Bioforskning - Bioteknologi -
Genmodifikation
Elevarbete i Samhällskunskap B av Suzanne Svensson, år 2000. Betyg: MVG
Bioforskning – Bioteknologi och Genmodifikation
I mitt elevarbete från Samhällskunskap A behandlade jag ämnet genmodifikation av livsmedel. Här tog jag upp och analyserade frågeställningarna:
När jag började intressera mig för dessa frågor stötte jag ideligen på ordet "bioteknologi" och blev både imponerad och förfärad av vad jag läste kring detta ämne. Genmodifikation är nämligen bara en av delarna i denna forskning och tillämpning, och jag vill nu gå ett steg längre i min "research" på information av detta stora område.
Bio- av grekiskans bios, som betyder "liv", "livs-", "levnads-".
Bioteknik, och forskning kring detta, är ett namn som sammanfattar använd-ningen av levande celler, eller delar av dem, för tekniska ändamål. Dessa celler kan vara från djur, växter eller mikrober
I detta stora område, som innefattar både grundforskning 1), tillämpad forskning 2) , och utvecklingsarbete - i nära samarbete med de tekniska veten-skaperna. Som i sin tur står mycket nära det kommersiella nyttjandet.
I bioteknologin ingår forskning och teknik inom områdena; enzym, immun, hybrid-DNA och energi- och miljö.Gen-tekniken ingår alltså som ett moment inom området hybrid-DNA, forskning och teknik.
Genmodifiering – endast en del
Som jag förstått det är allt levande
uppbyggt av celler. I dessa celler finns DNA, som är som
"referensbibliotek" för hur olika arter ska bete sig i
sin livsutveckling. Det är i detta DNA som gener kan bytas ut,
tas bort eller läggas till – så kallad genteknik.
Modern bioteknik grundar sig på de nyare metoderna för odling av celler i stor skala, ren framställning av biolog-iskt aktiva proteiner samt på att över-föra gener från en cell till en annan (i värddjur, växt eller cellodling).
Vilka områden tillämpas och/eller forskas det på?
Det är intressant att titta på de områden som dessa ban-brytande idéer och resultat kan ha, eller har, genomslagskraft på och här följer en kort förklaring på varje nu känt område. I framtiden är det mycket möjligt att områdena kommer att öka i takt med samhällets förändring och nya tekniska och vetenskapliga landvinning-ar.
Biologisk grundforskning
Systematisk och metodisk forskning utan speciellt mål och har som enda syfte att bidraga med nya idéer och tankar till vetenskapens område.
Tillämpad biologisk forskning
Systematisk och metodisk forskning utifrån en speciell frågeställning, idé, syfte.
Tillämpad medicinsk forskning
Här forskas om genetiska- och infektionssjukdomar. Även inom vissa former av diabetes och cancer görs stora försök att få fram botemedel. Framställning av läkemedel som är kopior av kroppens egna substanser är något man gärna vill ha fram i syfte att kunna ersätta kroppens felaktiga substans direkt. Inom detta område tros potentialerna för hybrid-DNA-forskningen och tekniken vara stora.
Industriell tillämpning
Läkemedel framtages på konstgjord väg och farmakologin utvecklas snabbt hela tiden. Idealet är att få fram teknik och medicin som kan ge bästa bot utan några biverkningar.
Medicinsk tillämpning
Exempel här kan vara diagnos av ärftliga sjukdomar genom t.ex fostervattensprov. Ökade insikter och förbättrade diagnoser för olika sjukdomar är det ständigt utökade målet. Genterapi är en tillämpning man laborerar med i form av befruktning av ägg och kloning.
Animalisk tillämpning
Husdjursförädling och veterinär-medicin, med i princip samma metoder som för ovanstående rubriker – men med inriktning på våra husdjur. Kan även användas vid t.ex fiskodling eller annan aktivitet i den marina miljön.
Växtförädling
I syfte att få fram sjukdomsresistenta växter och därmed ökad avkastning av produktion och skördar. Det talas om en ökning på 30% av världsproduktionens skördar, men motstridiga uppgifter har jag nu läst om i samhällskunskapsboken på sidan 55 om "Den Gröna Revolu-tionen".
Här beskrivs biverkningar som man ej förutsåg. Biverkningarna behöver alltså inte hålla sig inom själva bioteknikens områden, utan kan sprida sig utanför till områden som används tillsammans med bioteknikens produkter – i detta fallet förutsåg man ej att effektivare redskap och ökad bevattning skulle behövas och det har inte blivit fullt så positivt som man från början trodde det skulle bli.
