Några har menat att Paulus misslyckades i Atén och att hans ord i Korintierbrevet, där han bara ville veta av "Kristus Jesus och Honom såsom korsfäst", är en självkritik med upplevelsen från Atén i bakgrunden. Det tror inte jag. Visserligen blev det ingen stor väckelse i Atén, ej heller grundades där någon kristen församling, men Pauli besök i staden var för den skull inte förgäves. Paulus var strateg. Han visste, att man måste använda vapen allteftersom villebrådet är beskaffat. I Korint bestod åhörarna mestadels av slavar, i Atén av upplysta kulturmänniskor. Och det är inte farligt att citera en skald för att få stöd för sin tankegång. Med andra ord, man måste slå på den kil som går in. Evangelii förkunnare behöver besitta en helig anpassningsförmåga. Pauli besök i Atén skall ses i ljuset av 1 Kor. 9:22, där det heter: "För alla har jag blivit allt för att i alla händelser frälsa några."

TILL KORINT.

Måndagen den 10 maj far jag till Korint. Genom hjälp av svenska legationen får jag bilen ut ur hamnen. Ett par schweizare som jag stöter ihop med är pigga på att följa med. Sagt och gjort, vi startar. 200.000 drakmer ska de betala för trippen. Vi har litet svårt att hitta ut ur Atén, men det lyckas efter en del felkörningar. Vägen är asfalterad. Jämn som ett loggolv. Vi följer Sardoniska viken. Det är ungefär 9 svenska mil från Atén till Korint. Paulus kom samma väg, när han på sin andra missionsresa besökte Korint. Vi läser därom i Apg. 18:e kapitel. Vid den tiden var Korint en blomstrande handelsstad, belägen vid den stora stråkvägen till Orienten, en mötesplats mellan öst och väst. Av Pauli brev får vi veta, att livet som levdes där ingalunda i moralisk lösaktighet stod efter det liv som leves i våra stora städer av i dag. Det osedliga livet i det gamla Korint hade t.o.m. smittat den kristna församlingen. Paulus var bekymrad över läget.