. Vackert eller störande? Smaken avgör.

- De får tre fasta sken, och varje gång rotorbladen snurrar ska dessutom ett ljus blinka. Det blir 3 600 blink i minuten det. Värre än tivoli, säger Mårten.

Mest aktuellt nu är oenigheten om tänkbara ljudnivåer. Miljökonsekvensbeskrivningen säger att på 600 meters avstånd underskrider nivån maximalt godkända 40 decibel (dB). Mårten Kenneman å sin sida hävdar i sin överklagan - med stöd av inhyrd ljudexpert – att beräkningsmetoden innehåller oklarheter.

  Kuperat

- Man har beräknat nivån för helt plan mark, men här är det kuperat. Och överallt än i Nordmalings kommun håller man sig med plus, minus fem decibel för att vara säker.

Kenneman ska enligt beräkningar få 39,6 decibel vid sin ensamliggande stuga, fem över vad som godkänts för planlagt fritidsbebyggelse.

Aspeå fäbodar hamnar på 38,3 dB och byamännen där tillhör också de som överklagat.

BENNY STIEGLER

090-15 12 14

070-689 27 13

benny.stiegler@vk.se

Experter varnar för högre olycksrisk

Vindkraftmotståndarna har fått ny vind i seglen sin kamp.

Nu hävdar expertis att olycksrisken är stor och t vindkraften hittills sakat fler dödsolyckor än kärnkraften per energienhet.

I en debattartikel i Dagens Industri nyligen riktade Marian Radetzki, professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet, och Anne Debeil och Lars Myrén, säkerhetsexperter i Belgien, skarp kritik mot den energiform regeringen bestämt att satsa rejält på.

22 dödsolyckor

Trion skriver bland annat att mellan 1975 och 2003 har vindkraften i Holland, Tyskland, Danmark och USA orsakat 22 dödsolyckor. Olyckor inträffade under fjolåret i bland annat Calais, Dunkerque och Zeebrugge.

Det handlar om stora pjäser. Då det gäller Gabrielsberget talas i miljökonsekvensbeskrivningen om verk med en totalhöjd inklusive rotorblad på 150 meter.

I stormigt väder kan torn lossna eller vika sig och 50-metersvingar med en vikt på flera ton flyga iväg 100­tals meter.

De tre nämnda experterna har beräknat kostnaden för dödsfall och skador på människor och egendom för vindkraften till 4 miljoner kronor per producerat terawattimme (l TWh =1 000 000 000 000 wattimmar).

Kärnkraften lägre

Att jämföra med knappt en miljon kronor per TWh för kärnkraften.

I storm eller vindstilla väder är vindkraft för övrigt ingen energikälla alls. Sveriges idag cirka 700 vindkraftverk producerar idag 0,7 TWh.

Det kan jämföras med SCA:s nya sodapanna vid Östrandsfabriken i Sundsvall, en investering på 1,6 miljarder kronor, som beräknas ge ett energiöverskott motsvarande 0,5 TWh.

BENNY STlEGLER

Gabrielsberget blir avgörande

Experter mot experter. Åsikter mot åsikter. Mitt i stormens öga sitter Mikael Kyrk, projektledare vid Svevind AB med ansvar för det planerade bygget på Gabrielsberget.

- En sak är säker. Skulle man inte kunna bygga på Gabrielsberget på grund av en viss ljudbild kommer man inte att kunna sätta upp ett vindkraftverk någonstans i Sverige, säger han.

Väl tilltaget

Kyrk hävdar apropå överklaganden angående ljudmätningarna att avstånden till närmaste bebyggelse är väl uttagna med tre kilometer till Ava by och en kilometer till Mårten Kennemans fritidshus.

- Kraven i Sverige är inte så hårda att det här inte skulle klara sig inom de gränser som finns. Oavsett hur man beräknar. Vi har använt oss av de program som finns och vi har gjort vårt allra bästa.

Upp till betraktaren

Vindkraftverken med 150 meters totalhöjd förfular miljön hävdar vissa kritiker.

- Det är upp till betraktaren, det är en känslofråga. Står du för att de producerar ren energi kan du kanske tycka att de ser bra ut. Föredrar man ett annat energislag, eller kanske inte vill ha det här på sin bakgård, då har man en annan åsikt. Jag kan inte säga att de har fel.

Massor av lampor och sken ger bilden av ett tivoli är en annan kritisk synpunkt.

- I dag finns teknik som gör att ljuset lyser rakt upp. Däremot finns inte vad jag vet teknik för att lampor ska blinka när rotorbladen snurrar.

Att verk som producerar mindre än 1,5 megawatt överför kostnader för service och underhåll till de små nätabonnenterna är ett annat orosmoment.

- Vi söker tillstånd för två megawatt och då är det den som äger som betalar.

BENNY STIEGLER

De planerade vindkraftverkens storlek i förhållande till klockstapeln i Nordmaling, till TV-masten i Ava samt till Scandic Hotel Plaza i Umeå.

FAKTA Ljud vindkraft

• Vindkraftverk avger dels maskinella ljud samt aerodynamiska ljud vid rotorbladen.

• För vindkraft tillämpas naturvårdsverkets riksvärden för industribuller. Värden som normalt inte bör överskridas.

• Angivna värden är vid bostäder 50 decibel (dBA) under dagtid, 45 kvällstid och 40 på natten. Om ljudet innehåller rena toner är riksvärdet 5dBA lägre.

• För planlagd fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv med naturupplevelse är riktvärdet 35 dBA nattetid.

• Decibel är en enhet som används för att mäta ljudtrycket. Enheten dBA innebär att mätningarna utförts med ett filter som sorterar bort frekvenser som det mänskliga örat inte uppfattar.

