Eftersom whisk(e)y stavas på två olika sätt, med och utan e, kommer jag att då det gäller whisky i allmänhet att stava utan e.

Historik

Ingen vet med säkerhet var whiskyn kommer ifrån från början. Vissa hävdar att det var irländarna som var först, andra menar att det var skottarna. Vad man dock vet var att ingen av dem kom på tekniken att destillera. Troligen kom denna från Orienten. Det lär finnas bevis på att destillering förekom på Irland i början på 1000-talet. Den första odiskutabla destillationen i Skottland omnämns i en notering från 1494 i "the National Exchequer".

Själva ordet whisky kommer från gaeliskans uisge beatha (eller uisce beatha), vilket betyder "livets vatten". Då människan av naturen är ganska lat av sig nöjde man sig med att säga uisge, vilket för engelsktalande lät som uishgi. Därav ordet whisky. Första gången uisge används som beteckning för destillerad dryck i Skottland tycks vara i samband med en begravning av en Highland-hövding omkring 1618.
Tillbaka till innehållsförteckningen

Whisky (Skottland)

Whiskyproduktionen ökade kraftigt på 1600-talet. Faktum var att ökningen var så stor att man i parlamentet klagade på att det gick åt så mycket korn för whiskytillverkningen att det blev brist på korn som föda. Under detta århundrade började man även att beskatta whiskyn. Detta för att öka statsinkomsterna så man kunde finansiera "the English Civil War" 1642-1649. 1725 införde man skatt på malt, vilket kraftigt kom att försämra kvalitén på öl och på den whisky som producerades på Låglandet (the Lowland). Även övriga destillerier i Skottland var ålagda att betala skatt, men dessa destillerier var svåra att kontrollera så här flödade den illegala produktionen. De stora destillerierna på Låglandet  fortsatte framgångsrikt att producera grain whisky för lokal konsumtion och för export till England där den användes som bas för billig gin. Engelska destillerier, som nästan blev utkonkurrerade av importen från Skottland, pressade parlamentet att införa omänskligt hög skatt på den skotska whiskyn. Hur som helst fortsatte de små destillerierna på Höglandet (the Highland) att tillverka högkvalitativ whisky utan att betala skatt. En stor del av denna whisky konsumerades på Låglandet. I London hade man ingen lösning på problemet, förutom att höja skatterna ännu mer, vilket gjorde lagen än mer verkningslös. 1822 införde man hårdare straff för dem som tillverkade whisky utan licens. Man började även kontrollera Höglandet noggrannare. En årlig licensavgift på 10 pund infördes på destillerier över 40 gallons (ca. 180 liter). Destillerier under denna storlek var inte tillåtna. Samtidigt med införandet av licenstvång så minskade man tullavgiften och restriktionerna för export till England. Detta nya drag visade sig vara lyckat och 1827 hade konsumtionen av lagligt tillverkad whisky trefaldigats. Detta ledde i sin tur till överproduktion och svårighet att finna nya marknader i Imperiet och utomlands.

1830 är en milstolpe i whiskyns historia. Då fick irländaren Aeneas Coffey patent på den kolonndestillationsapparat som han förbättrat. Denna destillationsapparat går allmänt under namnen; patent still, column still och Coffey still (sv. Coffeys blåsa).

På 1850-talet blandade Andrew Usher, whiskyhandlare och agent för Glenlivet, flera fat av Glenlivet för att få en jämnare kvalitet. Detta ledde till att man började blanda malt- och grain whisky. "The Blended" var född! Blended whisky är mildare än ren maltwhisky.

Skotsk whisky fick ett uppsving i England på 1870- och 1880-talen då den kom att i allt större grad ersätta den franska brandyn. Lagren av brandy minskade eftersom Phylloxera (mjöldagg) angripit de franska vingårdarna på 1860-talet. Under 1890-talet kom den skotska whiskyn på grund av detta att ha en makalös tillväxt. De destillerier som fick mest framgång var Buchanan, Deware, Haig, Mackie och Walker. Ytterligare framgång fick de skotska destillerierna då förbudstiden i USA upphörde 1933. De irländska destillerierna hade på grund av olika problem inte hängt med i svängarna. Så när man åter igen tillät alkohol i USA blev det skottarna som drog fördel av detta. Det fanns till exempel skotska företag som haft kontakter med återförsäljare på Bahamas. Detta gjorde att deras whisky var känd i USA då förbudet hävdes. Det fanns dock förlorare även i Skottland. I Campbeltown på halvön Kintyre fanns, före börskraschen 1929, 32 destillerier. Efter börskraschen fanns endast två destillerier kvar, Glen Scotia och Springbank. Dessa båda destillerier finns glädjande nog än idag. Under andra världskriget kom man att införa ransoneringar som påverkade destillerierna negativt. Efter andra världskriget kom intressenter från andra länder att köpa upp delar av den skotska whiskyindustrin. Företag från Japan, Frankrike, och Kanada köpte upp stora delar. United Distillers bildades av irländska Guinness som köpte Distillers Company Limited och på så sätt blev störst inom skotsk whisky.
Tillbaka till innehållsförteckningen

Tillverkning Skottland

Jag beskriver här tillverkningen av Maltwhisky, Grain whisky och Blended whisky

Maltwhisky
Maltwhisky tillverkas av korn, vatten och jäst.

