Förespråkarna för genmanipulation hävdar att detta inte är mycket mer annorlunda än tex växtförädling/ avel. Motståndarna anser att detta inte är sant.

Genmanipulation och tex växtförädling/avel är inte samma sak, säger motståndarna. Om detta kan läsas i forskarrapporten, skriven 1994 av dr. John B. Fagan "Molecular Biology".

"Vid genmanipulation införs, på konstlad väg, en artfrämmande gen i arvsmassan, utan att kunna bestämma var den skall hamna. Vid tex växtförädling/avel är det helt och hållet de naturliga fortplantningsmekanismerna som styr skeendet".

Växters egenskaper kan förändras på många olika sätt. Till exempel har några arter gen-modifierats så att de blivit tåliga mot ogräs-bekämpningsmedel. Detta innebär att lantbrukaren kan bespruta åkern utan att själva grödan dör. Det finns även växter som har fått insektsgift inbyggt i blad och stjälkar.

Ett av de starka argumenten för genmodifiering av växter är att industrin kan skräddarsy dem för industriella behov. Ett exempel är genmodifierad potatis, vars stärkelse används vid papperstillverkning. Om man då använder genmodifierad potatis kan man undvika viss kemisk bearbetning av stärkelsen och detta sänker kostnaderna för tillverkaren. Det är dock ej tänkt att denna potatis ska användas som föda.

Under lång tid har livsmedelsindustrin använt sig av genmodifierade mikroorganismer. Dessa ersätter de dyrare metoderna att producera enzymer (en typ av proteiner som påskyndar och styr kemiska reaktioner) och vissa tillsatser (färgämnen, vitaminer etc.). Sådana enzymer har tidigare utvunnits från växter och djur.

Är livsmedel idag genmanipulerade?

Det finns ett visst antal varor som innehåller genmodifierade råvaror ute i handeln redan idag. I USA är det ett mycket större procenttal än i EU-länderna, men eftersom vi importerar från USA är det risk att vi får in fler och fler sådana livsmedel i landet

Tobak, raps och soja som är Herbicidtolerant (okänslig för ogräsmedel). Rosésallad, insekts-resistent fodermajs som är hansteril (utvecklar inte pollen) och en färgförändrad nejlika är sex stycken genmodifierade växter som hittills fått tillstånd att säljas och odlas fritt inom EU. Det finns dock restriktioner. Sojan får till exempel inte odlas inom EU utan endast importeras. Salladen får endast odlas, men ännu ej användas varken som livsmedel eller foder för djur.

Tillverkare av sojabönor och majs i USA har valt att blanda de genmodifierade med de naturliga sojabönorna och majsen. I många hel- och halvfabrikat ingår produkter från soja och majs och eftersom EU importerar från USA finns det förmodligen redan livs-medel som innehåller råvaror från genmodifierade växter på den svenska marknaden. Det är väldigt svårt att bekräfta hur mycket detta förekommer eftersom USA har mildare bestämmelser vad gäller märkning av genmodifierade produkter. Det går inte heller att analysera på kemisk väg - med dagens kunskap/ resurser - för att få fram om en produkt är genmodifierad eller ej. Tag t.ex rapsoljan som uppvisar exakt samma egenskaper som den naturliga rapsoljan.

Sojaböna (Glycine max)

EU:s regler för nya livsmedel

I augusti 1997 beslutade EU-kommissionen att godkänna försäljning av GMO-raps (GMO = genmodifierad växt, djur el. bakterie). Denna säljes då som vanlig rapsolja eftersom den med dagens analysmetoder inte uppvisar någon skillnad från den naturliga rapsoljan. Oljan kommer bland annat att säljas som livsmedel och det kommer inte att krävas någon speciell märkning av denna rapsolja.

Livsmedelsverket är behörig myndighet, i Sverige, för ansökningar enligt EG-förordningen om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser.

EU instiftade sin förordning om nya livsme-del och livsmedelsingredienser den 15 maj 1997. I denna förordning ingår bland annat livsmedel som innehåller eller består av genmodifierade organismer.

Nu gäller alltså att sådana livsmedel skall säkerhetsbedömas och i vissa fall märkas. Enligt artikel tre i förordningen får ett nytt livsmedel inte innebära några risker för konsumenten eller vilseleda densamme. Det får ej heller avvika så mycket från de livsmedel som ska ersättas så att de vid normal konsumtion kan medföra näringsmässiga nackdelar för konsumenten.

Genteknikmärkning av råvaror

EG-kommissionen beslutade 1990 om att genmodifierade råvaror ska märkas. Detta innebär bland annat att genmodifierat utsäde ska märkas. Detta gör det lättare att uppfylla märkningskravet i färdiga livsmedel, där konsumenten ska kunna läsa om sådana rå-varor ingår i produkten. Beslutet om märk-ning av GMO-råvaror infördes i de svenska föreskrifterna i augusti 1997.

Märkning av färdiga livsmedel

Den 3 september 1998 trädde EU-regeln om märkning av livsmedel i kraft. Regeln går ut

på att särskild märkning av livsmedel som innehåller genetiskt modifierade sojabönor och majs göres.

Den nya regeln bygger alltså på att det är möjligt att kontrollera om det finns genmodifikation av råvarorna i livsmedlen som de ingår i.

Denna regel har gett upphov till ramaskri från motståndare till GMO-livsmedel efter-som de hänvisar till det faktum att vi inte med dagens teknik/kunskap kan kontrollera tex om oljor innehåller genmodifierade växter eller ej.

Dessutom behöver inte de produkter som innehåller GMO, och som lanserats på marknaden före den 3 september märkas. Detta medför att konsumenten inte kan vara 100% säker på att en vara inte innehåller genmodifierade organismer.

Producenterna och de vetenskapsmän som förespråkar genmodifiering av växter och livsmedel anser nu att konsumenterna har valmöjligheten att avstå från GMO-produkter, medan motståndarna anser att EU:s nya regel innehåller stora kryphål som kan komma att innebära stora risker för konsumenterna i framtiden pga oförutsedda biverkningar.

Raps (Brassica napus)