Övrigt

Ngt om metoder att alstra radiofrekvent strålning.

Man ser ibland tunneldioder beskrivas som ngt som passerats av utvecklingen och som inte används längre. Men om man enbart ser till prestanda ser det ut som en intressant metod att konstruera lågeffekts mikrovågssändare. De kräver mkt låg drivspänning. 50 mV kan räcka...

Uppdatering 2003-02-20

Efter att ha undersökt saken en del i litteraturen vill jag bifoga en del tekniska data. Emellertid leder denna blygsamma undersökning in på tankar av mer allmängiltigt slag, så jag känner mig tvungen att göra en utvikning. För den som minns 1960-talets reella kärnvapenhot är det lättare att föreställa sig stämningar från slutet av 1950-talet. Hotet om total destruktion och hotet från den totalitära kommunismen, såsom det upplevdes av dess kritiker i väst.

Rymdkapplöpningen där Sovjet hade visat sig ha ett försprång, gav amerikanerna en känsla av att de måste anstränga sig till sitt yttersta för att inte hamna i underläge.

Revolutionen på Kuba.

När man söker förstå framväxten av tankeläsningsteknologin och hur den kom att tas i bruk kan det ge ledtrådar om man utgår från situationen som beskrivs ovan.

Man hade starka motiv för att vilja veta vad motståndarna tänkte, både den inre fienden och den andre. Och rädslan för att den andre skulle komma före torde ha fungerat som ett effektivt hinder för betänkligheter hos dem som utvecklade teknologin. Man ville ha minst lika bra saker som man fruktade att fienden skulle skaffa sig. Sen skulle man ha möjlighet att förhandla.

Man måste snabbt ha insett att de som fienden helst skulle bruka den på var toppmännen, de som hade mest intressant information i sina tankar.

Dvs eliterna skulle bekriga varandra mkt mer direkt än de är vana vid. En obehaglig tanke och antagligen var man redan från början inställd på att skaffa sig en stark position för att förhindra ett sånt eliternas krig.

Det är därför naturligt mot den bakgrunden att inte all forskning kring detta skedde på ett sätt som skulle utestänga den andra sidans forskare. Det ökar möjligheterna till ett tankeutbyte så man känner sig mindre orolig för att den andre i sin tur sitter och smyghåller på ngt. Eftersom amerikanerna vid den tiden, säg 1961, hade en känsla av att de inte hade ngt självklart övertag är det än mer naturligt att man var angelägen om ett visst utbyte, trots att det till stor del var top secret.

Det här resonemanget genomförs för att jag försöker första varför amerikanerna överhuvudtaget lämnade spår efter sig i den öppna forskningslitteraturen om att de var intresserade av att konstruera kompakta elektroniska anordningar, där energikällan var en radioaktiv substans.

Man skulle ju annars förvänta sig att de inte skulle vilja tipsa motståndaren om det, och att man därför inte skulle röja sina avsikter genom att t ex redovisa mätningar över hur stor tålighet tunneldioder har för högenergielektroner med vissa energier.

Exempel på data för en tunneldiod av kisel: Spänningsområde 50-260mV, ström 0.42-0.2mA

Tunneldioder var mer tåliga för radioaktiv strålning än andra halvledare, vilket betyder att det går att åstadkomma en högre grad av miniatyrisering för en given energikälla. 1963 angavs att ett representativt värde för deras verkningsgrad i konversionen av likspänning till mikrovågor av ca 50% och 1965 60%. Dessa data angavs för dioder av GaAs.

För att få den effektiviteten kombinerades 2 eller flera dioder. Frekvensen kunde enkelt svepas över ca 1 oktav dvs en faktor 2 i frekvens. T ex 0.5-1 GHz eller 1-2 GHz eller 5-10 GHz etc. Tunneldioden tillåter därför starkt miniatyriserade radiosändare i mikrovågsområdet där frekvensen kan stämmas av oerhört snabbt och över stora frekvensområden. Detta möjliggör hemliga kommunikationsmetoder som är omöjliga att avlyssna.

Den respekterade John Marks nämnde i sin bok om hjärnkontroll (..Manchurian Candidate..) att det inom MKULTRA projektet satsades intensivt på elektroniska implementeringar särskilt fr o m 1963. Och skulle eventuellt kunna ha ett samband med det som rör tunneldioder.

Tunneldioder kunde på 1960-talet användas för många sorters elektroniska funktioner. Oscillator, detektor, mixer, förstärkare och även för datorlogik

För de flesta av de ovan uppräknade applikationerna fanns bättre alternativ än tunneldioder om man inte behövde bekymra sig om stark miniatyrisering. Men eventuellt är strålningståligheten en faktor som gör att det ändå skulle löna sig att använda tunneldioder även till en del andra funktioner.

I dagens läge finne en uppsjö av andra elektroniska prylar men för lågeffektstillämpningar är det inte säkert att det spelar så stor roll. Och det som har intresserat mig här var att peka på situationen i början på 1960-talet.

...För biologiska bränsleceller ligger det bra till att kunna arbeta med så låg drivspänning. Själva neurostimuleringen ligger också i det området. Det jag däremot inte vet ngt om är huruvida den kontrollelektronik som krävs också föreligger i en form som lämpar sig för så låga spänningar. Nukleära batterier där högenergipartiklar bromsas i en p/n övergång i en halvledare ger också spänningar i den storleksordningen. Man kan givetvis seriekoppla flera celler.