Hela processen kan delas in i följande delar:
Mältning
Mäskning
Jäsning
Destillering
Lagring
Buteljering

Mältning
Först rensar man kornet. Därefter läggs det i ett stort kar, ett mältkar, och blandas med vatten. Man låter luft passera genom blandningen för att röra om och syresätta den. Efter ett par dygn sprids kornet ut på ett golv, mältningsgolvet, där man låter det gro. När kornet gror utvecklas värme, vilken man kontrollerar genom att lagret av korn vänds och efterhand sprids ut. Vändningen behövs även för att groddarna inte ska trassla in sig i varandra. Då groddarna växer bildas ett enzym, amylas, som omvandlar stärkelse till socker. Detta socker kommer att förbrukas under jäsningen. Kornet kallas nu för mältat korn (även grönmalt). Efter sex till tolv dagar avbryts mältningen genom att det mältade kornet värms upp. Det mältade kornet sprids ut i en kölna (eng. kiln), en pagodliknande ugn vars golv är försett med massor av små hål. Man eldar i våningen under och låter röken passera genom det 2 till 3 dm tjocka lagret av mältat korn. Detta ger den skotska whiskyn dess rökiga karaktär. Man eldar i dag vanligen med kol och koks, men man använder även torv för att ge whiskyn en smak av just torv. Efter mältningen får det mältade kornet vila ett par dygn. Nu rensar man även bort groddarna. Dessa är mycket näringsrika och används som djurfoder. Destilleriernas pagodliknande kölnar är idag mest ett kulturminne. Det är endast ett fåtal destillerier som själva mältar sitt korn. Processen är relativt kostsam och man överlåter gärna denna del av whiskytillverkningen till företag som enbart ägnar sig åt att mälta korn.
Tillbaka till innehållsförteckningen

Mäskning
Efter mältningen mals kornet till ett grovt mjöl så kallat gröpe (eng. grist). Gröpen blandas med varmt vatten i stora mäskkar (eng. mashtun) som är ca 5-6 m i diameter och rymmer upptill 40 000 liter. Gröpen får genomgå flera (vanligen tre) bad i mäskkaret och i dessa löses sockret upp och den kvarvarande stärkelsen omvandlas till socker. Temperaturen i det första badet är ca 60° C. Vid de följande baden höjs temperaturen med några grader per gång. Vätskan, vörten (eng. wash), från de första baden leds till en kylare (eng. worts receiver / cooler) och sedan vidare till jäskaren. Vätskan från det sista badet går inte till jäsning utan används som första vatten vid nästa mäskning. De fasta rester som bli över efter mäskningen använd till djurfoder. Mäskningen tar inte mer än en arbetsdag.
Tillbaka till innehållsförteckningen

Jäsning
När vörten har en temperatur på ca 20° C leds den till jäskaren (eng. washback) och blandas med jäst. Varje destilleri har sin egen jäst bestående av olika jästkulturer. Jästsammansättningen är en välbevarad hemlighet, eftersom den lär ge karaktär åt whiskyn. Jäskaren är upp till 7 m höga och fylls med upp till 50 000 liter vört. När vörten börjat jäsa kallas den för wash. Under jäsningens gång skummar och bubblar det kraftigt i jäskaren. Detta beror på att det bildas stora mängder koldioxid vid denna process. Det utvecklas även en kraftig doft (vilken jag finner rogivande behaglig). Under jäsningen bildas alkoholen och efter de två till två och ett halv dygn som jäsningen pågår innehåller ”washen” fem till åtta procent alkohol. Jäskaren är ofta tillverkade av furu (oregontall ansågs vara det bästa, numera även i rostfritt stål) och mikroorganismerna i träet anses bidra till slutproduktens karaktär. Ett jäskar kan användas upp till 40 - 50 år. Efter varje jäsning rengörs jäskaren noggrant med mycket milda rengöringsmedel. Man vill inte skada mikroorganismerna i träet. Eftersom stål inte innehåller mikroorganismer förstår man att jäskar i detta material inte är lika populära.
Tillbaka till innehållsförteckningen

