Smakportioner
Potatispuré Skala potatis och
koka i osaltat vatten. Mosa potatisen väl med gaffel,
eller pressa den genom en trådsil. Späd med
bröstmjölk, tillägg eller kokvatten. Palsternackspuré Skala och skär palsternackan i mindre bitar. Lägg den i kokande vatten. Använd så lite vatten som möjligt, det ska bara täcka grönsaken. Koka ca 10 minuter. Gör puré i matberedare/mixer eller pressa genom en trådsil. Späd med bröstmjölk, tillägg eller kokvatten. Broccolipuré Koka färsk eller djupfryst broccoli så den blir mjuk. (färsk ca 15 minuter). Puré görs i matberedare/mixer. Majspuré Koka fryst majs
enligt anvisningen på förpackningen. Använd sparsamt
med vatten. Kör majsen i matberedare. Pressa sedan
purén genom en trådsil, så att man får bort skalen.
Späd med bröstmjölk, tillägg eller kokvatten. Majspurén blir vackert gul och har en mycket len och mild smak som de flesta barn brukar uppskatta. En given favorit! Fler grönsaker att prova på:
Tomatmos Doppa en tomat i kokande vatten, så att skalet blir lättare av avlägsna. När tomaten är skalad, mosas den fint med gaffel, eller mixas sönder i matberedare. Kärnorna kan kanske få vara kvar, barn reagerar olika på dessa. Om ditt barn inte vill ha med kärnorna kan man pressa moset genom nätsil för att få bort dem.
Bästa
början:
Päron
kan skrapas direkt med sked, eller rårivas fint. Päron
är lösande och bra att ge barnet vid förstoppning. När du köper frysta bär, tänk på att köpa osockrade. Söta så lite som möjligt och använd aldrig konstgjorda sötningsmedel. Strösocker, druvsocker och fruktsocker går bra. Fler frukter/bär att prova på:
Skala frukterna och kör i matberedare. Katrinplommonen läggs i blöt några timmar, och kokas mjuka innan de mixas sönder, späd med kokvattnet till lagom konsistens. Katrinplommonpurén, och även aprikospuré, lämpar sig bra att ge vid förstoppning då den har lösande effekt.
Bästa början:
När barnet lärt sig äta grönsaker frukt och bär kan man börja med kött. Barn behöver järn och nötkött innehåller mer järn än fläskkött, därför kan det vara bra att börja med nöt- eller kalvfärs. Kokt köttfärs Koka upp lite vatten i en kastrull. Smula ned köttfärsen och rör om så att den inte klumpar sig. Låt koka i ca 10 minuter. Mer att prova på:
Om någon av föräldrarna har allergi så kan man vara försiktig med ägg och fisk. Köp gärna också en kyckling som inte är uppfödd på fiskmjöl, tex Änglamarks kravmärkta kyckling. Koka kyckling eller fisk i osaltat vatten. Mixa sönder i matberedare. Ägg hårdkokas, mosa sedan gulan med gaffel. Använd endast gulan till en början, eftersom äggallergiker reagerar mest mot vitan. Man kan också laga till en enkel omelett: Omelett på äggula 1 äggula och 1 msk mjölk blandas i en kopp. Ställ koppen i en kastrull med vatten. Koka tills omeletten stelnat.
För att minska risken för glutenintolerans hos barnet, bör man ha en så mjuk övergång som möjligt till glutenhaltig mat. Ofta rekommenderas gluten från 4-5 månaders ålder, men har man för avsikt att amma länge, så går det bra att vänta lite längre. Det viktiga är att man börjar lite smått medan man fortfarande ammar. Börja aldrig ge stora mängder välling eller annat med gluten i, om du inte sakta vant barnet vid gluten innan! Havre är det sädesslag som innehåller minst gluten och därför kan havregrynsgröt vara bra att börja med. Havregrynsgröt ½ dl havregryn och 1,5 dl vatten kokas i kastrull ca 3-5 minuter eller i microvågsugnen ca 2-3 minuter. Grahamsgrynsgröt Koka upp 1 dl vatten och ½ dl mjölk, vispa i 0,25 dl grahamsgryn. Koka upp och låt sedan sjuda på svag värme 10-15 min. Rör om då och då. Gröt går bra att frysa i små smakportioner. När barnet börjar äta hela portioner gröt kan det vara bra att järnberika gröten! Blanda då i varje portion ner 2 tsk tunnpaltbröd som krossats till ett fint pulver.