- - -

Påvisande av inplanterade transpondrar med andra metoder än röntgenundersökningar

Det existerar s k junction detectors. Dvs detektorer som påvisar halvledarövergångar genom att inducera högfrekventa övertoner. Jag tvivlar på att såna är tillräckligt känsliga om transponderns elektroniska kretsar har dimensionerats för att försvåra upptäckt. Normal elektronik har cm-långa kopparledningar där en sån detektor kan alstra användbara spänningar så att olinjära effekter blir mätbara. Om ledningsavstånden i stället för cm är 1000-dels mm fungerar det antagligen inte utan hälsovådliga intensiteter. Dessutom vet inte jag med säkerhet om den sortens övergångar är att förvänta.

Men detta kan tåla att fundera mer över.

Emellertid gäller för en antennkrets att det normalt sett bör gå att påvisa den med en känslig induktiv mätanordning. I princip av konstruktion liknande en sk dip-meter eller en metallsökare men helst arbetande med de höga frekvenser för vilken antennkretsen är resonant.

Även om det inte är samma frekvens som den sänder med borde den ha en resonans.

Även en icke resonant metallsökare för mkt lägre frekvenser kanske fungerar bra. Observera att den förväntade storleken på en antenn skulle kunna vara t ex 2 likadana armar med måtten 3 x 0,3 mm och med en tjocklek på metallskiktet av mindre än 1/1000-dels mm. Därför krävs sannolikt en mkt känslig anordning så att man inte dränker den svaga verkan i brus.

Med en sån ickeresonant detektion påvisas bara metall. Men ett direkt påvisande av en högfrekvent resonans är ett ngt starkare bevis för att det rör sig om en elektronisk anordning.

En liten metallflis som råkat komma in på precis ett sånt ställe där en transponder söks skulle kunna råka ha en resonans av liknande slag som en liten antenn. För att kunna bedöma en sån sak i förväg behöver man fundera över hur en metallflis beter sig i kroppen. Korroderar etc.

Antagligen går det att diskrimera mot såna falsklarm om man lägger vikt vid det.

Dessa typer av detektionsmetoder planerar jag att undersöka fn men jag vill inte dröja mer med att lägga ut den preliminära informationen.

- - -

Biotelemetri

Det verkar som om det rådde större öppenhet om biotelemetri innan Reagan kom in i bilden. Forskarna pratade entusiastiskt om att de skall kunna bidra till en bättre sjukvård för alla och det framgår hur snabbt miniatyriseringen fortskrider och hur man utökar kapaciteten att hantera stora mängder data samtidigt för många patienter med övervakning av många parametrar hos varje patient. I Sverige förekom omfattande inplantering av patienter och även om det inte skedde i samförstånd med patienter i alla fall så var nog syftet uteslutande att åstadkomma en bättre sjukvård. Med hjälp av radioöverföring befrias patienter från att sitta uppkopplade i mätutrustning och slipper infektionsrisker pga av genomföringar genom huden.

Det var nog inte så lätt att etablera ngt samförstånd med långvårdspatienter och det finns ju många situationer med sjuka människor där det inte finns praktiska möjligheter att undvika auktoritära metoder. I vilket fall som helst är det naturligtvis en enorm skillnad mellan denna typ av användning och den krigföring mot civilpersoner som sker i en del hemliga militära projekt.

Ngn gång under 1980-talet togs i Sverige en verksam form av smärtlindring med hjälp av implantat ur bruk i sjukvården. En svensk forskare skrev om det 1999(?) och anser det vara märkligt att den upphörde att användas. Metoden används åter med framgång.

(2003-02-12: I en handbok från 1986 räknas några applikationer för elektroniska implantat upp:
Det gäller automatisk defibrillator för kontroll av vissa typer av störd hjärtrytm, återställning av förlorad kontroll av urinblåsan, stimulering av bentillväxt vid svåra frakturer, pacemaker, stimulering av cerebellum för kontroll av spasticitet hos Stroke-patienter(?)[cerebral palsy, ] kontroll av epilepsi, kontroll av svår psykos. Stimulering av djupt liggande hjärncentra för effektiv smärtlindring, [diaphragm pacer] för återställning av förlorad andningsförmåga, stimulering av [peripheral nerve] för smärtlindring. [Peroneal] nervstimulering för att förbättra gången hos delvis förlamade. Scoliosis stimulering, stimulering av ryggraden för smärtlindring. Kontroll av spasticitet. För kontroll av MS.)

Ungefär när Reagan blev president ändrades titeln på en tidskrift som behandlar forskning av intresse i sammanhanget. Tidskriften fick i titeln fortsättningsvis tillägget ’Official’. Dvs oundvikligen frågar man sig då om det också finns en inofficiell fortsättning med, kan man gissa, hetare stoff än i den officiella.

Det sistnämnda är ju en spekulation från min sida.

Men allmänt sett tror jag att det kan vara så att man från Amerikanskt håll ibland frågar sig vad man egentligen får tillbaka från andra nationer för att man frikostigt delar med sig av all information som de egna skattebetalarna finansierat. Om resten av världen försvann hur mkt sämre skulle världens totala forskning bli av det?

Den frågan tycker jag att alla utanför USA, som har intresse av utbildning och forskning, borde fundera över.

(Hänt efter raderna ovan: katastrofen med rymdfärjan, vilken inte förändrar min inställning i den här frågan.

Jag har också noterat att det rör sig lite i debatten här hemma angående förbättringar av kvaliteten inom utbildning och forskning mm. )

Energikällor

Antenner

Radiokommunikationer

Övrigt

Appendix



Tillbaka till Introduktion