Västerbottens Folkblad 2005-03-24

Vindkraft i blåsväder

Häggströms befarar minskad försäljning och sämre turism

LÖGDEÅ Hitintills har sex överklagningar kommit in till regeringen som gäller vindkraftsparken på Gabrielsberget i Lögdeå.

Bygdens största företag, Häggströms Modehus med elva anställda, befarar sänkt försäljning plus minskat turistvärde för bygden.

Det är andra gången gillt som David Häggström ägare i tredje generationen till modehuset överklagar i ärendet.

Utanför affären skönjer man berget i dimman vid horisonten.

För David utgör Gabrielsberget rika möjligheter till naturupplevelser med bär- och svampplockning.

Turisterna viktigast

- I företagets marknadsföring har vi placerat Lögdeå på kartan. Inte minst gäller det ur turistaspekt säger David Häggström.

- Vad händer med de värdena om 40 gigantiska vindkraftverk placeras ungefär två kilometer från affären.

Han sticker inte under stol med att vår och sommar är företagets bästa försäljningsperiod.

- Klart vi får sänkt omsättning eftersom turismen är vår viktigaste kundgrupp under sommaren. Det blir säkert färre turister som följd fortsätter han.

Företagaren talar sig varm för Bullerby-mentaliteten som lockar nya invånare till byn, där man fortfarande bryr sig om hur det står till i grannhuset.

Kan splittra bygden

Häggström hyser förståelse för markägare som erbjudits sälja mark. Samt­idigt hyser han en viss oro för att frågan kan splittra bygden. Byggs vindkraftverken bedömer han att hela miljön ”förfulas”.

-Vi får täcka upp för energibehoven i södra Sverige för att folket där nere inte vill ha vindkraft på sina tomter. Självklart inser han behovet av energi. Men varför går det inte att lägga anläggningen på några andra milsvida områden utan att riskera kollision med andra intressen?

-Jag tror inte att vindkraften ger en massa nya jobb. Däremot blir det väl lite mer snöröjning.

MÖJLIGHETEN FINNS ATT BYGGA 40 VlNDKRAFTVERK 

● Kommunfullmäktige beslutade i höstas att anta detaljplan för Gabrielsberget som skulle göra det möjligt att bygga upp till 40 vindkraftverk på cirka 760 hektar mark, ungefär 1200 fotbollsplaner. Var och en byggs med navhöjd på cirka 100 meter. Rotordiameter: cirka 80 meter.

● Byggs vindkraftverket kommer det att stå för ungefär hälften av länets energibehov 2015.   /webmasters kommentar: ska vara hälften av vad Energimyndigheten föreslår AC län att producera år 2015. Tilläggas kan att alla län inte bestämt sig för att följa Energimyndighetens förslag!/

● David Häggström var en av dem som överklagade kommunens beslut till länsstyrelsen. Länsstyrelsen avslog överklagningarna.

● Nu har ärendet överklagats till regeringsnivå. Det ligger hos miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet och väntar på ett avgörande.

”Häggströms kanske kan öka försäljningen”

Vindkraftverket kanske innebär möjligheter till mer försäljning för Häggströms, siar kommunalrådet Ulla-Maj Andersson (s).

Hon slår fast att det är ett företag som bygger vindkraftverken. Kommunen ser bara till att skapa möjligheterna. Fullmäktige tog detaljplanen med röstetalen 30-1.

- Vi avvaktar miljödomstolens beslut, säger hon.

På semester

Domstolen kommer troligen med förbehåll i ena eller andra riktningen. Men vad det skulle gälla är för tidigt att uttala sig om än, bedömer kommunalrådet.

- Fullmäktige trodde inte att anläggningen skulle innebära negativa konsekvenser på turismen.

Ansvarig handläggare vid miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet är på semester och återkommer efter påsk.

AGNE HÖRNESTIG

/BRAVO! Detta är en av de första artiklarna som skrivs om projektet i VF/

Notis VK 2 mars 2005

Mer motstånd mot vindkraftverk

NORDMALING Miljödepartementet har nu fått två överklaganden på länsstyrelsens avvisan av överklaganden mot Nordmalings kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan för vindkraftpark med 40 vindkraftverk på Gabrieljansberget.

Samtidigt kommer en rapport från tyska energimyndigheten som dömer ut vindkraft som miljövänligt alternativ. Pengarna kan användas bättre för att bekämpa växthusgaser, säger rapporten.

Tyskland är med 15 000 vinddrivna turbiner störst i världen med denna energikälla.

Vindkraften är inte bara dyr, den är ineffektiv också påstår myndigheten enligt BBC. Det skulle kosta omkring 10 miljarder svenska kronor att länka den till det nationella tyska kraftnätet.

Den tyska rapporten säger vidare att med moderna filter i befintliga kraftverk, som drivs med fossila bränslen, kan utsläppen av växthusgaser minska nästan lika mycket.

BENNY STIEGLER

Insändare i VK 2 mars 2005

Vindkraften stänger värdefullt utflyktsmål

NU HAR länsstyrelsen avvisat nära nog samtliga överklaganden som Nordmalingsborna inlämnat med anledning av den tilltänka utbyggnaden av vindkraft på Gabrielsberget. I VK gavs ett referat av länsstyrelsens syn på saken och häpnadsväckande nog anser man från myndighetshåll att nästan ingen som överklagat har med saken att skaffa. Vi blir med andra ord inte så berörda av den kommande anläggningen att våra synpunkter är värda att betraktas! Så resonerar storebror.

En omständighet som irriterat många Nordmalingsbor är VK:s uppgift att skotertrafiken på Gabrielsberget kommer att förbjudas om planerna går igenom. Irritationen har närmast gällt att VK ställer upp som spridare av illvilliga rykten - allmänt anser man det nämligen som alldeles otänkbart att bygdens stora utflyktsmål ska spärras för vintriga aktiviteter.