Destillering
Destilleringen är till för att skilja vatten och ”föroreningar” från den slutliga produkten. Destillering bygger på att vatten kokar vid 100° C medan alkohol börjar förångas vid 78° C. Destilleringen sker i stora blankpolerade kopparpannor (eng. pot stills / stills) som är päronformade. Formen på pannan har stor betydelse för whiskyns karaktär. En låg, rund panna ger en tung, oljig whisky. medan en hög och smalare ger en lättare och renare. Att formen har stor betydelse förstår man när man hör att det finns destillerier som kopierat den gamla pannans bucklor när man bytt ut den mot en ny. Man destillerar två gånger (ett ytterst fåtal skotska maltwhiskys destilleras tre gånger). Vid den första destillationen hälls washen i en ”wash still”. Washen värms upp så mycket att alkoholen (etanol) förångas. Temperaturen ligger under vattnets kokpunkt så detta stannar kvar i destillationsapparaten. Alkoholen som förångats passerar genom ett smalt rör i pannans topp och kondenseras. Detta första destillat kallas ”low wines” och har en alkoholstyrka på ca 25 %. Resterna efter denna första destillering kallas ”burnt ale” eller ”pot ale” och används som djurfoder eller gödningsmedel. Den första destilleringen tar mellan sex och åtta timmar. Washens volym har nu minskat från 10 000 - 12 000 liter till ca 2 500 liter low wines. Detta "low wine" genomgår nu en andra destillering. Denna destillering sker i den s.k. "spirit still" som ofta är något mindre än "wash still". Detta andra destillat passerar genom "the spirit safe", (sv. spritlyktan), ett skåp med glasfront. Destillatet efter denna andra destillering delas upp i tre delar. Den första delen kallas "foreshots" eller "head", (sv. försprit eller huvud) som inte är drickbar (bitter och giftig) blandas med nästa omgång "low wines" och destilleras en gång till. Den mellersta delen kallas "the heart" eller "the middle cut", (sv. mellanspriten) och är den del som används och lagras. Sista delen som kallas "feints" eller "tail", (sv. eftersprit eller svans) är inte heller den drickbar utan går även denna till omdestillation. Kvar i destillationspannan är nu bara rester, "spent lees", som saknar värde och slängs. Det är vid denna andra destillering som destillatörens, "the destiller", yrkesskicklighet kommer in. Han ska utan att vara i kontakt med destillatet när det passerar igenom "the spirit safe" avgöra var "the foreshots" slutar och "the feints" börjar. Den användbara delen, "the heart" / "the middle cut" har en alkoholstyrka på mellan ca 60 % och  75 % och är klar som vatten. Whisky med alkoholstyrka över ca. 65 % späds med vatten till denna styrka eftersom alkoholhalter över detta inte lämpar sig för lagring.
Att destillera 6 000 till 7 000 liter tar ca sex timmar.
Tillbaka till innehållsförteckningen

Lagring
Innan whiskyn får kallas för whisky måste den lagras i minst tre år. Lagringen sker i ekfat. Dessa är ofta begagnade fat som tidigare innehållit sherry eller bourbon. Att lagringen har stor betydelse råder det ingen tvekan om. Vid lagringen sker reaktioner där garvsyran i träet, alkoholen och syret samverkar. Lagringsfaten är inte helt täta, därför kan upp till 2 % av whiskyn avdunsta under lagringen. Den del som avdunstar kallas ofta "angel's share". I och med att faten inte är täta kan även luften utanför tränga in i fatet och påverka smaken hos slutprodukten. Således kan en whisky som lagrats vid kusten få en smak av salt och tång. Whisky som lagras på hög höjd och lägre temperaturer behöver längre lagringstid än whisky som lagras på lägre nivå och vid högre temperaturer för att nå "mognad". Således är inte lagringstiden den avgörande faktorn. En whisky som är lagrad i 16 år behöver inte vara finare än en som lagrats i 12 år. Vid lagringen får whiskyn även lite färg av faten.
Tillbaka till innehållsförteckningen

Buteljering
Innan whiskyn kan tappas på flaska ska den spädas med vatten till önskad styrka, vanligen 40 %. Efter detta filtreras whiskyn för att slutligen färgas. Färgningen påverkar inte smaken. Själv tycker jag det är tråkigt att whisky som är en "ren" naturprodukt behandlas på detta vis.
Tillbaka till innehållsförteckningen

Grain whisky (sädeswhisky)
Till skillnad från framställning av maltwhisky där man använder korn som enda sädesslag i mäsken används här lite av varje. Man använder ett eller flera av följande sädesslag: majs, råg, havre och ris. Man använder till och med melass. För att stärkelsen i de olika sädesslagen skall omvandlas till socker krävs enzymet, amylas, som finns i korn. Därför innehåller varje mäsk en liten del mältat korn (kan även förekomma att man använder omältat korn) för att få igång processen som omvandlar stärkelsen till socker.

Säden mals och kokas vid hög temperatur. Detta för att göra stärkelsen tillgänglig. Denna process tar tre till fyra timmar. Efter avsvalning blandas lösningen med det mältade kornet. Mäsken är nu mycket sockerrik. Mäsken går till jäskaren där jäst tillsätts och bildar ”wash” (i USA och Kanada benämnt ”beer”). Jäskaren rymmer ca 180 000 liter (jämför med  ca 50 000 liter vid framställning av maltwhisky). Koldioxiden som bildas vid jäsningen tas (i motsats till tillverkning av maltwhisky) tillvara och används bl.a. vid kolsyrande av läsk. Destilleringen sker inte i destilleringspannor utan i industriell anda i två sammanlänkade kolonner (eng. patent still / column still / Coffey still, sv. bl.a. Coffeys blåsa), analysatorn och rektifikatorn, som är 12 - 13 meter höga och tillverkade av stål. Anslutningsröret som leder till den första kolonnen (analysatorn) passerar genom den andra kolonnens (rektifikatorns) topp för att washen skall vara uppvärmd när den kommer till analysatorn. I botten av analysatorn sprutas det in het vattenånga. Den stigande ångan möter washen som rinner nedåt. Alkoholen i washen förångas och stiger uppåt i analysatorn. När alkoholen nått analysatorns topp leds den över till rektifikatorn och in i dennas botten. Även i rektifikatorn stiger alkoholen uppåt. När den når ”the spirit plate” nära rektifikatorns topp leds den ut och passerar "the spirit safe". Alkoholen har nu en styrka på ca 90 %. Det som inte förångats leds tillbaka till analysatorn för omdestillering. Att kolonndestillation ger en så hög alkoholstyrka beror på att oönskade ämnen och ångor kondenseras långt ned i kolonnerna och således aldrig når upp till urtappningshålet.

