Kortfattat om kronisk prostatit och interstitiell cystit

Kronisk prostatit

1. Prostatit är en inflammation av prostatakörteln och kan delas in i de två huvudtyperna akut prostatit (cirka 5 % av all prostatit) och kronisk prostatit. Enligt amerikanska CDC (Centers for Disease Control) drabbas cirka 50 % (andra källor anger cirka 25 %) av männen i västvärlden av någon form av prostatit under sin livstid (incidensen). I vissa fall är sjukdomen troligtvis en del av en inflammatorisk sjukdom, som även drabbar andra organ.

2. De vanligaste symtomen är olika urineringsbesvär, sexuell dysfunktion samt mer eller mindre besvärliga smärtor i bäcken och närliggande områden. Observera att likartade symtom även kan uppträda vid prostatacancer och godartad prostataförstoring (bph).

3. Diagnos ställs vanligen genom den drabbades anamnes, rektalpalpering, laboratorieanalyser, ultraljuds- och cystoskopiundersökning.

4. Akut prostatit är en bakteriell sjukdom som i regel botas utan några komplikationer med antibiotika. Orsaken till kronisk prostatit är i de flesta fall okänd (endast 5-10 % anses bakteriell). Kanske bakterier som inte går att odla, anatomisk, immunologisk/autoimmun, kemisk, hormonell, neuropatisk eller neuromuskulär. Det mesta pekar på att det är en komplex sjukdom och att det troligtvis finns flera olika bakomliggande orsaker som ger likartade symtom.

5. Eftersom orsaken i de allra flesta fall är okänd vid kronisk prostatit, har sjukvården begränsade och mycket osäkra behandlingsmöjligheter till sitt förfogande. Behandlingen utgörs i regel av antibiotika, antiinflammatoriska medel (antiflogistika), smärtstillande medel (analgetika) och ev. prostatamassage/dränering.

6. Olika internationella studier pekar på att cirka 8 % av männen i västvärlden är drabbade (prevalensen) av kronisk prostatit. Detta innebär troligtvis, att cirka 250 000 män (från tonåren och uppåt) är drabbade av sjukdomen i Sverige. En del har knappt märkbara symtom medan andra (cirka 20 % av de drabbade enligt National Institute of Public Health Tjeckien, 1997) kan ha livslånga mer eller mindre svåra kroniska smärtor och andra besvär, som innebär en helt förändrad livssituation och en avsevärd försämrad livskvalitet. Någon studie har inte gjorts här i landet.

7. Forskning om sjukdomen förekommer huvudsakligen i Kanada och USA samt i mindre omfattning i andra länder.

Interstitiell cystit

1. Sjukdomen är en kronisk inflammation (utan bakteriella fynd) i urinblåsans vävnad. I vissa fall är sjukdomen troligtvis en del av en inflammatorisk sjukdom, som även drabbar andra organ.

2. De vanligaste symtomen är olika urineringsbesvär (t.ex. trängningar, täta behov av att urinera, nokturia), smärtor i magens nedre del, bäcken och närliggande områden. Drabbade har ofta svåra kroniska smärtor och andra besvär, vilket innebär en avsevärd påverkan av livskvaliteten. Smärtorna omöjliggör oftast ett normalt sexualliv.

3. Diagnosen ställs vanligen genom anamnes, laboratorieanalyser och cystoskopiundersökning av urinblåsan.

4. Orsaken till sjukdomen är okänd. Kanske bakteriell, anatomisk, immunologisk/autoimmun, kemisk, hormonell, neuropatisk eller neuromuskulär. Det finns troligtvis flera olika bakomliggande orsaker som ger likartade symtom.

5. Eftersom orsaken är okänd har sjukvården begränsade och mycket osäkra behandlingsmöjligheter till sitt förfogande. Behandlingen utgörs i regel av antibiotika, antiinflammatoriska medel (antiflogistika), smärtstillande medel (analgetika) och antihistaminer.

6. Studier runt om i världen pekar på en stor variation i antalet drabbade. Vid en jämförelse med en finsk studie är cirka 25 000 drabbade (cirka 90 % är kvinnor) av sjukdomen (prevalensen) i Sverige.. Enligt en jämförelse med en holländsk studie, skulle antalet röra sig om cirka 10 000. Någon studie har inte gjorts här i landet.

7. Forskning om sjukdomen förekommer huvudsakligen i Kanada och USA men även i andra länder. Bl.a. i mindre omfattning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Många som är drabbade av sjukdomarna har en eländig tillvaro och hamnar i en situation präglad av vanmakt och hjälplöshet. Man möts oftast av dålig förståelse och får ingen eller obetydlig hjälp från sjukvården och tvingas försöka klara sig "så gott det går" på egen hand. 

Enligt en studie 1996 av Dr. Richard B. Alexander, M.D. University of Maryland, Baltimore, USA, rörande kronisk prostatit, får 2/3 olika psykiska problem p.g.a. sin sjukdom och 5 % bär på självmordstankar för att en gång för alla bli kvitt sina smärtor. 

–  Behovet är således mycket stort av  FORSKNING  för nya diagnos- och behandlingsmetoder  –

Ovanstående finns också för utskrift i pdf-format på en A4-sida

Är prestige och auktoritet i vissa situationer viktigare än empati?

Bildkälla (ej text): Vetenskap & Praxis, SBU nr. 3-4, 2000.

Tillbaka till Toppen

Tillbaka till Appell till den svenska sjukvården

Tillbaka till Sammanställning