Saken är bara den att uppgiften finns att hämta i den sökandes MKB. Här står nämligen punkt 5.6: ”skotertrafiken kommer att vara hänvisad till befintliga skoterleder då skoterförbud kommer att råda under perioden november – april de år då området används för vinterbete.” VK:s uppgift kommer alltså från den sökande själv och har därmed stor tillförlitlighet.

KORT SAGT är det alltså så att renarna inte tål både den mänskliga närvaron och vindkraftverken, och därför måste människorna flytta på sig.

Det finns ingen anledning att misstro motiven bakom skoterförbudet – det är säkert en fördel att renar och annat vilt slipper skotrarnas buller, steget från glammande barnfamiljer och knastret från grillbrasornas sprättande eldar. Det viktiga i sammanhanget är väl närmast att de som är för projektet är medvetna om konsekvenserna av sina beslut och tar ansvar därefter.

Att vindkraftsparkens dunkande och svischande ljud, som tillika pågår natt och dag skulle vara ett mindre miljömässigt problem för renar och annat vilt är däremot svårbegripligt. Vi vet ju alltför väl hur det plågar befolkningen i andra vindkraftsområden. Hos oss förväntas däremot inga problem, i vart fall inte i sådan grad att vår röst gillas.

DESS VÄRRE finnas det nog anledning att befara att älgar och Nordmalingsbor reagerar likartat – de röstar med fötterna och försvinner. Tillströmningen av nya Nordmalingsbor blir så klart också hämmad eftersom vår största boendemässiga kvalitet i dagsläget är just den orörda naturen, tystnaden och friden.

MK

Bildtext: Att ljudet från vindkraftverk skulle vara ett mindre miljömässigt problem för renar och annat vilt än skotertrafik är svårbegripligt, tycker MK.

Tysk vindkraft döms ut

Det är möjligt att bygga ut vindkraften i Tyskland med 20 procent till 2020, men leder till märkbart högre elkostnader. Den slutsatsen dras i en tysk rapport.

Dena, Deutsche Energie-Agentur, ett regeringsstött organ, anser att vindkraften inte bara är dyr, den är ineffektiv, skriver BBC. Det kostar omkring 1,1 miljard euro, omkring tio miljarder kronor, att länka den till det nationella tyska kraftnätet.
Tillgången till det nationella nätet är nödvändig om de förnyelsebara energikällorna ska nå det uppsatta målet 20 procent av all energi år 2015.
Det är möjligt att till ett mycket lägre pris minska utsläppen av växthusgaser nästan lika mycket med hjälp av moderna filter i befintliga kraftverk som drivs med fossila bränslen, hävdar Dena, som vill främja miljövänlig och förnybar energiproduktion. Tyskland har 15 000 vinddrivna elproducerande turbiner i drift och är störst i världen med denna energikälla.

I Storbritannien, som står inför en kraftig utbyggnad av vindkraft, är den officiella åsikten en annan. En taleskvinna för handels- och industridepartementet anser att den tyska rapporten inte kan översättas till de brittiska förhållandena.
- Storbritannien har tillgång till en av världens största vindresurser, säger hon.
Chefen för miljöorganisationen Greenpeace Stephen Tindale instämmer i den brittiska regeringens åsikt.
- Storbritanniens inriktning har sänkt kostnaden för vindkraft väsentligt de senaste åren, sade Tindale. Greenpeacechefen säger också att inte bara en stabil och riklig tillgång på vind skiljer Storbritannien från Tyskland. Londonregeringen har infört en prisgaranti som lett till billigare vindkraft. Dessutom har britterna ett lägre mål, tio procent av energin ska komma från vindkraftverk. Den tyska högre målsättningen vållar problem eftersom tillgången på vind varierar.

Brittiska vindkraftsmotståndare anser att den tyska rapporten bekräftar deras åsikt att skattebetalarna tvingas betala för en "galenskap".
- Gröna konsumenter i Storbritannien tror att de räddar världen. I själva verket straffar de andra konsumenter genom att påtvinga dem tre gånger högre elkostnader än nu, säger Angela Kelly som är chef för kampanjorganisationen Country
Guardian.
- Allmänhetens motstånd mot vindkraften växte snabbt när fakta om den blev kända och konsumenterna insåg att de skulle få ta hand om kostnaden. TT

Örnsköldsviks Allehanda 10 februari 2005

Värmepumpar och växthus­effekten

I ÖA 3 februari ondgör sig ”Observer” över ett påstående från Per Sundin om värmepumpars negativa inverkan på växthuseffekten. Frågeställningen är knepig men inte idémässigt svårtillgänglig. Ungefär så här ligger det till:

SEDAN LÅNG TID tillbaka är elnäten i Europa hopkopplade rent fysiskt, dvs. kraftanläggningar och abonnenter hänger ihop med ett allt finmaskigare nät. Under senare tid har vi även fått en ekonomisk hopkoppling som beror på att elmarknaderna avregleras; inom kort kan vi som enskilda konsumenter köpa el från exempelvis franska kärnkraftverk.

MARKNADSANPASSNINGEN medför att de elproducerande anläggningar som är igång vid ett givet tillfälle är de som genererar el till lägst kostnad för behovet ifråga. Följden blir att då efterfrågan på el ökar sker till­skottet via gradvis dyrbarare produktion. Genom att samhällena via beskattningar ser till att den sämsta produktionsformen ­ kolkondens - blir mest kostsam, blir konsekvensen att denna typ av kraftverk startar sist.

SLÅR MAN PÅ en strömbrytare någonstans startar alltså ett kolkondensverk oavsett om strömbrytaren befinner sig i Domsjö eller i Berlin! Att systemets konsekvenser ser ut på detta sätt är inte kontroversiellt – om detta är branschfolket överens.