Användning av bakterier till annat än direkt proteinframställning
Att t.ex kunna framställa bakterier som bland annat kan bryta ner olja och oljeprodukter.
Bioteknik och tillämpning för totalförsvaret
Biotekniken följs inom försvars-forskningen världen över. Här finns både nyttiga tillämpningar och nya hot. Exempelvis innebär utvecklingen inom det medicinska området behandlingar av t.ex infektioner och förgiftningar från nervgaser och andra gifter, men även behandling och snabbare tillfrisknande av fysiska skador uppkomna i strid.
Hoten kan bestå i nya modifierade B-stridsmedel, nya C-stridsmedel och genvapen där arvsmassan hos fångar kan ändras eller etnisk modifikation utövas.
Vad gör politikerna och oppositionen för att utreda biotekniken?
Den Svenska regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska utreda den moderna bioteknologins möjligheter och faror.
Kommittén ska bland annat utforma förslag till en samlande politik i ett internationellt perspektiv. Den ska också klargöra vilka frågeställningar som kräver en djupare etisk debatt och värdera vilka möjligheter och begräns-ningar som finns för svensk industri på området. Utvärderingen ska presenteras i juni år 2000.
För övrigt pågår en intensiv debatt och utredning på många olika plan. Ett av planen är de oppositionsorganisationer som på ett föredömligt sätt kontrollerar, granskar och förvarnar allmänheten, inte bara nationellt utan även internatio-nellt, för att tillse att politikerna och forskarna verkligen "håller sig på mat-tan". Några av dessa organisationer är:
Hit kan man vända sig för att få deras broschyrer eller läsa på deras internet-sidor.
Har vi samhällsekonomiskt råd att stå utanför bioteknikens område?
Enligt en av rapporterna till FRN*) hävdar sig Sverige väl i ett europeiskt perspektiv. Mätt i antal bioteknologiska företag har Sverige 60 stycken och ligger därmed på fjärde plats av 14 länder. Den svenska kompetensen anses hålla en hög nivå, men har kvantitativa begränsningar.
Politiska utredningar pågår för att samla in information om och säkra kvantiteten av utbildad personal och forskare för framtiden, så planer finns på att försöka strukturera upp detta – bland annat genom större samarbete mellan företag och universitet och högskolor.
Företagen kompenserar nu personal-bristen genom att ta in utländska forskare – som dock ofta lämnar landet efter ganska kort tid. Oftast av familje-skäl rapporteras det. Härav uppstår dilemmat att projekt måste förläggas utomlands där den behövda kompetensen finns.
Forskartillgången är ett stort problem och om denna situation inte förbättras är det stor risk att allt fler expansions-projekt måste förläggas utomlands.
Vilka hinder, risker, möjligheter och hot finns?
Det största hindret för utvecklingen och användandet av biotekniken är ekono-miska och politiska. Med detta menas den allmänna opinionen och detta gör mig personligen glad för då kan oppo-sitionsorganisationer bromsa upp den alltför snabba utvecklingen och kanske låta människan få den tid hon behöver för att verkligen fundera, debattera och besluta – istället för, som jag personligen tycker, att mer eller mindre tvingas pga kortsiktiga, kapitalistiska och egoistiska planer från ett fåtal företagsägare.
En samhällsekonomisk risk kan uppstå om vi inte utvecklar kompetensen. Sverige kan – enligt förespråkarna3) - förlora mycket på att inte kunna placera sig bland de främsta på detta område. En marknad/arbetsmarknad med allt från forskning, utveckling, produktion och tillämpning riskerar helt enkelt att gå oss ur händerna.
Ett verkligt hot är om akut farliga, sjukdomsframkallande organismer skulle kunna uppstå och komma lösa bland allmänheten. Med dagens globala infrastruktur skulle detta medföra ett skräckscenario där spridningen skulle gå oerhört snabbt.
Ett annat, mer långsiktigt, hot är att man av misstag åstadkommer kroniska för-ändringar av icke önskvärd natur i människa, djur eller växter. Denna risk är enligt en rapport till FRN 4) störst vid genterapi. Oförutsedda biverkningar som ej kunnat förutses är ännu ett stort hot.
Personliga reflektioner och kritisk granskning
I FRNs*) översikt över bioteknologins risker och användning säger forsknings-sekreterare Jan Larsson följande mening i början av sin artikel "Bioteknik med humanistens ögon".
"Bioteknologin som livsforskning och livshantering kan sägas rymma allt ifrån fosterdiagnostik till återanvänding av sopor. Därmed kanske också begreppen bioteknik, genmanipulation och molekylärbiologi kan göras mindre dramatiska."
