|
Olika källor hävdar att biverkningar av medicin, misstag, resursbrist och slarv i sjukvården tillsammans utgör den 4:e största enskilda dödsorsaken i västvärlden.
Barometern 2008-01-28. Under 2007 anmälde 229 personer att de hade blivit skadade under tiden de vårdades av landstinget. Siffran presenterades av Kalmar läns landsting på måndagen, efter en sammanställning från LÖF, Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag. Patienter som skadats under vårdtiden kan kräva ersättning hos LÖF om skadan de utsatts för anses ha gått att undvika. - 95 av anmälningarna kommer från patienter som vårdats vid länssjukhuset i Kalmar. - 51 från Västerviks sjukhus och 25 från Oskarshamns sjukhus. - Resterande kommer från primärvården och tandvården. Knappt hälften, 43 procent, av anmälningarna som riktats mot Kalmar läns landsting de senaste sex åren har ersatts av LÖF.
Från SVT den 5 december 2008 - 06:02 Andelen patienter som drabbas av infektioner när de ligger på sjukhus varierar kraftigt i olika landsting. Det visar den hittills största undersökningen av vårdsmitta, som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gjort. 20.000 människor som var inlagda på sjukhus vid en viss tidpunkt i höstas har undersökts. 14,4 proc av patienterna i Jämtland har smittats i vården, men bara 6,4 procent i Halland. Arbetet mot vårdsmittor har pågått länge, men SKL:s vd Håkan Sörman säger till Ekot att det är osäkert om det har skett någon utveckling. Det finns ett mål att vårdrelaterade infektioner ska halverar före 2010, men huvudansvaret ligger på landstingens ledningar, enligt SKL. Ökade krav I genomsnitt hade elva procent av de undersökta patienterna infekterats i vården. De vanligaste problemen var urinvägsinfektion, lunginflammation och sårinfektioner. Män och äldre patienter är mest utsatta för infektionerna. Nu ökar kraven på landstingen att få bukt med smittan, och SKL har tagit fram ett åtgärdspaket. Det krävs att man jobbar systematiskt med personalens hygien, inte minst, säger Håkan Sörman till Ekot.
Resistenta bakterier allt vanligare SVT Text 2008-06-02 Bakterier som är resistenta mot antibiotika blir allt vanligare i Sverige. Antalet upptäckta fall ökade i fjol och ökningen har fortsatt i år. Mest ökar fallen av tarmbakterien VRE, som bl.a. kan orsaka urinvägsinfektion och blodförgiftning. I fjol rapporterades 50 fall. Hittills i år är antalet 148 delvis pga ett stort utbrott i Stockholmsområdet. De resistenta bakterierna frodas särskilt bra i sjukhusmiljö. Enligt EU:s smittskyddsmyndighet ECDC dör 37.000-50.000 människor i EU varje år pga vad man kallar vårdrelaterade infektioner.
Platsbrist ger fler superbakterierSVT Text 2008-09-07 Hittills i år har mer än tio gånger fler infektionsfall av superbakterien VRE rapporterats än vad som är normalt för ett helt år. Orsaken är troligen platsbrist som eldat på utbrottet. Platsbristen gör bl.a. att patienter måste flyttas mellan flera olika avdelningar i lägen när de borde isoleras. Och pressad personal hinner inte alltid sprita händerna mellan varje patientkontakt. Även andra superbakterier ökar. T.ex. ESBL-bildande tarmbakterier och multiresistena gula stafylokocker (MRSA) har ökat med 60 respektive 9 procent. Toalettbrist förvärrade situationen. Karolinska
universitetssjukhuset i Huddinge utanför Stockholm är ett -Vi är ganska säkra på att bristen på vårdplatser kan ha spelat roll nu när vi hade en sådan topp under sommaren, säger Per EW Nilsson, överläkare med ansvar för vårdhygien inom Stockholms läns landsting. Bristen på enskilda toaletter förvärrade situationen på Huddinge sjukhus som nu skärt reglerna kring städning och hygien. Studier har visat att flerbäddssalar tillsammans med överbelagda avdelningar gynnar överföringen av bakterier och virus, både när det gäller vinterkräksjukor och allmänfarliga resistenta bakterier. I dag har Sverige det lägsta antalet vårdplatser per invånare i Västeuropa och USA, enligt en undersökning som Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterade tidigare i år. Fakta: Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)
Satsning för färre skador inom vården Från SVT Text 2008-11-08 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vill minska antalet patienter som skadas i vården. Ett mål är att halvera antalet vårdrelaterade infektioner. Vi vet att skador i vården är ganska omfattande, säger SKL:s vd Håkan Sörman och pekar på undersökningar som antyder att 2.500-3.000 människor dör varje år till följd av skador de får i kontakt med vården. Men nu ska kvaliteten förbättras med SKL:s Nationell satsning för ökad patientsäkerhet. Alla sjukhus ska nu mäta vårdskador, för att hitta prob lemområden, men också sporra varandra.