Eftersom kolkondens i princip innebär att 1 kilowattimme el kräver 3 kilowattimmar primärenergi (kol eller möjligen olja) så har vi här samma utbytesreduktion som en värmepump har utbytesstegring!

För den som eldar olja och övergår till värmepumpdrift blir resultatet att miljöpåverkan blir oförändrad: vinsten hos pumpen svarar mot en motsvarande förlust hos elproducenten. Förändringen är alltså ingen alls med avseende på växthuseffekt och energiförbrukning.

FÖR DEN SOM värmer sitt hus med biobränsle, ved eller pellets, medför en övergång till värmepump ett ökat elbehov som genererar utsläpp av fossil koldioxid, det vill säga samma miljöeffekt som om övergången skett till oljeeldning!

DEN SOM VÄRMER sitt hus med el reducerar däremot sin miljöbelastning med ungefär två tredjedelar genom byte till värmepump.

I vårt avlägsna hörn i Europa tillkommer en del aspekter som rör kombinationen miljö och ekonomi. Viktigast är kanske det faktum att elnätet söder om oss tidvis ligger nära sitt maximala utnyttjande när vattenkraften ger full kapacitet. Det betyder att ny elproduktion inte bör förläggas här uppe såvida den inte har mycket starka miljömässiga och/eller ekonomiska fördelar.

I NORRLAND finns riklig tillgång på biobränslen, men vi bör paradoxalt nog inte elda pellets i vår landsända: kostnaden för att frakta 1 kilowattimme pellets (med fartyg) till Sydsverige är nämligen en bråkdel (cirka en tiondel) av vad det kostar att distribuera samma energimängd via elnätet. Pelletseldning i Sydsverige kan därmed avlasta annan ny och dyrbar elproduktion där nere. Hos oss bör vi främst satsa på att spara el så länge besparingskostnaden understiger kostnaden för nyproduktion.

Kanske förvånar det en och annan att produktionskostnaden för vindkraftel är väsentligt högre än kostnaden att spara el. Kostnaden är så hög att det varken miljömässigt eller ekonomiskt är försvarbart att bygga sådana anläggningar, inte någonstans i landet!

Kort sagt är de miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna som sammanhänger med det europeiska energisystemet tämligen komplexa, vilket möjligen är en delförklaring till att den hittills förda energipolitiken ser ut som den gör.

Gunnar Eriksson

Bildtext: OFÖRÄNDRAT. För den som eldar olja och övergår till värmepumpdrift blir resultatet att miljöpåverkan blir oförändrad: vinsten hos pumpen svarar mot en motsvarande förlust hos elproducenten. Förändringen är alltså ingen alls med avseende på växthuseffekten och energiförbrukning, anser insändarskribenten. På bilden, en man som borrar för att installera värmepump i villa.

DAGENS NYHETER fredag 21 januari 2005

 Vindkraftvingar flög 200 meter

DANMARK. Ett vindkraftverk i Udby på södra Själland i Danmark miste på torsdagseftermiddagen sina vingar. Den anordning som ska bromsa propellerbladen fungerade inte, vilket gjorde att vingarna fräste runt i 800 kilometer i timmen.

Strax efter klockan 13 rycktes bladen loss och slungades ut över det omkringliggande landskapet. Propellerdelar spreds över ett område 200 meter runt om tornet.

Ingen person kom till skada. Polisen hade under dagen evakuerat de kringboende, rapporterar danska TV2 Öst.

-Vi har inte noterat några skador på kringliggande egendom, säger vice kriminalinspektör Ole Christoffersen till nyhetsbyrån Ritzau.             

TT, KÖPENHAMN

Insändare i VK 29 december 2004

Nordmalingssemestern borta med vinden

VARJE SOMMAR har resan upp till Nordmaling och semestern i trakten av Ava varit något vi sett fram mot med glädje. Nu känns det som glädjen och njutningen håller på att tas ifrån oss. Vi har med förfäran följt debatten och informatio­nen hur kommunens natur skall förstöras av en vindkrafts­utbyggnad på Gabrielsberget.

Vi är trogna läsare av VK på vårt bibliotek här i södra Sverige och följer vad som händer. Vi har alltid föredragit människorna och naturen i Nordmaling, som vi sett som den stora resursen i kommunen.

Resor utomlands eller till överfyllda badstränder har inte lockat oss att byta mot de fina veckorna i Nordmaling.

Nu planerar till och med Häggströms Modehus att lägga ned verksamheten i Lögdeå.

Visserligen har vi närhet till andra modehus i våra hemtrakter, men ett årligt besök hos Häggströms har varit en tradition.

SER NI inte vad som håller på att hända? Vindkraftverk i en sådan bygd förstör inte bara naturen, den förstör också för människorna. Till vilken nytta?

Vindkraftsmonster av ofantlig storlek, som genererar lite mer ström till södra Sverige, än vad som går åt att transportera det till de landsändarna. Vad ska det vara bra för? På Gotland sade människorna ifrån om den stora vindkraftsutbyggnad som planerades, för att de ansåg att naturen och landskapet var viktigare. Dessutom ville man inte förstöra de turistintressen som finns på Gotland. Finns inte motsvarande intressen i Nordmaling?

Turister åker knappast för att titta på vindkraftverk. Vi kommer inte att göra det.

Därför anser jag att Nordmalings kommun förstör och saboterar våra möjligheter till en semester i en orörd bygd. Varför?

Trogen besökare

Insändare i VK 29 december 2004

Varför så rädda för några vindkraftverk?