Vid kolonndestillering sker destilleringen kontinuerligt vilket ger en mycket snabbare och storskaligare produktion. Detta dock på bekostnad av att whiskyn förlorar sin identitet beträffande doft och smak.

Blended whisky
Blended whisky är helt enkelt olika whiskysorter blandade med varandra. En blend har en eller flera grain whiskies som bas. Till denna sätts sedan varierande mängd singel malt. En blend kan innehålla allt från 20 % till 60 % single malt. Där förstås en högre halt singel malt innebär finare kvalitet. Även antalet sorters malt whisky som ingår i en blend kan variera kraftigt, allt från 10-talet sorter upp till 50. Det finns även de som består av 100 eller fler olika sorters maltwhisky. En enkel blend innehåller färre antal single malts än en finare. Vilka grain whiskies och malt whiskies som ingår talar man inte alltid om. En sak som man aldrig talar om är i vilka proportioner som de olika whiskysortena ingår. Det är "the chief blender", chefsblandaren, som bestämmer vilka sorter som ska ingå och i vilka proportioner. I detta arbete är näsan det viktigaste redskapet. Chefsblandaren är så viktig att om ett destilleri övergår i annans ägo, följer denne vanligtvis med i köpet för att kunna garantera att kvaliteten och karaktären på produkten.
Sätten att blanda till en blended skiljer sig åt. Vissa blandar malt whiskyn och grain whiskyn direkt. Medan andra först blandar maltwiskyn för sig och grain whiskyn för sig. Dessa blandas sedan med varandra strax före att de buteljeras.
Tiden från blandning till buteljering kallas för giftastiden och denna kan variera från någon månad till flera år.

En finare variant av blend är "de luxe". Detta är en blend innehållande större proportion maltwhisky (vilken även är äldre och mognare) än en "vanlig" blend.
Tillbaka till innehållsförteckningen

Skotska whiskyregioner

Lowland malts
The Lowland (Låglandet) är den södra delen av Skottland. Gränsen börjar strax norr om Dumbarton i väster och löper till spetsen av viken vid Perth i öster. Lowland malts är lätta och mjuka i smaken vilket gör att de passar ovana whiskydrickare. Att de är bra "nybörjarwhiskys" gör dem inte alls mindre intressanta för mer erfarna whiskyälskare. Stora delar av Lowlandwhiskyn används till blended whisky.

Whisky från the Lowland är t.ex..:
#Anm: Blended whisky inordnas vanligtvis inte under regioner. Jag har placerat dem i den region där de blandas.
(* finns på systembolaget)
Auchentoshan (single malt *)
Bailie Nicol Jarvie (blend, Edinburgh *)
Ballantine´s (blend, Glasgow *)
Bell´s (blend, Perth *)
Bladnoch (single malt)
The Claymore (blend *)
Glenkinchie (single malt *)
Inverleven (single malt)
Kinclaith (single malt)
Ladyburn (single malt)
Lauder´s Scotch (blend, Glasgows *)
Littlemill (single malt *)
Long John (blend , Dumbarton *)
Rosebank (single malt)
St Magdalene (single malt)
Stewart´s (blend, Dumbarton *)
Teacher´s (blend, Dumbarton*)
Whyte & Mackay (blend, Glasgow *)
Tillbaka till innehållsförteckningen

Campbeltown
Ute på udden av halvön Kintyre ligger Campbeltown. Här fanns en gång över 20 destillerier. Överproduktion och alltför stor variation i kvalitet bidrog dock till att antalet destillerier drastiskt minskade. I dag finns endast två destillerier kvar i Campbeltownområdet. Dessa är Glen Scotia och Springbank. Campbeltownwhisky har en påtaglig smak som är mogen och mjuk och har ett varierande inslag av torv.

Whisky från Campbeltown är
(* finns på systembolaget)
Glen Scotia
Springbank*
Tillbaka till innehållsförteckningen

Islay malts
Single maltwhiskyn från denna ö har den mest påtagliga smaken. Whiskyn härifrån är mycket kraftfull i sin smak. Det är torven som ger denna whisky sin karaktär. Ön har stora områden med torv, vilket gör att vattnet man använder redan från början har smak av torv. Torvsmaken finns hos all malt som framställs på ön, allt ifrån den mildaste till den mest smakrika. Torven ger en torrhet som i bland balanseras av en viss sötma som ibland förstärks av röksmak. Detta är inte en whisky för nybörjaren. Om man startar med en kraftig whisky med röksmak är det troligt att det tar ett bra tag innan man ger sig på whisky igen, om man överhuvudtaget vågar. Islay whisky är en mycket viktig ingrediens i blended whisky.

Whisky från Islay är t.ex..:
(* finns på systembolaget)
Ardbeg*
Bowmore*
Bruichladdich
Bunnahabhain*
Caol Ila
Lagavulin*
Laphroaig*
Port Ellen
Tillbaka till innehållsförteckningen

Highland whisky
Detta är den största regionen och den har fler destillerier än resten av Skottland har tillsammans. Regionen omfattar området norr om the Lowland, förutom Campbeltown och Islay. Regionen omfattar således även öarna Jura, Mull, Skye och Orkney. Eftersom denna region är så stor delas den in i under avdelningar: väst, norr, Spey, öst och söder.

