|
|
|
|
När gotlänningar skriver så skriver de i regel på svenska. Några har dessutom skrivit en del på gutniska.
Haquin Spegel Ytterligare kan nämnas: David Ahlqvist Dessutom finns ytterligar både otryckt och tryckt material av ett flertal författare från 1700 till 1900-talet. Haquin Spegel Början av sidan Haquin Spegel (1645-1714) var ärkebiskop på Gotland 1679-1685. I sitt verk "Rudera Gothlandica" finns en ordlista som innehåller ett hundratral ord. Lars Nilsson Neogard Början av sidan Lars Nilsson Neogard var (1683-1758) var kyrkoherde i Östergarn och han gav 1732 ut ett verk "Gautaminning" där bl.a. ingår en ordlista med ca 2500 ord ingår. J.J:son Toftén Början av sidan J. J:son Tofftén (1710-83) var kyrkoherde i Havdhem 1747 till sin död 1783. Han har bl.a. skrivit ett verk om Gutniska: "Grammatica antiquae lingue rusticanae in Gothlandia". Början av sidanSäve, Carl, 1812–76, språkforskare, professor i nordiska språk i Uppsala från 1859, såsom sådan den förste i Sverige; bror till Per Arvid S. S. ägnade sig i sin forskning åt svenska dialekter, särskilt den i hans hemlandskap Gotland. Säve, Per Arvid, 1811–87, dialekt- och folkminnesforskare, läroverksadjunkt i Visby 1835–71; bror till Carl S. S. ägnade den gotländska folkkulturen ett livslångt intresse och gjorde värdefulla insamlingar av främst språkligt och folkloristiskt material, vilket numera finns bl.a. i det av honom grundade museet Gotlands fornsal i Visby. Bland hans publikationer märks Åkerns sagor (1876) och Skogens sagor (1877 ).Mathias Viktor Klintberg Början av sidan Mathias Viktor Klintberg var född år 1847 i Närs socken på södra Gotland, där hans fader var kyrkoherde. Efter att ha genomgått Visby läroverk och avlagt studentexmen 1866, studerad han moderna och nordiska språk i Uppsala, där han 1872 blev fil. kand., 1885 fil. dr. Han tjänstgjorde 1872—76 som extralärare vid Maria lägre elementar-läroverk i Stockholm, blev adjunkt vid Visby läroverk 1876 och lektor i levande språk därstädes 1888, vilken tjänst han uppehöll tills han pensionerades år 1912. Även senare fick han ofta rycka in som vikarie, senast 1926. Han avled i Visby 1932. Tidigt hade hos Klintberg vaknat ett vetenskapligt intresse för hemtraktens ålderdomliga folkmål, som han i sin barndom och ungdom hörde omkring sig. I Uppsala hade han åhört Carl Säves föreläsningar, vilka, vilka han enligt egen utsago fann ganska tråkiga, medan han däremot tilltalades mera av dåvarande docenten M. B. Richerts undervisning. Under sin skoltid i Visby hade han haft P. A. Säve som lärare, och sedan blevo de kolle-ger vid skolan. Herbert Gustavson Början av sidan En av gutamålets främste kännare är fil. dr. Herbert Gustavson (1895-1986) som gjort banbrytande insatser för bevarandet av gutniskan. Gustavson var född i Stockholm och uppfödd i Bro på Gotland. Han var arkivarie vid Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala. Han gjorde tidigt uppteckningar och sammanställde ordsamlingar och ordlistor samt en avhandling "Gutamålet. En historisk-deskriptiv översikt". Han var en av stiftarna till Gutamålsgillet 1945, vars målsättning är att verka för bevarandet av det gutniska språket. Han har redigerat "Gotländsk Ordbok" samt "Ordbok över Laumålet på Gotland", en enorm insats för bevarande av gutniskan. Gustavson satt också i redaktions-kommittén för utgivningen av gillets antologi "Fran Gard u Gaimald, Dikt u verklihait pa gutamål”. Han har även gett ut en lärobok för gutniska, "Gutamålet - inledning till studium.
Gustaf Larsson Början av sidan Gustaf Larsson (1893–1985) var poet och fotograf. I sina dikter hämtade han motiv från Gotland. Han skrev på både rikssvenska och gutamål, vars främsta lyriker han var. Som fotograf fångade han på ett ojämförligt sätt gotländska motiv. Gustaf Larsson var i själ och hjärta främst gotlänning. Han har en gång sagt "Sverige är inte mitt land. Jag är inte känd där. På Gotland är det annorlunda, och det är min ålders lycka". Här är några av hans dikter på gutniska.
Russi gnäggar pa haidi. - - Någen fangar mi,
Anna Kajsa Hallgard Början av sidan Anna Kajsa Hallgard är pseudonym för Margit Olofsson, 1915–95, författare, jordbrukare. Hon skrev från debuten 1942 med En man finner sin väg ca 20 verk, främst romaner, med miljön hämtad från hennes gotländska hembygd. I romanen Människa spår (1959) finns inslag av folktro och levande kulturhistoria; bondemiljön som framstår som trygg och traditionsbunden, men hon skildrade också isolering, avund och missförstånd. Romanen Silkesduken (1984) innehåller dessa olika sidor av hennes författarskap. Vissa av Hallgards böcker är släktromaner, t.ex. Gartu Grinds son (1968), som fortsätter med Barnbarnen (1974). Hallgard gav även ut berättelsesam-lingarna Blåelden (1970), Solsänget (1973) och Gulläpplar och andra berättelser på gutamål (1995). År 1993 kom den självbiografiska skildringen Baka bröd och drömma drömmar. øn Strelow Början av sidanHans Nielssøn Strelow var född på Gotland på 1580-talet och blev efter studier i Köpenhamn kyrkoherde i Wall och Hogräns församlingar på Gotland. Han avancerade så småningom till prost i Medeltredingens kontrakt och var 1645, då Gotland övergick till Sverige, superintendent över Visby stift. Hans mest betydelsefulla insats är den gotländska historia, som han 1633 utgav under titeln Cronica Guthilandorum eller den Guthilandiske Cronica. I boken finns ett avsnitt som behandlar samma ämne som den "traditionella Gutasagan. Språket är huvudsakligen gammaldanska med inflytande från gutniska. Där finns även inslag på gutniska. Under titeln Texter återfinns ett referat av denna del. |
|
|