JAG HAR länge tänkt skriva några rader med anledning av den mycket ensidiga vindkraftsdebatten som pågått i VK. Det gäller den planerade vindkraftsparken på Gabrielsberget. Det som till sist fick mig att fatta pennan var den märkliga artikeln i VK 8/12, där en företagsledare fick komma till tals. Företaget ligger 6-7 kilo­meter från den planerade par­ken, och uttryck som "buller-i­byn känsla" och att man "kommer att tappa kunder", kan man ju bara skratta åt. Jag tror inte att kunder som är ute efter att ekipera sig, i första hand tänker på att få en naturupplevelse. Enligt vindkraftsbolagets miljökonsekvensbeskrivning kommer inte ljudet att störa de närmast bofasta i den lilla byn Ava. Där beräknas ljudnivån till maximalt 24 decibel, det vill säga mycket svagt vindbrus.

Jag har funderat lite över varför folk är emot detta. Delvis är det förstås avundsjuka över att markägare får ekonomisk kompensation för intrånget på deras mark. Sedan en grupp som är oroliga för ljudet och för att ”det ska se ut som ett tivoli på natten.”

SAMMA MÄNNISKOR som tycker så, nöjeskör skoter i området väldigt ofta och förpestar miljön med avgaser och stör andra som är ute i naturen för att få lugn och ro.

Sedan har vi en annan kategori som alltid är emot förändring och utveckling, och den andelen är nog lite större på landsbygden än på större orter, misstänker jag. De som är emot säger att det bra med vindkraft ”men varför just här?” Kanske för att det är på en plats där nästan ingen bor…

Det är ju så att vindkraft är en miljövänlig energikälla, och faktum är att vi håller på att förstöra vår jord. Vindkraft är trots allt ett steg i positiv riktning, och dessutom ger det jobb, vilket vi behöver. Nordmalings kommun har i alla fall förstått detta som röstat för vindkraft i Nordmaling.

Det är trist att många inte kan se saker i lite större perspektiv. Reser man mycket så lär man sig i alla fall inse hur otroligt bra vi har det i Sverige. Vi behöver knappt röra på oss för att få pengar till det mesta vi vill ha, vi har nästan obefintlig trafik jämfört med de flesta ställen på jorden, och en relativt ren miljö. Har man inget jobb eller är sjuk får man ändå så man klarar sig, många har egna hus och bor väldigt bekvämt i denna mycket region. Men vi gnäller ändå på det mesta, vi är så bortskämda. Om vi är så rädda små förändringar så lär vi ju bli helt skräckslagna om något ”större” händer.

Norrlänningen

VK 8 december 2004

Modehusägare säger nej till vindkraft

NORDMALING   Häggströms modehus kan tvingas flytta delar av verksamheten om de planerade 40 vindkraftverken på Gabrielsberget blir av.
– Vårt koncept är byggt kring ”Bullerbykänslan” i byn. Nu blir det i stället buller i byn-känsla, säger ägaren David Häggström som skickat ett överklagande till länsstyrelsen.

Häggströms modehus har funnits i Lögdeå sedan 1922. Man har fått stor uppmärksamhet i tidningar i modevärlden och blivit vald till årets butik. Sedan företaget började synas allt mer har sommarmånaderna kommit att bli den riktiga högsäsongen för modehuset som är ett av Norrlands största.
– De senaste fem–sex åren har vi tredubblat vår omsättning i juli och det beror framför allt på turismen, säger David Häggström.
– Kunderna kommer tillbaka för att Lögdeå är personligt och charmigt, både kunder och försäljare fascineras av den orörda naturen vi har här.

”Vi tappar vår grej” Sedan han hörde talas om planerna på 40 vindkraftverk på Gabrielsberget strax söder om Lögdeå har han analyserat vad det kan få för effekter för hans affärsverksamhet. Det är inga muntra slutsatser.     – Vi förlorar vårt enda konkurrensmedel, vi tappar vår grej. Det är lite exotiskt med ett modernt märkesvaruhus nära orörd natur, i en liten by på landet. Vi har inte en chans att konkurrera med städer där det finns restauranger, flygplatser och puls, säger David.
Häggströms har 12 anställda och alternativet kan bli att delar av verksamheten etableras på andra orter i stället.
– Slår man ut våra naturvärden kommer vi på sikt att tappa turismen. Då blir det svårare att driva ett modehus vid sidan om storstäderna. Plockar man bort ramen kring vårt koncept, blir det svårt att utvecklas i Lögdeå.
Privat är David en av dem som tillbringar mycket av sin fritid kring Gabrielsberget.
– Jag är i området enormt ofta. Det finns säkert kunder som tycker jag är pinsam som går ut med det här, men jag står upp för vad jag tycker, säger David som överklagat kommunens detaljplan till länsstyrelsen.
– Att förlora tystnaden är förfärligt.

MONICA LUNDQVIST

VK 29 november 2004

Många mot vindkraftverk

NORDMALING Många har överklagat detaljplanen för vindkraftsutbyggnaden i Nordmaling.

I en av de sju överklaganden som lämnats in till länsstyrelsen finns en lista på 153 namn, de flesta kommer från människor som bor i närheten av Gabrielsberget nära byarna Aspeå, Lögdeå, Ava och Nyland.

Bakom listan står Nätverket för Aspbergets bevarande som placerat ut listor hos handlare i de berörda byarna. En av de engagerade i kampen mot vindkraftsutbygganden i Nordmaling är Ann Lindblom i Umeå.

- Ingen jag pratat med har sagt att man vill ha vindsnurror i närheten av byarna eller i kommunen. Detta är helt och hållet ett uppifrån-projekt, där flera kommunpolitiker har ett ekonomiskt egenintresse i saken.

    Detaljplanen som togs i september kommer inte att börja gälla förrän dessa överklaganden har behandlats.

Frida Rothberger på länsstyrelsen säger att det kan kom­ma att ta längre tid än normalt på grund av att så många personer överklagat ärendet.

Först måste varje enskild person granskas. Den som överklagar ska ha ett giltigt skäl till detta annars måste han strykas från protokollet. Dessutom pågår det samtidigt en process i Miljödomstolen.