När jag personligen reflekterar över dessa två meningar känner jag ett större lugn än jag gjort vid läsning av andra artiklar och rapporter. Biotekniken – med genmanipulation som en del av detta område – kan ju verkligen vara till glädje och nytta för många människor.
Samhällsnyttiga insatser som att kunna bryta ner olja i vatten och vid kuster vid ett haveri av en oljetanker är ju en fantastisk lösning som hade sparat mycket pengar, många djurliv och stora mark- och vattenområden. När jag på TV sett verkningarna av av sådana, av människan orsakade, naturkatastrofer är det med glädje och hopp jag välkomnar ett sådant bioteknologiskt genombrott.
Jag tror att alla människor kan känna detta hopp på personliga områden som drabbat dem. Till exempel en familj med en fader som är alkoholist skulle besparas mycket lidande – både psykologiskt, fysiskt och ekonomiskt – om alkoholismen endast berodde på att en gen kunde bytas ut och han blev en "normal" samhällsduglig medborgare och pålitlig far som barnen kunde sätta sin tilltro till.
En mor med ett barn som har en obotlig sjukdom hade nog hoppats på, och valt, bioteknikens lösningar för att hennes barn skulle bli friskt.
Att i nedrustning av ABC-vapen kunna bryta ner alla giftiga ingredienser är nog en dröm som vi alla har i våra hjärtan – eller varför inte; kunna bryta ner det farliga avfallet från våra kärnkraftverk.
Jag kan se många fina scenarion där biotekniken tjänar människa, natur och djurliv men samtidigt tornar ett stort, svart moln upp sig och jag inser att –precis som med allting annat i livet finns det minst två sidor av en sak.
Den ljusa, positiva sidan tjänar allt levande på ett föredömligt sätt. Den mörka, negativa sidan av bioteknologin kan däremot te sig nattsvart i kontrast till det positiva.
Jag fastnar återigen för en mening skriven av den tidigare nämnda Jan Larsson;
"…det förutsätter dock att vi också i framtiden kommer att leva i ett demokratiskt samhälle med fri och öppen opinionsbildning, där en humanistisk livssyn fortsätter att utvecklas och där de ekonomiska resurserna är någorlunda jämnt fördelade."
Här fastnade min blick på denna mening och jag "såg för min inre syn" ett skräckfyllt scenario som gav mig kalla kårar utefter ryggraden.
Etnisk rensning, "förbättring" av handikappade, fasansfull krigföring där slagfälten bytts ut mot stora laboratorier med enda syfte att genomföra en galen diktators eller organisations snedvridna mål. Mutationer av både människor, djur och växter i syfte att endast vara tillgängliga för massproduktion av något ämne, organ eller arbete.
Vi ingår alla i Livets stora väv…
Visserligen skriver Jan Larsson och andra forskare
endast med utgångspunkt för vårt eget land när de på uppdrag
delger FRN*) sina kunskaper, men denna sista
mening får mig att tänka på att jag personligen inte kan
hålla mig till endast Sveriges väl och ve.
Jag är en människa som förstått att allt ingår i ett globalt ekosystem och jag anser inte att vi får tänka så snävt som att gränserna för ett land ska vara avgörande. Inte när det gäller ett ingrepp i Naturen och "Livets Väv som bioteknik ju är.
Naturen tillhör oss alla och jag tycker det är fel att sätta upp gränser och tro att det vi gör specifikt i Sverige eller Europa inte kommer att ha någon verkan på den övriga världen.
Jag kan alltså inte hålla med Jan Larsson och andra med samma åsikter att det är okej att utnyttja biotekniken så länge enskilda land har demokrati och humanism.
I dagens läge har vi många U-länder som exploateras och utnyttjas och jag är rädd att dessa endast kommer att bli marknader eller "lager" för bioteknikens områden – för att kunna tillfredsställa de rika ländernas behov.
Skrämmande frågeställningar i FRNs rapport
I bilaga 2 ("Kunskap på gott och ont") ställer FRN specifika frågor till
Gentekniknämnden och jag fastnade där för tre frågor som jag anser är avgöran-de för min egen personliga slutåsikt i detta ämne. Gentekniknämndens svar på dessa frågor får mig att verkligen undra om vårt samhälle är tillräckligt moget som demokrati. Sverige är ju ändå ett bra land, vad gäller organisation och information – men här lyser det starkt igenom att det tydligen är svårt med kommunikationen mellan forskare, beslutsfattare och allmänheten, vilket för mig personligen är viktigt i en äkta demokrati.
