..
UPPHOVSMÄNNEN

> läs även "från idé till musikal"

> LARS JOHANSSON - TEXT
Prästen vars anfader i rakt nedstigande led blev dödad under bondeupproret 1811.

"Min morfars farfars farmors far var en av dom som dog den 15 juni på Klågerups ängar. Tänk att jag nu, efter snart 200 år, är efterträdare till kyrkoherden som var inblandad i denna fruktansvärda historia."

I dubbel bemärkelse känns arbetet med musikalen något alldeles, alldeles extra. Fram t.o.m. den 30 april 2002 vikarierar jag som kyrkoherde i Värby församling (gamla Hyby pastorat) - på en plats där många av mina förfäder kommer ifrån. Rent känslomässigt har arbetet växt med skapandet av både manus och texter.

Kanske inte så underligt då min morfars farfars farmors far var en av dom som dog den 15 juni på Klågerups ängar. Tänk att jag nu, efter snart 200 år, är efterträdare till kyrkoherden Anders Erichsson som var inblandad i denna fruktansvärda historia.

Skapandet har varit oerhört spännande - inte minst med tanke på att jag samarbetar med en mycket god vän, tillika en fantastisk musiker.
Rolf har varit tålmodig när textflödet kommit till honom. Han har lyssnat in och komponerat, enligt mitt förmenande, musik som faller alla i smaken. Både text och musik är rättfram och okomplicerad - och det har från början varit vår mening och intention. Vi vill berätta denna historia så att den når fram till gemene man och kvinna.

Musikalen har sakta men säkert vuxit fram som en tribut till den allmoge som dödades, sårades och behandlas som kreatur - och ett sätt att förlåta det som kyrkans tjänare bidrog med. Ja, det känns rätt att säga förlåt till Jacob Hansson, min anfader, med denna musikal. Jag hoppas att den uppskattas så som den är tänkt att vara.

Lars Johansson
Svedala, februari 2002


Prästerna spelar en stor roll i det stora upproret och naturligtvis även i musikalen. De hade den något otacksamma rollen att lotta ut drängarna till det förhatliga lantvärnet eller som det även kallades "förstärkningsmanskap".

Det finns tre präster som porträtteras i 1811; komminister Gullander i Dalby, kyrkoherde Borup i Bara och kyrkoherde Eriksson i Hyby.

I uruppsättningen på Torup spelades kyrkoherde Eriksson av Sören Gullstrand, men efter det har denne karismatiske prelat spelats av Anders Gsaxner från Svedala. 

Anders har även spelat den mycket osympatiske fångvaktaren i musikalens slutscener - en roll som även spelats av Per Svensson och Henrik Ullebo.

> Första sidan
> Om musikalen 1811
> Om musikalen Axel
> Slaget vid Klågerup
> Upphovsmännen
> Kontakt
..
> ROLF HELLMARK - MUSIK
Rolf är född och uppvuxen i Svedala. Redan tidigt kom det att handla om musik och han har fler strängar en sex på sin Gibson Les Paul. Här berättar han om musikaläventyret.

"En dag på våren 2001 frågade min vän Lars mej om vi inte skulle skriva en musikal på temat Slaget vid Klågerup. Självklart sa jag, och tänkte att karln nog inte var riktigt som han skulle den dagen."

"Jag har under många år arbetat med musik av alla slag som musiklärare, kompositör och producent. Jag älskar verkligen all sorts musik, om den har förmåga att beröra, att ge känslor. Om man dessutom kombinerar musik som förmedlar känslor med bra texter och bra skådespeleri så är man i mitt tycke nära den ultimata konstformen.

En dag på våren 2001 frågade min vän Lars mej om vi inte skulle skriva en musikal på temat Slaget vid Klågerup. Självklart sa jag, och tänkte att karln nog inte var riktigt som han skulle den dagen. Vi var nämligen bägge heltidsarbetande, nyblivna småbarnsföräldrar med allt vad det innebär. Och att i det läget skriva en musical var förmodligen förenat med allehanda sjukdomsyttringar, såsom hjärtattacker och dylikt.

Några veckor senare fick jag en bunt papper av Lars vilka han presenterade som ett manus. – Här är texterna, nu kan du börja jobba med musiken, sa Lars. Jag insåg att stenarna var i rullning, och kunde inte stoppas.

Ett halvår senare hade alla musikaliska idéer fallit på plats och jag kunde påbörja inspelningarna. Eftersom jag ville ha en symfoniorkester som spelade och budgeten var begränsad fick jag spela in musiken i min och min brors studio. Symfoniorkestrar är dyra och frågan är var de skulle fått plats någonstans i ladan vid Torups slott.

Efterhand växte låtarna fram och jag kände vilken enorm kraft som fanns i denna musikal. En historisk händelse som bjuder glädje och sorg, ruskigheter och politiskt spel, och som tvåhundra år senare får liv genom text och musik.

Vi får följa några människor i deras liv några mycket dramatiska dagar år 1811. Jag tror inte någon går oberörd ifrån 1811, men minns att trots alla tragiska och hemska händelser i en människas liv så har vi alla en inneboende kraft att kämpa och gå vidare. En kraft att hela, läka och förlåta. Den kraften finns i oss alla."

Rolf Hellmark
Svedala, februari 2002