   - Den ska vara avgjord innan detaljplanen kan godkännas, säger hon.

JAN JOHANSSON

VK 30 november 2004

Vindkrafts­parken på Gabrielsberget överklagas

NORDMALING 

Nordmalings kommun har inte följt lagen, när man tagit beslut om den planerade vindkraftsparken på Gabrielsberget. Det anser Bengt-Erik Hesse som överklagat ärendet till kammarrätten.

- Jag vill ha en översyn av själva processen, för att se om den har gått rätt till, säger Hesse.

Turerna kring den planerade vindkraftsanläggningen på Gabrielsberget en mil söder om Nordmaling, går vidare.

Kommunfullmäktige antog i september en ny detaljplan som tillåter att vindkraftsparken byggs inom området.

Nu har det första överklagandet nått kammarrätten. Bengt­Erik Hesse och Åsa Borgström vänder sig inte mot själva beslutet om att anta detaljplanen. Man vill i stället undersöka om kommunen verkligen haft tillräckligt på fötterna när man fattat beslutet.

Vill syna processen

-Ett så pass stort projekt som Gabrielsberget, kräver att vissa formalia uppfylls vad gäller samråd och dialog med folk som berörs. Jag vill att kammarrätten tittar på om det skett enligt lagstiftarens intentioner, säger Hesse.

-Överklagandet av själva detaljplanen ska lämnas till länsstyrelsen, men där tittar man i princip bara på de miljömässiga aspekterna av beslutet. Vi vill inte syna själva beslutet som sådant, utan helheten i den process som föregått det, säger Hesse som i övrigt inte vill kommentera ärendet.

Av överklagandet framgår dock att man är kritisk till åtskilliga delar som legat till grund för beslutet.

Saknar dialog

Kommunen har haft en bristfällig dialog med berörda parter, de sociala och ekonomiska konsekvenserna saknas mer eller mindre helt, trots att de skall redovisas, skriver Hesse, som också hänvisar till kommunens egen Agenda 21 plan.

Enligt den ska kommunen i öppen dialog med näringsliv, föreningar, ungdomar och kommuninnevånare komma överens, vilket först därefter ska resultera i planer, samt att medborgarnas delaktighet i samhällsplaneringen skall öka.

Dessutom har kommunens beslut inte tagits i laga ordning. Kommunen har inte följt de skyldigheter om kungöranden som finns i plan- och bygglagens femte kapitel, anser Hesse och Borgström.

Monica Lundqvist

070-641 50 22

monica.lundqvist@vk.se

Lördag den 6 november 2004  kl 10.30 hade Radio Västerbotten ett inslag om detaljplanens konsekvenser för bygden: http://www.sr.se/Vasterbotten/nyheter/lyssna.asp Klicka därefter på lördag 10.30. Inslaget går bara att lyssna på en vecka, fram till den 12 november.

VK 5 november 2004

Vindflöjel i vindkraftsfrågan

Folkpartist sade både ja och nej till vindkraftspark på Gabrielsberget

NORDMALING     Som kommunpolitiker sa Per-Lennart Björklund, fp, ja till vindkraftsparken på Gabrielsberget. Men som företagare säger han nej. Kommunalrådet Ulla-Maj Andersson, s, tycker det är ynkligt. Nu ångrar sig Björklund och säger att han borde ha reserverat sig mot fullmäktigebeslutet.

Det var i slutet av september som kommunfullmäktige i Nordmaling antog den detaljplan som möjliggör för Svevind att sätta upp 40 vindkraftverk på Gabrielsberget väster om Lögdeå. Folkpartisten Per-Lennart Björklunds partikamrat, Monica Hörnlund, ville att planen skulle avslås och reserverade sig mot beslutet när resten av kommunfullmäktige sa ja. Bland dem alltså Björklund.

Protestlista    Detta trots att han redan då, som företagare i fastighetsbranschen, skrivit på en protestlista mot vindkraftsplanerna. Men nu har han alltså bestämt sig. Han vill inte ha någon vindkraftspark på Gabrielsberget.
– Jag ångrar att jag inte reserverade mig. Det var ett misstag att inte säga nej till detaljplanen. Men det är bara att konstatera att jag inte gjorde det, säger han.
Per-Lennart Björklund säger att han själv var med om att författa partikamratens reservation, men att han ändå först i efterhand kommit på att också han borde ha gjort det. Ändå tror han inte att de negativa konsekvenserna för byarna kring Gabrielsberget kommer att bli särskilt stora, om de 40 vindsnurrorna byggs.

     
Söderöver   – Nej, där är det ju mest vildmark, säger Björklund. Men min grundinställning är att vindkraftsverken ska byggas där elkonsumenterna finns, och det är söderöver. Därför borde jag ha reserverat mig. Det socialdemokratiska kommunalrådet i Nordmaling, Ulla-Maj Andersson ”fick en chock” när hon fick veta att Björklund skrivit på en protestlista mot vindkraftsplanerna, samtidigt som han röstat för detaljplanen.
– Ja, jag blev mycket överraskad, säger hon. Han har aldrig yppat något som helst kritiskt mot vindkraftsplanerna i fullmäktige, och så kommer det här.
– Det är ynkligt, säger Andersson som tycker att Björklunds partikollega Monica Hörnlund agerat betydligt ärligare.
– Hon yrkade på avslag i fullmäktige, och reserverade sig i enlighet med detta. Det är mycket mer rakryggat, säger Ulla-Maj Andersson.
– Per-Lennart Björklund har haft lång tid på sig att bestämma sig, och mänga möjligheter att säga ifrån. Det är svagt att agera som han gör, säger hon.
Björklund själv säger sig inte ha fått några andra kommentarer än kommunalrådets:
– Det är bara Ulla-Maj som sagt något. Men hon kastar ju jämt en massa skit, säger han.