The Western Highlands (västra höglandet) är den minsta delen av höglandet och utgör området från Oban till Fort William. Whiskyn härifrån är rund och len i smaken.

Whisky från the Western Highlands är t.ex.:
(* finns på systembolaget)
Ben Nevis (både som single malt och blend)
Glengoyne*
Glenlochy
Inchmurrin
Oban*
Tillbaka till innehållsförteckningen

The Northern Highlands (norra höglandet) sträcker sig från Inverness längs östkusten upp till Wick. Whiskyn härifrån är ofta mjuk och är allt från fruktigt söt till torr. Den har inte samma torvsmak som whiskyn från de södra delarna av höglandet.

Whisky från the Northern Highlands är t.ex.:
(* finns på systembolaget)
Balblair*
Clynelish
The Dalmore*
Glenmorangie*
Glen Ord
Old Pulteney
Teaninich
Tomatin
Tillbaka till innehållsförteckningen

The Eastern Highlands (östra höglandet) utgör området från Brechin i söder till Banff i norr d.v.s. längs Nordsjökusten. Whiskyn härifrån varierar från fruktig sötma till "torvig" torrhet.

Whisky från the Eastern Highlands är t.ex.:
(* finns på systembolaget)
Fettercairn
Glencadam
Glensk
Glen Garioch
Glenugie
Glenury Royal
Lochnagar
Lochside
North Port
Tillbaka till innehållsförteckningen

The Southern Highlands  (södra höglandet) kan sägas utgöra området från Perthshire (Perth) och västerut. Whiskyn från detta område är ofta mjuk, lätt och söt. Det finns dock några som är torra.

Whisky från the Southern Highlands är t.ex.:
(* finns på systembolaget)
The Famous Grouse (blend)*
Glengoyne*
Tillbaka till innehållsförteckningen

Speyside
Spey eller Speyside är egentligen ingen egen region utan ingår i the Highland. Men då den är av stor betydelse genom att här ligger otroligt många destillerier tas den ofta upp för sig själv. Destillerierna ligger i huvudsak längs floderna Spey, Fiddich, Deveron och Lossie. Whiskyn från detta område tillfredsställer alla smaker.

Whisky från Speyside är t.ex.:
(* finns på systembolaget)

Abelour Allt-A-Bhainne Ardmore Aultmore Balmenach The Balvenie* Banff Benriach Benrinnes Benromach Brackla Braes of Glenlivet Caperdonich Cardhu An Cnoc Coleburn Convalmore Cragganmore* Craigellachie* Dailuaine Dallas Dhu Dalwhinnie*

Drumguish Dufftown Glen Albyn Glenallachie Glenburgie Glen Deveron Glendronach Glendullan Glen Elgin Glenfarclas* Glenfiddich* Glenglassaugh Glen Grant* Glen Keith The Glenlivet* Glenlossie Glen Mhor Glen Moray* Glen Rothes Glen Spey Glentauchers Imperial

Inchgower Knockando* Linkwood Longmorn* The Macallan* Mannochmore Millburn Miltonduff Mortlach Pittyvaich The Singleton* Speyburn Strathisla Strathmill Tamdhu Tamnavulin Tomatin Tomintoul Tormore

Tillbaka till innehållsförteckningen

Island
Island omfattar de whiskyområden i the Highland som inte passar in någon annanstans. Island omfattar öarna Jura, Mull, Skye och Isle of Arran i väst samt Orkney i norr. Tilläggas kan att någon whisky från Isle of Arran kommer inte att finnas tillgänglig förrän en bit in på 2000-talet. Detta beroende på att destilleriet på ön startades först 1995 efter 160 års "vila".

Whisky från Island är t.ex.:
(* finns på systembolaget)
Highland Park (Orkney)*
Jura (Jura)*
Scapa (Orkney)
Talisker (Skye)*
Tobermory (Mull)
Tillbaka till innehållsförteckningen

Whiskytyper (Skottland)

Single malt
Single malt är en produkt från ett destilleri. Den kan säljas efter endast tre års lagring men oftast lagrar man den mellan åtta och femton år, vilket gör att whiskyns karaktär och smak blir mer framträdande och rund. Vanligtvis blandas whisky av varierande styrka och ålder för att garantera en oföränderlig (jämn) kvalitet. Det är alltid åldern på den yngsta ingående whiskyn som anges på flaskans etikett. Malten späds från den styrka den hade då den tappades på fat (upp till ca 65 volymprocent) till mellan 40 % och  47 %.
Tillbaka till innehållsförteckningen

Single-cask malt
Denna malt består av whisky från endast en framställning. Här är således inte slutprodukten blandad med någon annan produkt från destilleriet, utan tappas direkt på fat från sista destillationspannan. Detta tillsammans med avsaknaden av kallfitrering försäkrar att den speciella karaktären hos destilleriets whisky är tydlig och klart framhävd. Detta gäller även för varje enskild destillering. Liksom single malt måste denna vara lagrad i minst tre år för att få kallas whisky. Inte heller vid buteljering blandas whiskyn med någon annan produkt.

Denna är den dyraste typen av whisky och kostar minst det dubbla mot en vanlig single malt. Men den är väl värt sitt pris.
Tillbaka till innehållsförteckningen

Vatted malt
Är en blandning av single malt från olika destillerier. De inblandade single maltsorterna har olika ålder. Även här anges ålder efter den yngsta ingående whiskyn. Vatted malt kan ses som ett mellanting mellan blended whisky och single maltwhisky. Trots detta kan smaken hos vissa vatted malts vara lika utvecklad som hos en single malt.