Ny lag skall motverka felbehandlingar Från SVT Rapport 2008-06-03. Regeringen vill ändra den sk vårdregisterlagen som begränsar samkörning av personuppgifter och vårdjournaler. Vi måste bli bättre på att se till att relevant information om patienten följer med personen när han eller hon möter sjukvården, säger socialminister Göran Hägglund till SVT. Varje år skadas 100.000 patienter på grund av felbehandlingar, visar en ny rapport från Socialstyrelsen. Enligt Göran Hägglund utreds också om legitimationen kan dras in för sjukvårdpersonal som missköter sig. Många felbehandlingar får allvarliga följder. Socialstyrelsens undersökning visar att 8,6 procent av patienterna får någon form av skada i samband med vården. Nästan var tionde av dem fick bestående men eller funktionsnedsättning. I tre procent av fallen bidrog skadan till patientens död. Vårdskadorna är vanligast bland de äldre i gruppen 65 år och uppåt. Någon skillnad mellan kvinnor och män finns inte. I genomsnitt leder en vårdskada till sex extra vårddygn. Under ett år betyder det 630 000 extra vårddygn. Enligt Socialstyrelsen ligger ansvaret i första hand på hälso- och sjukvården. Det viktigaste är att man utvecklar sina rutiner för det egna säkerhetsarbetet, enligt Socialstyrelsen.
SVT Text 2008-02-20 I samband med en livshotande blödning hos en patient upptäcktes allvarliga fel i sjukhuset i Varbergs utrustning. Senare avled patienten. En annan patient fick problem efter felmedicinering. Nu ska bägge fallen utredas av socialstyrelsen.
Mediciner bakom många akutfall Från SVT Text 2008-03-18. Läkemedelsrelaterade problem är direkt orsak till uppemot var tredje inläggning på medicinakuten vid Karolinska sjukhuset i Solna, visar en studie publicerad i Läkartidningen. Under den månad 2006 som studien genomfördes var biverkningar orsakade av felaktiga medicindoser det dominerande problemet. Även läkemedelsförgiftning och läkemedelsmissbruk orsakade inläggningar. De vanligaste medicinerna som orsakade problem var hjärtkärlläkemedel, psykofarmaka och cancermediciner.
By Karen Pallarito, NEW YORK (Reuters Health). Thu Mar 14, 2002 Patients must play an active role in preventing healthcare errors by speaking up when they see something amiss, private and US government healthcare leaders said Thursday. That's the message of a national campaign launched by the Joint Commission on Accreditation of Healthcare Organizations (JCAHO) in collaboration with the Centers for Medicare and Medicaid Services (CMS). The campaign consists of "Speak Up" buttons and brochures to be distributed in hospitals, nursing homes and physicians' offices. Provider participation is voluntary, but many hospitals already have responded enthusiastically, Dr. Dennis S. O'Leary, president of the Joint Commission, told reporters in a teleconference. According to a 1999 Institute of Medicine (news - web sites) report, some 98,000 people die every year due to medical errors. The report underscores the fact that medical errors are "the single most pressing healthcare issue of our time," O'Leary said. Yet despite efforts by healthcare providers to improve the quality-of-care they deliver, "no evidence of significant reductions in medical errors" exists, O'Leary said. On the contrary, the JCAHO said there is "ample evidence that errors are still killing or endangering patients." The intent of the campaign is "not to scare," he added, but rather "to encourage patients to be part of the healthcare team." If you don't understand something, if the pill looks different from the one you've been getting, if the doctor hasn't washed his hands, "speak up," he said. Many patients are reluctant to speak up and providers need to convey the message that it is okay to do that, O'Leary said. He added that the campaign's success depends upon having hospitals, physicians and nurses embrace the concept. The campaign's message is consistent with the government's own efforts to improve healthcare quality, Tom Scully, administrator of the CMS, said in the teleconference. "This (campaign) is a partnership...to try to make everyone's quality better." The Medicare program also intends to weave the message into its own educational materials for beneficiaries. Still, some patients are not able to speak up for themselves, especially if they are seriously ill, medicated or suffering from dementia, campaign sponsors conceded. In those instances, family or friends need to step up and serve as patient advocates, O'Leary explained. The JCAHO did not disclose the amount of its investment in the campaign, although O'Leary acknowledged to Reuters Health that it is "relatively inexpensive" to print brochures and buttons. Asked whether the sponsors might consider broadening the reach of the campaign via television and radio spots, he said "more expensive options" might be weighed in the long run if the campaign's message doesn't seem to be getting through. For now, though, he's banking on doctors, nursing homes and hospitals to bring the message home. "My view would be that there's nothing like having these brochures and buttons in the care delivery site where you are a patient."