Fråga B c: Hur förhåller sig forskningssamhällets synliga ansträngning att hantera dessa frågor till en demokratisk acceptans av forskning rent allmänt på bioteknikområdet? (dessa frågor syftar till risk- och etiska aspekter).
Svar: Samhället har ett övergripande ansvar som forskarna måste förstå och acceptera. Detta ställer ett betydande krav på information från forskarsamhället som man knappast levt upp till. Forskningsinformation har dock svårt att nå ut till allmänheten. Vad är "demokratisk acceptans"? Lobbying, hjärntvätt eller resultatet av god forskningsinformation? Uttrycket är int särskilt lyckat.
Fråga B d: Finns behov att uppmärksamma dialogens två riktningar i dessa frågor; den från allmänhet till forskningsvärld och den (mer traditionella) andra riktningen?
Svar: Ja, men hur ska det gå till? Dialogen från forskarvärlden är usel. Hur skall då allmänheten kunna föra en dialog?
Fråga B e: Vad är forskningsinforma-tionens roll i dessa frågor?
Svar: Forskningsinformation spelar naturligtvis en mycket viktig roll, men vem ska förmedla den? Forskarna har knappa resurser, ont om tid och inte alltid den pedagogiska förmågan som krävs. Medierna har svalt intresse.
För mig är det skrämmande när två organisationer, tillsatta av regeringen, har en sådan skriftväxling som för-ekommer i dessa tre frågor. Här ser jag hur dessa två organisationer helt öppet talar om vilket "kaos" det är bland bioteknikens forskare. Nog måste de väl ha några personer som kan sätta sig in i forskningsarbetet och samtidigt vara goda pedagoger vad gäller att framföra sin information. Hur i all världen klarar de annars av att koppla all teknik till sina insikter? Är det endast penning-stinna företag som får insyn och information i/från forskarnas värld?
Min slutplädering och redovisning av nuvarande åsikt och ställningstagande
I snart 37 år har jag levat på jorden, och jag har stor kännedom om människans mörka sida. Självupplevda erfarenheter och kunskap genom TV-program, böcker, tidningsartiklar och samtal med andra människor har fått mig att komma fram till att människans civiliserade beteende endast är en mycket tunn fernissa, som vid minst tryck lätt krackelerar - och likt en vulkanisk lava väller futtigheter, småsinthet, avundsjuka, elakhet, oförstånd och rädsla fram. Med alla dess märkliga och tråkiga yttringar.
Vem, eller vilka, människor ska ha totalansvaret för en sådan fantastisk, men riskfylld forskning/teknologi som biotekniken?
Finns det några människor som är så pass utvecklade att de kan sätta sig över lobbyism, propaganda, kapitalistisk egoism, grupptryck och desinformation från humanismens fiender?
Finns det människor med ovanstående styrka och dessutom med ett naturligt, medfött ledarskap som kan styra människorna i humanismens tecken?
Jag kan förstås aldrig försäkra mig till 100% om att inte den "mörka sidan" ska ta över våra samhällen, men jag kan ställa mig seriösa frågor och se verkligheten som den är, med både plus och minus. Utifrån det, och med min nuvarande kunskap får jag bedöma och komma fram till min personliga åsikt.
Tyvärr anser jag idag att människan inte är mogen för detta stora ansvar som användandet av viss bioteknik innebär. Jag tycker att vi ska forska, ja! Men dra ner på tempot lite och verkligen insiktsfullt debattera och ta ställning. Det är ju så att om vi väljer att "hoppa på tåget" så måste vi också vara villiga att ta tag i eventuella konsekvenser av vårt handlande.
Precis som när jag reflekterade över vad jag skulle tycka vid röstning till EU-medlemskap kommer jag här fram till samma slutsats – Det är mycket fina idéer bakom både bioteknologi och EU men jag tror inte att människan ännu är mogen för uppgifterna och dess konsekvenser.
Jag anser att när det finns krig, svält, förtryck, mobbing och dylika företeelser nu i år 2000 så har människan inte lärt sig någonting av historien. Jag kan inte förstå det – men det är ju en helt annan uppsats.
Min ståndpunkt som jag intagit kan självklart förändras med tiden, beroende på vad för sorts information och erfarenheter som jag kommer att konfronteras med, men så är det ju med allt annat i livet också. Jag har vissa grundvärderingar och inre höga ideal som inte kan ruckas – men jag kan få fler nyanser av dessa i och med livserfarenheten. Till menyn
Människan är den
varelse som kan välja om hon ska
sväva högt som örnen eller kräla i stoftet som skorpionen.
Copyright Suzanne Svensson 2000