Osötade smörgåsrån är utmärkta att ge som första bröd. När barnet suger på dem, så blöts de upp och blir lätta att svälja. Undvik att ge rånen om barnet är hård i magen, eftersom vitt mjöl har stoppande effekt.
Barn behöver extra fett. Tillsätt ½-1 tsk fett när smakportionen börjar bli lite större. Använd mejerismör, Bregott eller någon matolja. Margariner innehåller ofta tillsatser. Rapsolja och olivolja är mycket bra oljor, men alla matoljor går bra. Servera vatten till maten.
|
Tips, ideér och goda råd!
Kravmärkta produkter är extra bra för småbarn, eftersom de innehåller färre gifter än andra produkter. Bra att ha är matberedare, nätsil och microvågsugn, men man klarar sig även utan dessa hjälpmedel. För att kokvatten ska kunna användas till spädning, måste potatisen kokas skalad. Om potatisen är besprutad så sitter detta på skalet. Kom ihåg att kyla ner maten så snabbt som möjligt efter tillagningen, så att det inte börjar växa bakterier i maten. Vid infrysning kan potatis bli vattnig, men blandar man potatisen med lika stor del annan grönsakspuré, så blir resultatet bättre. Genom att använda sparsamt med vatten när man kokar grönsaker, så blir koncentrationen av urlakade vitaminer i vattnet högre. När man då späder med detta kokvatten så får man alltså med mer av vitaminerna i maten. Låt kallvattnet rinna ca en minut innan du tar vatten till barnets mat eller dryck. Varmvattenledningarna är av koppar och kopparrester i vattnet är inte nyttigt. Använd inte salt i barnets mat. Med örtkryddor kan man variera smaken på maten. Frys smakportioner i iskubslådor. När maten frusit till tar du loss kuberena och lägger i en fryspåse. Man kan också frysa i bullformar, eller gör klickar på en plåt och frys för att sedan lägga i fryspåsar. Eller frys som tunna plattor i fryspåsar, bryt sedan så stor bit som du vill ha. Gör inte alltför stora satser åt gånger, barnet kan ju snart äta mat med mer bitar i. Köp en haklapp av kortare variant att ha i början, så att haklappen inte tar i bordsskivan. Annars kan det bli obekvämt för barnet. En del barn kan ogilla köttfärsen som är lite torr och smulig i konsistensen. Blanda den då med grönsakspuré, ex majspuré, så accepterar barnet köttfärsen lättare. Ge gärna smakportionen före bröstet/flaskan, då barnet är som mest hungrigt. Men det är heller inte bra om barnet är för hungrigt, då kan det vara bra att stilla den värsta hungern först med bröstet/flaskan och sedan ge smakportionen. Ge hellre för kall mat än för varm! Om barnet bränner sig kan mat bli något negativt laddat, och som barnet inte vill ha. Börja med ½-1 tsk och öka försiktigt. Fortsätt gärna med samma mat i ca en vecka. Barnet behöver tid att vänja sig vid den nya smaken, samtidigt som en eventuell reaktion mot något ämne kan dröja några dagar. Späd inte smakportionerna med komjölk eftersom det hämmar kroppens järnupptaging. Ge av samma anledning inte mjölk till gröten, eller som dryck. Om barnet har svårt för havregrynen i gröten, kan man köra havregrynen i matberedare till ett fint pulver innan man kokar gröten. Tillsätt matfett vid serveringen, eftersom fett förkortar hållbarheten hos fryst mat. Om barnet har svårt
att acceptera smakportionen, så späd med extra mycket
bröstmjölk, eller tillägg, så att det blir helt
rinnande och smakar bekant. Minska sedan mängden
bröstmjölk/tillägg sakta. |