Last Update: 1998-12-12 ©1996, Peter Frank.
Här finner du förklaringar på bland annat förkortningar som förekommer inom rättsväsendet.
Här finner du utdrag ur Svea Rikes Lagbok (SFS)
Här finner du utdrag ur andra länders lagböcker!
Här är BRA länkar som har anknytning till Lag & Ordning.. Svenska först, sedan Övriga länders.
3 kap. Om brott mot liv och hälsa
Brottsbalk (1962:700)
Brottsbalk (1962:700)
Brottsbalk (1962:700)
Sekretesslag (1980:100)
Sekretesslag (1980:100)
Brottsbalk (1962:700)
Här är det ultimata stället för att söka och finna i Svea Rikes Lagbok Online! (SFS)
Lagboken Lagboken (Svea Rikes Lag) bygger på ett gammalt system som fanns redan i landskapslagarna från cirka år 1250. Det är balksystemet, som är unikt för Sverige.
Balkarna Balkarna förekommer i följande ordning och har följande förkortningar:
Bihanget Balksystemet utgör ungefär hälften av lagbokens innehåll. Den andra delen kallas för Bihanget, och där finns i kronologisk ordning de lagar som man ansett så viktiga att de bör vara tillgänliga i den varje år utkommande lagboken.
Svensk författningssamling (SFS) Innan lagregel införs i lagboken publiseras de i Svensk författningssamling (SFS). Detta sker då riksdagen antagit dem. Redaktören för lagboken -- som alltså inte är en officiell utgåva -- bestämmer sedan vilka som ska tas in i lagboken.
Statens offentliga utredningar (SOU) Innan riksdahen antar en lagregel har alltid ett förberedande arbete ägt rum. Detta sker som regel i en form av utredning, som ofta publiseras i serien Statens offentliga utredningar (SOU). Dessa har, förutom en titel, en beteckning som först består av året utredningen publiceras och så vilket nummer i ordningen den är för det året, t ex SOU 1977:73.
I ett sådant betänkande redogörs för vad som motiverat lagstiftningen och ges ofta vägledning för hur enskild lagregel ska tolkas. Vill man veta något om lagstiftarens motiv kan man alltså gå till en SOU.
Nytt Juridiskt Arkiv Avd I (NJA) Innehåller Högsta Domstolens avgöranden, vilka ofta är av principiellt intresse. Högsta Domstolen är en prejudikatinstans (se Civilprocessrätt - Högsta Domstolen). Den ska ska alltså nästan uteslutande syssla med principfrågor. Andra mål kommer inte längre än till hovrättsnivå.
Dessa principiellt viktiga mål refereras i NJA. Antalet sådana mål är 120-150 per år. Resten av avgörandena hänvisas till den så kallade notisavdelningen. Det är i regel mål som Högsta Domstolen har vägrat att ta upp till behandling, "vägrat prövningstillstånd", som facktermen lyder. De anses då inte ha varit av principiellt intresse.
Hänvisningar till NJA i litteratur görs enligt regeln årgång plus sida, t ex NJA 1977 s 403. Ser du förkortningen NJA utan romersk siffra plus årgång plus sidhänvisning avses alltså avgörande från högsta domstolen. Finns det en romersk tvåa efter NJA är det frågan om lagförarbeten.
Nytt Juridiskt Arkiv Avd II (NJA II) Utredningar leder naturligtvis inte alltid till lagstiftning. Men om en utredning gör det, kan man finna förarbetena jämte övervägandena i riksdagen i Nytt Juridiskt Arkiv Avd II (NJA II + årgångsbeteckning). Motiven är där lättillgängligare, eftersom utgivaren av NJA II alltid gör en redigering efter paragrafföljd, vilket gör det lättare att hitta med utgångspunkt i den antagna lagtexten.
Det bör observeras att rättstraditionen inom EG skiljer sig från den ovan angivna. I takt med en ökad EU-anpassning kommer förmodligen förarbetenas betydelse för rättsreglerna att försvinna vid tillkomsten av nya lagar.
![[NEW!]](New4.gif){kind=small}