BERTHOLOF BRÄNNSTRÖM

Det är inte endast Pelle Björklund (fp) som agerat motsägelsefullt. 

Bo Westermark (v), skrev på yttrandet mot anläggningen som gick till Miljödomstolen i augusti. I fullmäktige i september röstade han JA till vindkraftsindustrin!

VK 3 november 2004

Protester mot Gabrielsbergets vindkraftspark

Tiden för att överklaga detaljplanen som tillåter vindkraftverk på Gabrielsberget har nu gått ut. Ett 40-tal personer står bakom de fem överklaganden som kommit till länsstyrelsen. Buller, otillräckliga utredningar, förstörda naturmiljöer och bristande information är några av argumenten.

För drygt en månad sedan beslutade Nordmalings kommunfullmäktige att anta den nya detaljplanen som omfattar 763 hektar mark på Gabrielsberget och som möjliggör att 40 vindkraftverk byggs. Tiden för att överklaga den nya planen har nu gått ut och länsstyrelsen har fått in fem överklaganden från sammanlagt ett 40-tal personer.

Ett överklagande kommer från ett upplevelseföretag som konstaterar att hela deras företagsidé med naturupplevelser i lugn och ro går förlorad om planerna blir verklighet. Företagarna efterlyser en utredning om hur anläggningen kan påverka såväl samhällsekonomin    som den sociala livsmiljön. Eftersom området har så höga naturvärden måste beslutet också strida mot miljöbalken, menar de klagande.

Sämre jakt

21 personer som tillsammans äger 16 skogsfastigheter har gått samman för att protestera mot att nyttjandemöjligheterna av markerna beskärs, att jaktmöjligheterna försämras och att rekreationsmöjligheterna inskränks. Boendemiljön och landskapsbilden förändras för alltid. "Tystnaden tas ifrån oss" skriver fastighetsägarna som också tycker att informationen om projektet varit mycket bristande.

Dålig information

Även två sakägare som bor på annan ort men som har gör släkthus i området klagar över informationen. De har varken blivit underrättande om planerna eller beretts möjlighet att yttra sig. Ett annat överklagande tar upp    buller och den klagande menar att det inte finns tillräckligt bra utredningar om buller i detta projekt. Till stöd för detta finns också ett utlåtande från en bullerkonsult.

Bakom det femte överklagandet står Nätverket för Aspfjellets bevarande, totalt 14 personer. Nätverket har tagit upp 18 punkter med invändningar mot projektet, bland annat bortglömda remissinstanser, fel i informationsmaterialet, olycksrisker och utflyttning. Nätverket vill också få ytterligare fyra veckor på sig för att vidareutveckla sin talan och samla in fler underskrifter.

KRISTINA WALDENBORG

090-151208

kristina.waldenborg@vk.se

Västerbottens Kuriren den 27 oktober 2004

Vindkraft i länet döms ut

NORDMALING Västerbotten är inte intressant för vindkraft i nuläget. Inga tillräckligt bra undersökningar om vindenergiförhållanden har gjorts i länet, anser Energimyndigheten.

- Det här var det bästa som kunde hända oss. Vi har redan en ny undersökning, säger Mikael Kyrk, Swevind, som vill bygga 40 vindkraftverk på Gabrielsberget strax söder om Nordmaling.

Enligt Energimyndigheten är inget av de åtta nordligaste länen av riksintresse får vindkraft. Inga av länen har idag såkallade vindkarteringar, undersökningar som visar vindens energiinnehåll, av tillräcklig säkerhet.

Beräkningar

Därför finns heller inga förslag om riksintresseområden för exempelvis Västerbotten, Västernorrland och Norrbotten. Däremot säger man att arbetet för länen bör återupptas när nya vindkarteringar är färdiga, samt att det pågår ett arbete vid Uppsala universitet med att förse hela Sverige med nya vindenergikarteringar efter nya förbättrade beräkningar.

"Tänkt rätt" 

På Swevind AB togs Energimyndighetens utlåtande emot med öppna armar.

- Den vindkartering de har beställt och tänker göra nu finns redan i vår miljökonsekvensbeskrivning. Den beställde vi från Meteorologiska institutionen i Uppsala långt tidigare, säger Mikael Kyrk.

- Det här visar bara att vi har tänkt rätt hela tiden. Vi har dessutom verifierat modellen med ytterligare två beräkningar. Det här är ett rent erkännande av vårt arbetssätt, säger Kyrk som inte känner sig orolig för att området ska bli utdömt vad gäller vindkraftsetablering.

Övertygad

- Jag är nästan hundraprocentigt övertygad om att Gabrielsberget kommer att bli en av de platser i Sverige som pekas ut.

Nordmalings kommunalråd Ulla-Maj Andersson, s, skräder inte orden när hon kommenterar Energimyndighetens utlåtande.

- Det är vansinnigt att de inte har skickat de här signalerna tidigare. Hur kan staten besluta om hur mycket vindkraft vi ska producera i Norrland, utan att ha undersökt om det överhuvud taget är lämpligt? undrar hon.

- Oavsett vad som sägs nu kan vi inte agera på annat sätt. Processen är igång och efter som ärendet ligger hos länsstyrelsen utgår jag från att man i konsekvensens namn fattar ett rimligt beslut där.

          MONICA LUNDQVIST

   070-641 5022

monica.lundqvist@vk.se

Bildtext: Västerbotten är inte intressant för vindkraft, anser Energimyndigheten.

Varför hetsar Nordmalings kommun fram beslut om vindkraftsprojektet? Lär av grannkommunen Ö-vik så kan ovanstående glapp förhindras. Förankra processen hos kommunmedborgarna, kör INTE över dem!