Texten vatted malt återfinns dock sällan på etiketten. Istället kan man utgå ifrån att om ordet single saknas framför ordet malt och om destilleriets namn inte anges så är det en vatted malt.

Exempel på Vatted malt:
Strathconon
Glenleven
Tillbaka till innehållsförteckningen

Grain whisky
Denna whisky tillverkas inte i de "gamla" charmiga kopparpannorna utan i mer industriell anda. Här använder man istället kolonndestilleringsapparater. (På engelska kallas denna apparat patent still, column still eller Coffey still.) Dessa kan destillera kontinuerligt vilket ger en mycket snabbare och storskaligare produktion. Detta dock på bekostnad av att whiskyn förlorar sin identitet beträffande doft och smak. Det är ytterst sällan som denna whisky dricks som den är. I stort sett all grain whisky som tillverkas används till blended whisky tillsammans med single malt. Grain whiskyn mognar snabbare än maltwhiskyn och strax efter tre års lagring används den till produktion av blended whisky.

Till grain whisky används betydligt mindre mängd mältat korn än till single malt. I stället använder man majs, omältat korn och andra jordbruksprodukter. Mältat korn ingår i stort sett bara för att få igång jäsningen.

Exempel på Grain Whisky:
(* finns på systembolaget)
Black Barrel (The Lowlands)*
Cameron Brig (The Lowlands)
Invergordon (the Northern Highlands)
Tillbaka till innehållsförteckningen

Blended whisky
Blended är en blandning mellan maltwhisky och grain whisky. Att blanda till en blended är en stort konsthantverk. I en blended whisky kan det ingå allt från 20 till 50 olika whiskysorter. Att få ihop dessa till en produkt som stimulerar såväl ögat som näsan och smaklökarna är det inte alla som klarar. Därför är "blandarens" (the blender) status mycket hög. Om ett destilleri byter ägare är det därför av stort värde att blandaren stannar kvar hos den nye ägaren för att produkterna skall hålla samma höga kvalitet.

Exempel på Blended whisky:
(* finns på systembolaget)
Ballantines (Glasgow)*
Bell's (Perth)*
Ben Nevis (the Western Highlands, även som single malt)
Black Eagle*
Black & White (Glasgow, se not nedan)
Buchanan's (London)
Chivas Regal (de luxe)*
Clan Campbell (The Highlands)
The Claymore*
Cluny*
Cutty Sark (London)*
Defender (Glasgow)
Dewar's (Perth)
Dimple (The Lowlands)
Doctors´ Special*
The Dundee*
The Famous Grouse (Perth)*
Glen Clova*
Grant's (Glasgow)*
Haig (Markinch)
Highland Gold*
Highland Legend*
House of Lords (Pitlochry)
Inver House (Airdrie)
J & B , Justerini & Brooks (Glasgow)*
John Player Special (Glasgow)
Johnnie Walker Red Label (Kilmarnoch)*
Johnnie Walker Blue Label (Kilmarnoch)
King of Scots (Glasgow)
Langs Supreme (Glasgow)*
Lauders*
Long John (The eastern Highlands)*
Mackinlay*
Macscot´s*
McGibbon's (Glasgow)
Morrison´s Islay Legend*
Old Glen*
Passport Scotch*
Queen Anne*
Standard Selection (blandad i Sverige av V&S)*
Stewart´s*
Teacher's (Glasgow)*
Té Bheag Nan Eileann ("Lilla damen från öarna", Skye)
Usher's (Edinburgh)
Vat 69 (Leith, se not nedan)*
White Horse (Edinburgh)
Whyte & Mackay (Glasgow)*
William Lawson's (Dundee)

Black & White är en enkel whisky som genom lyckad marknadsföring kom att säljas i baren i parlamentets underhus i London liksom på de flesta teatrar och kabaréer. Till en början hette whiskyn "House of Commons" men bytte till "Buchanan's Special" efter upphovsmannen James Buchanan (en av whiskyindustrins förgrundsgestalter). Etiketten var mycket enkel: vit botten med svart text. Denna blend blev så populär att folk kom att kalla den "Black and White". Buchanan som var en slipad affärsman döpte snabbt om whiskyn till just "Black and White". De två hundarna, en svart skotte från Aberdeen och en westie (west highland white terrier), på etiketten tillkom senare.

Vat 69 har en lustig historia. William Sanderson som är fader till denna whisky gjorde omkring 100 olika blandningar som föll honom i smaken. Sedan inbjöd han kollegor som fick hjälpa honom att välja ut den bästa blandningen. Man kom fram till att det var blandningen i fat (vat) nummer 69 som var den bästa. Därav namnet.
Tillbaka till innehållsförteckningen

De luxe whisky
Detta är en blended whisky av högre kvalitet än en standard blended. En de luxe whisky innehåller vanligtvis en större proportion malt (vilken även är äldre och mognare) än en "vanlig" blend. Detta medför självfallet att en de luxe whisky är dyrare än en "vanlig" blend.