Läkemedel är den vanligaste behandlingsformen inom sjukvården. Även om den oftast har en positiv effekt förekommer även biverkningar och förgiftningar. Biverkningar av läkemedel kan ligga bakom tre av hundra dödsfall. Det framgår av en studie baserad på det svenska dödsorsaksregistret, som nu läggs fram i en doktorsavhandling vid Linköpings universitet. Bland 1 574 avlidna i sydöstra Sverige 2001, upptäcktes att drygt tre procent kan ha dött till följd av läkemedelsbiverkningar. Av dem som dött på sjukhus var andelen 6,4 procent. Blödningar stod för närmare två tredjedelar av de misstänkta biverkningarna. I hälften av fallen var blodförtunnande medel som Waran inblandade.
I en artikel i början av januari 2005 anger Stefan Fölster och Anders Morin från organisationen Svenskt Näringsliv på DN debatt, att misstag i sjukvården gör att 2500-3000 personer i Sverige dör årligen i onödan.
Från SVT Text 2006-01-30. Socialstyrelsen beräknar att 4 000 patienter dör i onödan varje år inom vården. Orsakerna kan vara bristande hygien som ger patienten sårinfektion, förväxling av läkemedel eller blodpåsar, felaktiga diagnoser med mera. Chefen för Socialstyrelsen Kjell Asplund säger att läget är värre än man befarat. Han vill att alla fel anmäls och samlas på internet så att allmänheten kan jämföra sjukhusens kvalitet.
Från SVT Text 2006-11-12. Det slarvas med handhygienen inom sjukvården. Det visar en undersökning som Smittskyddsinstitutet gjort vid 46 vårdavdelningar över hela landet, uppger SVT:s Rapport. I undersökningen har man granskat hur stora mängder handsprit sjukhusen köper in med hur mycket de egentligen borde använda. I genomsnitt användes bara 50 procent av den erforderliga mängden desinfektionsmedel. Vårdpersonalens slarv med hygienen beräknas kosta ca 600 människoliv och uppåt 4 miljarder kr om året i form av extra sjukvård till de drabbade.
Från SVT Text 2007-02-21. Hygienen inom vården brister och det är framför allt läkarna som har sämst kunskap om de vårdhygieniska rutinerna. Det konstaterar Socialstyrelsen i en rapport. Det vanligaste är att läkarna har långärmad rock, klockor och smycken vid kontakt med patienterna. Det skapar nya och inte sällan allvarliga problem, anser Johan Carlsson vid Socialstyrelsens tillsynsavdelning. Det finns enligt Johan Carlsson anledning till oro. Socialstyrelsen har granskat 82 vårdenheter runt om i landet.
Från SVT Text 2007-12-27 Många läkare är en fara för patienterna. Var tredje läkare är så utarbetad att han eller hon utgör en fara för sina patienters säkerhet, visar en studie som Öhrlings Pricewaterhouse Coopers gjort bland 410 läkare, skriver Metro. Läkare som tidningen talat med är inte förvånade över resultaten.-Många läkare har en tuff arbetssituation, säger Eva Nilsson Bågenholm, ordförande i Sveriges Läkarförbund. Läkaren Thomas Flodin lyfter fram läkarnas administrativa uppgifter, som tidigare sköttes av läkarsekreterarna, som en anledning till den ökande arbetsbördan.
Bristande hygien hot mot patienter Från SVT Text 2007-03-20. Många vårdanställda på
Akademiska sjukhuset i Uppsala följer inte de hygienrutiner som ska stoppa
utbrottet av en svårbekämpad tarmbakterie. Enligt
Socialstyrelsen är det läkarna som är sämst, skriver UNT. Bristerna
i hygienen utgör ett reellt hot mot patienternas säkerhet, enligt myndigheten
som granskat åtgärderna för att få bukt med multiresistenta bakterier. Från
april 2005 till januari i år har 246 fall
konstaterats. Enligt sjukhuset egen utredning var det främst
regler om bärandet av rock, ringar och klockor som inte
följdes.