Dagens Nyheter 25 oktober 2004, publicerad 10.40

49 nya platser föreslås få vindkraft

På tisdagen pekade Energimyndigheten ut 49 lägen i 13 län runt om i landet som är riksintressanta för vindkraft. Platserna ligger framför allt i kustlänen och Vänernområdet.

Statliga Energimyndigheten har utrett vilka områden i landet som passar för vindkraft. De områden som pekas ut är länsvis:

• Blekinge, två platser
• Gotland, fyra platser
• Gävleborg, sex platser
• Halland, nio platser
• Jämtland, en plats
• Kalmar, fem platser
• Skåne, sju platser
• Stockholm, en plats
• Södermanland, en plats
• Uppsala, tre platser
• Värmland, sex platser
• Västra Götaland, tre platser
• Östergötland, en plats

Fjälltrakterna har efter hand ratats i planeringen, eftersom vindförhållandena inte kartlagts och naturvårdsintressena är starka. Därför finns inga förslag om vindkraftsutbyggnad i Dalarnas, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Inte heller i Jönköpings, Kronobergs, Örebro och Västmanlands län finns områden som är lämpliga för vindkraftsparker.

"Om riksdagens mål om ökad produktion av förnybar el ska uppfyllas är det väsentligt att riksintressen för elproduktion från vindkraft kan vägas mot andra riksintressen vid planering", skriver Energimyndighetens generaldirektör Thomas Korsfeldt i en kommentar.

De andra intressena kan vara naturvård, friluftsliv, kulturmiljö, sjöfart och fiske.

"Att ange lämpliga områden för utbyggnad av vindkraft är ett sätt att stärka möjligheterna att nå riksdagens mål", skriver Korsfeldt.

De föreslaga vindkraftsparkerna ger ett samlat tillskott på runt fem terawattimmar (TWh) el om planerna förverkligas i sin helhet. Det motsvarar ungefär 3,5 procent av den beräknade elproduktionen i år. Det är långt till målet i den långsiktiga energiplaneringen, där vindkraft väntas svara för tio terawattimmar.

Dessutom lär det bli strid om en lång rad av de områden som Energimyndigheten nu pekar ut.

Dessutom blir det strid om en lång rad av de områden som Energimyndigheten nu pekar ut. Längs bland annat blåsiga Bohuskusten kastar Energimyndigheten blickarna på tre lägen: Persgrunden i havet utanför Tanum, Brofjordens industriområde i Lysekil och Västra Tången på Orust. Bara Brofjorden accepteras utan protester.

- Nedlagda soptippar och industriområden brukar godtas. I övrigt blir det gärna bråk om vindkraft. Energimyndighetens lista kommer att manglas och bantas, sade Måns Hagberg, länsarkitekt i Västra Götaland, till DN häromdagen.

DN

VK 27 september 2004

Nej till naturförstörelsen på Gabrieljansberget

Det kanske blir eller känns fel att någon från de södra delarna av landet ska tala om för människorna i Norrland vad som är rätt eller fel.

Men förstå mig rätt. Som trogen semesterfirare i det vackra och fria Norrland kan jag inte låta bli att säga min mening innan allt är för sent. Stoppa utbyggnaden av vindkraftsparken på Gabrielsberget. Ännu en semester är till ända och som vanligt tillbringade vi delar av våra semesterdagar i trakten av Nordmaling och kusten utanför Ava. Som vanligt var vädret bäst här på den vackra Norrlandskusten. När jag satt ute bland skären och fiskade i somras på den vackra norrlandskusten såg jag framför mig som i en mardröm de tänkta vindkraftverken torna upp sig i horisonten.  Hur kan någon ned någorlunda sunda känslor för naturen låta sig luras till att tillåta en vindkraftspark i den här miljön? De människorna måste vara blinda eller sakna förmåga att tänka klart eller så kamouflerar de den ytterst väl. Jag har vandrat i skogarna uppe på Gabrielsberget så jag känner markerna och miljön mycket väl. Undrar om de som fattar beslut i frågan någonsin har varit där? 

Vi har både barn och barnbarn som vi fostrar i en anda av hänsyn och respekt för människor och miljö. Hur ska vi kunna förklara för dem att människor av kortsiktig snöd vinning eller kanske ren dumhet kunnat förstöra vår, er eller deras natur? Dessutom tror jag att barnen kommer att dumförklara vår generation som till och med var så kortsynta att vi trodde på idén om vindkraftverk i en vacker natur som en försvarbar utbyggnad.

Nej våga stå upp och säg nej till en vindkraftspark på Gabrielsberget.

Ola Nilsson, Nyköping

VK 25 september 2004

Vänta med beslutet om vindkraft i Nordmaling

Beslut har tagits i AU (arbetsutskottet) och kommunstyrelsen till ett ja för vindkraftsparken på Gabrielsberget. Nu ska beslut tas i kommunfullmäktige den 27 september 2004.

Statsminister Göran Persson uttalade vid riksdagens öppnande 14 september 2004 att land och havsområde, skall till år 2006 pekas ut för utbyggnad av vindkraft.

Vore det inte klokt att Nordmalings kommunfullmäktige att invänta besked om detta.  Under tiden har AU och kommunstyrelsen möjlighet att besöka området och se vilka naturtillgångar som går till spillo. Vi ser fram emot att förnuftet hinner ikapp med dem.

Ingela och Mårten

Säger kommunen ja till detaljplanen och miljödomstolen fastslår att inga hinder föreligger, blir Gabrielsberget / Aspfjellet ett av de områden regeringen pekar ut som lämpliga för utbyggnad av vindkraft! Länsstyrelsen i Västerbottens län säger i sitt yttrande till detaljplanen att: "Detaljplanens antagande bör avvakta.... Antagandet bör även avvakta regeringens tillåtlighet för verksamheten". Läs