Exempel på de luxe whisky:
(* finns på systembolaget)
Chivas Regal (The Highlands *)
Johnnie Walker Black Label (Kilmarnoch *)
Old Parr (Edinburgh)
Tillbaka till innehållsförteckningen

Whiskey (Irland)

Den riktigt hängivne "whiskyälskaren" kanske inte vill bry sig om irländsk whiskey. Detta är i så fall bara trams. Det finns många fina, för att inte säga underbara, whiskeys från Irland. Att whiskey stavas som det gör lär bero på att något destilleri på Irland ansåg sin whiskey finare än de övriga irländska destilleriernas och därför satte till ett e för att folk skulle känna igen deras whiskey. De andra destillerierna kände sig tvungna att haka på. Faktum är att det sista destilleri som gjorde denna ändring gjorde den så sent som på 80/90-talet. (Vet du exakt år, "maila" mig!).

Några förnämliga whiskies från Irland är:
Black Bush (Old Bushmills, Nordirland)*
Jameson*
Middleton (de senare årgångarna)
Paddy (en mycket lätt och somrig, se not nedan)*
Power's (härligt smakrik, Power's införde miniatyrflaskan)
Tullamore Dew (den whiskey som jag anser vara bäst till Irish Coffe)*

Nu är det inte så att det inte tillverkas Single Malt på Irland.
Old Bushmill har sin Bushmills Malt*
Coleraine (en riktig dyrgrip)
The Tyrconell (namngiven efter hästen som 1876 vann den irländska galoppklassikern, "the Queen Victoria Plate" till oddset 100-1)*

Namnet Paddy har en liten trevlig historia. Paddy hette inte Paddy från början utan "Cork Distilleries Company Old Irish Whiskey". Mannen som jobbade som försäljare för destilleriet som tillverkade Paddy hette just Paddy, (Paddy O´Flaherty). Whiskeyn blev så populär att man i folkmun började kalla den för Paddy efter försäljaren. Destilleriet var vaket för detta och gav därför whiskeyn namnet; PADDY. Den var för övrigt företagets första buteljerade whiskey. Tack till...

Irish Coffee tillkom på flygplatsen Shannon, på västra Irland. Då passagerarna landade var det vanligt att de ville ha något varmt att dricka. Bartendern på flygplatsen hade vanligen te till passagerarna. Men en dag då en flyglast amerikaner landade var teet slut. Bartendern tillredde då en dryck av kaffe, whiskey och massor av socker. Ovan på detta lade han vispad grädde för att drycken skulle hålla värmen (man skall alltså inte röra ner grädden i drycken). Drycken blev genast en hit och så var en av världens mest omtyckta drycker uppfunnen.
Den amerikanske journalisten Stan Delaplane var bland resenärerna och han blev mäkta förtjust i Irish Coffee. Han tog med sig receptet hem till San Francisco. Där gav han det till bartendern på sin stamkrog, "The Buena Vista Cafe" i Fisherman's Wharf. Detta skedde 1952 och nu över 40 år senare finns det inget ställe i världen som serverar så mycket Irish Coffee som just "The Buena Vista Cafe". Styrelsen på "The Buena Vista Cafe" gjorde en överenskommelse med Irish Distillers om en whiskey som skulle vara perfekt för just Irish Coffee. Den whiskeyn som togs fram kom att heta "the Buena Vista" och är den enda irländska blended whiskey som levereras exklusivt av Irish Distillers till någon i världen.
Tullamore Dew är den whiskey som mest liknar "the Buena Vista". Dock är "the Buena Vista" mer maltig i smaken än Tullamore Dew. "the Buena Vista" säljs endast på "The Buena Vista Cafe". Om du önskar kan du där inhandla en flaska för den moderata kostnaden $18,75 (1994).
Tillbaka till innehållsförteckningen

Tillverkning Irland
Tillverkningen av irländsk whiskey skiljer sig på två sätt från tillverkningen av skotsk whisky. När man avbryter mäskningen låter man inte röken passera igenom malten som i Skottland. Detta gör att den irländska whiskyn inte har den rökiga doft/smak som finns hos den skotska. Det andra som skiljer är att den irländska whiskeyn destilleras tre gånger i motsats till två i Skottland. I övrigt se "Tillverkning Skottland".
Tillbaka till innehållsförteckningen

Whiskey (USA)
Den största delen av USAs whiskeytillverkning är koncentrerad till staterna Kentucky och Tennessee även om en hel del även tillverkas i Maryland och Virginia. Ett av de mest kända märkena, Jack Daniel's (som inte är en bourbon), tillverkas i den lilla staden Lynchburg (har inget med lynchning att göra) i Tennessee. I Lynchburg råder "lustigt" nog totalt alkoholförbud.

Pastorn Elijah Craig är enligt vissa källor den förste som tillverkade whisky i USA. Detta skulle ha skett1789. Andra källor hävdar att destilleriet Evan Williams var först år 1783.

Myndigheterna blev snart intresserade av whiskeyproduktionens intäkter och 1791 genomfördes de första skattelagarna gällande whiskey.

I USA ska allt helst ske snabbt och storskaligt, så även whiskeytillverkningen. Därför är det kanske inte så konstigt att den gamla fina kopparpannan inte existerar här. Här sker tillverkningen nästan uteslutande genom kolonndestillation.

För att kunna hålla ordning på alla de whiskeysorter som producerades införde man 1909 en lag som definierade de olika whiskeytyperna samt hur whiskey skulle framställas.

