Gränsen mellan Tyskland och Schweiz passerades utan större svårigheter. I Zürich, Zwingli’s gamla stad, uppsökte vi ett pensionerad skollärare. Där utrustades vi vid avfärden med två flaskor äppelsaft och 24 härliga smörgåsar. Sålunda utrustade gick färden vidare genom det lilla alplandet. På en plats nära Wassen hade en öppen sportbil kört genom räcket ned för en 75 meter hög slänt och försvunnit i en liten alpsjö. Märkligt nog hade föraren klarat livhanken. Han hade hoppat ut genom taket precis när bilen nådde vattenytan. Man fraktade honom dock till sjukhus, fast det inte kunde märkas, att han var skadad. På vattnet syntes bara en stor oljefläck. Värre var det några kilometer öster om Verona. En man hade kolliderat med en bil. Han låg död på vägkanten. Hans cykel såg ut som en åtta. En rätt så påstruken polis gjorde mätningar och ledde förhöret. Vi for vidare med önskan, att något sådant ej måtte hända oss. Månen lyste över snöklädda alptoppar. Det var som en saga. I Götschenen fick vi lasta bilen på tåget. Det tog 15 minuter genom den 18 kilometer långa Gotthardstunneln. I Ariolo vilade vi gott på ett litet värdshus i den romantiska alpbyn.