Vårdinfektionerna kostar 15 miljoner Barometern 2008-07-15. Var tionde sjukhuspatient i Kalmar län drabbas av en vårdrelaterad infektion. Förutom lidande kostar vårdskadorna pengar – minst 15 miljoner om året. Nu arbetar landstinget för att halvera dem.
Den 1 juli 2006 skärptes kraven på vårdhygienen i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Vården ska numera hålla en ”god hygienisk standard”. 11,3 procent av de inlagda patienterna på landets sjukhus drabbades av en vårdrelaterad infektion i maj 2008. Det visar den första nationella mätningen av vårdrelaterade infektioner i Sverige, som Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomfört. SKL driver tillsammans med landstingen "Nationell satsning för ökad patientsäkerhet", där sex vanliga typer av vårdskador ingår. Satsningen pågår 2008-2009. Mätningen visar att de tre vanligaste typerna av vårdrelaterade infektioner är urinvägsinfektioner, hud- och sårinfektioner samt lunginflammation. En tredjedel av de vårdrelaterade infektionerna inträffade i samband med operationer. De är förhållandevis lika vanligt förekommande hos kvinnor som män och andelen som drabbas är cirka 20 procent högre bland patienter över 60 år. Källor: Socialstyrelsen, SKL.
I begreppet vårdrelaterade infektioner ryms en rad olika sjukdomstillstånd. Det kan vara ett operationssår som blir infekterat på grund av dåligt rengjorda händer hos personalen – ett typexempel på en infektion som beror på slarv och går att undvika. Men många vårdinfektioner är förväntade och svåra att förebygga, som när cancerpatienters immunförsvar slås ut av cellgifter. - Man brukar räkna med att 20-30 procent av de vårdrelaterade infektionerna går att undvika, säger Jonas Bonnedahl, hygienöverläkare vid länssjukhuset i Kalmar. Därför menar han att det mål landstinget satt upp om att minska vårdinfektionerna med hälften till 2009 är ambitiöst. Arbetet sker på flera nivåer i organisationen, bland annat genom tretton så kallade Vriss-team (Vårdrelaterade infektioner ska stoppas). - Problemet med vårdrelaterade infektioner är inte nytt, och Jonas Bonnedahl menar att det finns både medvetenhet och engagemang kring frågan hos personalen. Det konstateras även i en extern utvärdering som landstinget lät göra i vintras. Men varför följs i så fall inte alltid hygienrutinerna? - En anledning tror jag är den oerhört hårda belastningen inom sjukvården. Det finns få vårdplatser och allt går ut på att ha en hög ruljans och hög produktion, då är det svårt att få tid till kvalitetsarbete. Men alla vinner ju på att vi gör precis by the book, säger Jonas Bonnedahl. - Att minimera vårdskadorna skulle inte bara göra att många patienter får kortare vårdtider och slipper onödigt lidande. Det handlar också om en stor ekonomisk besparing. Lågt räknat uppskattas de vårdrelaterade infektionerna kosta landstinget 15 miljoner kronor per år. I landet som helhet beräknas extrakostnaderna uppgå till 3,7 miljarder.
Expressen juni 2008. Mätningen, som gjordes under maj månad, omfattar 16 landsting och drygt 8 000 patienter. Den visar att det är vanligast att drabbas av urinvägsinfektioner, hud- och sårinfektioner samt lunginflammation i samband med sjukhusvården. Oacceptabelt resultat Resultatet är oacceptabelt, tycker Håkan Sörman som är vd för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Tillsammans med landstingen driver SKL en satsning på ökad patientsäkerhet. Målet är att infektionerna ska vara halverade vid utgången av 2009. Undersökningen bygger på rapporter från landstingen. Nio landsting – Blekinge, Dalarna, Gotland, Halland, Jönköping, Kronoberg, Värmland, Västmanland och Örebro – är bättre än genomsnittet. Operationer vanlig smittväg En
tredjedel av de inrapporterade infektionerna inträffade i samband med
operationer. Lika många kvinnor som män drabbas, men är vanligare hos
patienter som är 60 år och äldre. En ny mätning görs i november 2008 Nyligen presenterade Socialstyrelsen en kartläggning som visar att drygt 8 procent av patienterna drabbas av en skada i samband med vården. I teorin skulle samtliga skador ha kunnat undvikas.