Nykterhetsvännerna började bekymra sig allt mer för alkoholkonsumtionen och 1881 infördes i Kansas förbud mot tillverkning och konsumtion av alkohol. Nykterhetsvännerna växte sig allt starkare och 1907 följde Georgia efter i Kansas fotspår. Efter första världskriget rådde livsmedelsbrist och 1920 infördes i hela USA förbud mot att tillverka, sälja och dricka alkohol. Förbudstiden kom att vara i tretton år fram till 1933. Förlorarna var inte bara nykterhetsrörelsen utan hela samhället. Förbudstiden gav maffian en gyllene möjlighet att dra in pengar på illegal tillverkning, lönnkrogar och smuggling. När väl förbudstiden var slut hade de amerikanska destillerierna ingen whiskey att sälja. Det skulle ta flera år innan tillverkarna åter kunde erbjuda någon drickbar whiskey. Irländarna hade inte mycket whiskey i lager så de missade möjligheten att snabbt kunna exportera till USA. Denna möjlighet gick dock inte skottar och kanadensare miste om.
Tillbaka till innehållsförteckningen

Tillverkning USA
Whiskeyn finns i olika varianter beroende på dels ingredienserna, dels på tillverkningsmetod och dels på blandningsförhållandena.

Beroende på ingredienserna:
Bourbon innehåller minst 51 % majs, måste vara tillverkad i Kentucky och lagras på kolade ekfat. Det är svårt att tillverka bourbon av enbart majs, därför tillsätter man lite mältat korn.
Corn whiskey innehåller minst 81 % majs.
Rye whiskey innehåller minst 51 % råg och skall vara lagrad på  helt nya och kolade ekfat. Rye whiskey var den sort som först tillverkades i USA. Rye har en bitter smak. Det är svårt att tillverka rye whiskey från enbart råg, därför tillsätter man lite mältat korn.

Beroende på tillverkningsmetod:
Sour mash är den tillverkningsmetod som används av de flesta destillerier i USA och framför allt vid framställning av bourbon och rye whiskey. Metoden går ut på att man tar en del av mäsken från föregående destillering och tillsätter den till den nya mäsken. Detta gör man antingen vid mäskningen, jäsningen, eller vid båda tillfällena. Orsaken till att man gör på detta sätt är att förstärka smaken. Om man inte tillsätter "gammal" mäsk kallas det för sweet mash.

Beroende på blandningsförhållandena:
Bottled in bond innebär att whiskeyn kommer från ett och samma destilleri samt att den lagrats under översikt av staten och tappats på flaska på plats.
Straight whiskey kommer från en destillering. Jämför med skotsk whiskys single-cask malt.
Blended straight whiskey är en blandning av flera straight whiskey.
Blended whiskey är en blandning av straight whiskey och neutral sprit.
Tillbaka till innehållsförteckningen

Whisky (Kanada)
Kanadensisk whisky benämns ofta som rye. Detta är en sanning som inte bör tas på allt för stort allvar. Visserligen ingår råg (rye), men inte alls i de mängder som man tror. Det är heller inte något krav på att det ska ingå råg.

Tillverkning Kanada
Den kanadensiska whiskyn framställs genom kolonndestillation, den är således en grain whisky. Destilleringen sker i två sammanlänkade kolonndestillationsapparater. Man använder råg samt mältat och omältat korn vid framställningen. Detta destillat kan sedan blandas med grain whisky framställd av majs.

Whisky (Sverige)
Idag finns fyra "svenska" whiskysorter på systembolaget. Av dessa är en en vatted malt, de tre andra är blended.
Black Ribbon: vatted malt
Old Glen: blended (med upp till 60% maltwhisky)
Standard Selection: blended
Macscot's: blended
Dessa whisky sorter är inte helsvenska utan blandas i Sverige.
Förutom dessa dyker det ibland upp andra whiskysorter som blandats i Sverige. Dessa finns bara i begränsad upplaga.

Att vi haft ett helsvenskt whiskymärke är det kanske inte många som känner till. Men det fanns en gång i tiden en svensk whisky med namnet "Skeppets Whisky". Denna destillerades första gången 1955 hos V&S i Södertälje. 1961 kom den ut på marknaden. "Skeppet" hade det svårt i konkurrensen med de andra whiskysorterna och 1966 lade man ner tillverkningen. "Skeppet" var en blended som bestod av ca. 45% maltwhisky och 55% grain whisky (även denna tillverkad i Sverige).

Idag kan vi med förväntan se fram emot nästa generation helsvensk whisky. I Mackmyra utanför Gävle finns nämligen åtta sanna entusiaster som åter kommer att sätta Sverige på whiskykartan. Whiskyn kommer att vara en single malt och det är planerat att det under 1999 ska tillverkas 500 liter för att öka till 1 000 liter år 2 000.
Besök Mackmyra
Tillbaka till innehållsförteckningen



Tillverkning Sverige
Här kommer jag att uppdatera så fort jag får ny information.
Tillbaka till innehållsförteckningen





* Stort tack till Tommy Nilsson i Lund som kompletterade med ursprungsnamnet på PADDYS: "Cork Distilleries Company Old Irish Whiskey" och Paddy O´ Flaherty's fullständiga namn, samt att detta var destilleriets första buteljerade märke.

Back to homepage
besökare sedan 10 dec 1998