|
* * *
* * * * * * *
Mer
om Nimbus -->
Bushörnan
Fotohörna
Min
kompis -->
Joy
|
|
|
|
Jag
är bror till Kotten och Nina, är döpt till Nimbus.
Jag flyttade hem till mitt värdfolk, i Tandsjöborg, när
jag var åtta veckor, då
fanns där redan pappa Rai
och jämthundstiken Ida samt airedaleterriern
Joy.
Nu finns bara Joy kvar, vi är bästa kompisar…..hm, ja
nästan jämt i alla fall. Måste tillstå att ibland tycker jag
han
är odräglig och kan gå och gömma sig någonstans,
han tar alla ben, mina
också.
Tröjor har jag tyckt om tidigare, men
om tröjor tycker
jag inte längre. En gång blev jag jätte sur, kan ni
tänka
er, dom åkte bort och vi fick inte följa med. Men matte |
som vet
att terapi är viktigt även för oss hundar, lämnade sin
tröjstickning framme
åt mig att jobba med. Jag stickade några varv åt henne, hon
blev jätteglad, det är
sant jag lovar. Men sen finns det läskiga tröjor också, dom
sprakar och har sig, en
sån har matte, statisk säger dom, den gillar jag inte, kittlar
så otrevligt i nosen.
sin
tröjstickning framme åt mig att jobba med. Jag stickade några varv
åt henne, hon
blev jätteglad, det är sant jag lovar. Men sen finns
det läskiga tröjor också, dom
sprakar och har sig, en sån har matte,
statisk säger dom, den gillar jag inte, kittlar
så otrevligt i nosen. |
 |
Lyckliga
lydiga hundar
När jag var valp läste jag en bok som matte
lånat på biblioteket –Lyckliga lydiga hundar, stod bara strunt i
den. Inte nog med att den inte var så bra, matte fick betala den också.
Hon gick till biblioteket
och sa att hon måste betala boken för valpen
hade tuggat på den, jag alltså. |
Jaha sa dom och frågade vad det var för bok - Lyckliga
lydiga hundar - sa
matte, det tyckte dom visst var kul för då
skrattade dom. Hade jag varit
med skulle jag ha bitit dom i benen, för
man skrattar inte åt min matte |
|
Om brorsan - en
odräglig en
En
av mina bröder heter Träff, han bodde hos oss i veckorna en
tid
i början, när hans husse arbetade på annan ort. Men oj vad jag
ångrar det i dag, inte det minsta tacksamhet från den inte. Nej han
är en stöddig en, jag blir sååå arg på honom när vi träffas i
skogen. Är man som jag björnarnas skräck, så tycker man
att han
borde inse vad som gäller –svansen mellan benen och springa fort åt motsatt håll– men det har han inte förstånd till så då ryker vi
ihop och slåss.
En sak måste jag dock tillstå, hoppas han inte
läser detta, han är en ypperlig jakthund, där ligger vi andra syskon
i lä, än så länge.
Får han reda på att jag har skrivit den här
sidan så skall väl han också skriva, Träff alltså. Men inte på
samma sida som mig, det säger jag bara, då får dom lyfta ut mina
rader.
|
 |
Träff
Träff är en
jätteduktig älghund utmärker
sig alltid på dom jakter han är med på.
Det kommer sidor om Träff också fram-
över.
|
|
Linslusar
Ett foto av Träff på sidan tycks vara ett
måste, men varför just på min sida. Kan han inte skaffa en
egen sida den där mallgrodan.
Äckligt söt är han på bilden också, men jag
ligger verkligen inte i lä. Matte, husse och alla säger att jag
var sååå söt när jag var valp. Nu är jag stilig sägs det......nåja,
matte säger söt ibland nu också, får väl gå an så länge inte han
Träff hör det
|
Björnmötet
|
|
Björnmötet,
ja om det skall ni får höra, när jag var sju månader kom det en stor
björn lufsande hit. Jag blev inte det minsta rädd, for runt den ganska
närgånget och skällde, tog fram bastonerna. Han insåg nog den
dummern
att det var bäst att pysa iväg, förstod väl att jag inte var
att leka med. Komma lufsande så där bara, in på vårat revir, någon
måtta får det allt vara på fräckheten.
Jag hade visserligen moraliskt stöd av pappa Rai och Ida, som stod i hundgården och
hjälpte mig skälla, men det var jag som gjorde grovjobbet.
Joy har också mött björnar, men om det får
han berätta själv |
|
Rävhund
Jag skall visst
föreställa en älghund sägs det, men jag är inte så kinkig med vad jag jagar, tycker det är jättekul att jaga och ställa rävar, det är
jag bra på. Men
föredrar älgar om dom bara kommer i min väg.
|
© Copyright Anita
van Aalst, sidan senast ändrad 2006-01-12
|
Startsidan