Från SVT Text 2007-12-01. Bättre handhygien på svenska sjukhus skulle minska antalet infektioner under vårdtiden med hälften. Det visar studier i Göteborg. Ca 1.000 vårdplatser skulle kunna fri- göras om personalen tvättade händerna ordentligt, enligt undersökningarna. Ingen vet hur många liv som skulle sparas, men det är klart att bristande handhygien i förlängningen medför infektioner som kostar patienter livet. Det säger Eva Haglind, professor i kirurgi vid Sahlgrenska universitets- sjukhuset.
Dubbelt så många misstag i sjukvården anmäls Från Sveriges Radio Kalmar 2006-12-10. Antalet rapporter om allvarliga misstag i sjukvården har ökat. I landstinget i Kalmar län har dubbelt så många LexMaria anmälningar gjorts i år jämfört med 2005 och i landet totalt är ökningen en tredjedel, 30 procent, på bara ett år. Nu ska riskerna i vården kartläggas i ett nytt stort dataregister, och vårdminister Göran Hägglund tänker tillsätta en utredning för att stärka patienternas säkerhet. Siffror från Socialstyrelsen visar att antalet rapporter om felbehandling har ökat och orsakerna kan vara flera. Dels att tilltron till sjukvården har minskat, men också att antalet anmälda felbehandlingar har ökat. Primärvårdschef i Kalmar läns landsting Bengt Öberg vill inte se det som något negativt. Han säger till Sveriges Radio Kalmar att det faktum att man vågar anmäla och gör det borgar för att man sköter sin verksamhet och förbättrar den på rätt sätt.
Sjukhusvård är farligare än att flyga Från tidningen Barometern 2007-03-28. http://www.barometern.se Flera tusen svenskar dör varje år av skador de fått i vården. Ja, att flyga är ofarligare, åtminstone i västvärlden säger chefläkare Christer Rosén på länssjukhuset i Kalmar. Blodförgiftning
och felbehandlingar är bara några av dödsorsakerna. Nyligen avslutades
en konferens i Borgholm om patientsäkerhet inom den svenska vården.
En siffra som nämnts är att 4 000 patienter dör årligen av
svensk vård. Och det handlar inte om den oundvikliga döden i form av
till exempel cancer. Är inte
detta en högst oroväckande siffra? En
läkare på konferensen sade att det är lika riskfyllt att få vård som
att hoppa bungyjump, vad säger du om det? Antalet
avlidna på länssjukhuset 2006 var 560. Hur många av dem som dog av
skador på grund av vården är ännu okänt. Vilken
är den vanligaste orsaken till undvikbar död på länssjukhuset i
Kalmar? Hur rädd skall man vara för att söka vård på sjukhuset? - Ja, det sker ju många behandlingar som inte går fel. Men det är ändå så pass mycket fel att vi satsar mycket energi och pengar på att komma tillrätta med problemet. Frågan har prioritet. Vi arbetar mycket med hygienfrågor, klädfrågor. Den stora frågan, enligt Christer Ros6n, är: Kan vi mäta säkerheten i vården? Det är nästa stora utmaning för oss och vi är inte där i dag. Heléne Ljung
Felbehandlingar kostar miljarder Från SVT Text 2008-11-07 Nästan var tionde patient i sjukvården drabbas av skador som orsakats av fel och misstag inom vården. Enligt Socialstyrelsen leder varje skada till att patienten i genomsnitt vårdas sex extra dygn, skriver DN. Det motsvarar nära tio procent av alla vårddygn under ett år och 20 procent av landets totala vårdbudget. Socialstyrelsen kräver nu att landstingen skärper säkerheten. Stockholms läns landsting har bildat en patientsäkerhetskommitté och utvecklat ett dataregister över allt som gått snett.
Seminarium, Sveriges kommuner och landsting (SKL) SVT Text 2007-07-11. Slarv inom vården dödar tusentals. Årligen dör eller skadas svårt minst 3.000 svenskar på grund av misstag inom vården. Troligen är skadorna inom sjukvården lika vanliga som olyckorna i trafiken. Det framkom vid ett seminarium som Sveriges kommuner och landsting (SKL) anordnade under Almedalsveckan på Gotland, skriver Svenska Dagbladet. Nu satsar SKL på att höja patientsäkerheten så att antalet dödsfall halveras på två år. Baserat på internationella uppgifter riskerar cirka var tionde patient att utsättas för något slags misstag inom sjukvården.
Misstag, resursbrist och slarv i sjukvården är ett stort och skrämmande problem!
|
Enterokocker är en grupp tarmbakterier som i normala fall är harmlösa. Ibland
kan de orsaka infektioner i exempelvis