|
|
|
|
Gutniska Gotland ligger ca 100 km från närmaste svenska fastland och har ibland kallats Östersjöns pärla. Ytan är 3 140 km2. Berggrunden sätter på många sätt sin prägel på det gotländska landskapet. Den del av berggrunden som befinner sig ovan havsytan består av sedimentära bergarter som stammar från silurperioden (439–409 milj. år före nutid). Gotlands milda klimat och kalkrika berggrund har gett upphov till en mycket rik och ofta särpräglad flora. Av Gotlands yta är något mer än två femtedelar skogklädda, och det viktigaste skogsträdet är tall. Gotlands geografiska läge har betytt mycket för utvecklingen av öns folkkultur. Influenser har förmedlats över havet från Danmark, Nordtyskland, Baltikum, Ryssland och i synnerhet Sveriges fastland. Gotlands växlingsrika historia har också präglat vardagslivet, perioder av välstånd har avlösts av stagnation och stundom orostider. När ekonomin varit god har nyheter lätt anammats, under svåra tider har man blivit vid det gamla. Blandningen mellan mycket ålderdomliga och relativt nymodiga kulturdrag har därför varit påtaglig. I det moderna samhället av i dag är de viktigaste näringarna jordbruk, fiske och skogsbruk samt turism. Den fasta befolkningen uppgår till nära 58 000 personer. Den enda staden är Visby med ca 21 000 invånare. Gutniska Början av sidan Gutniska härstammar från forngutniskan. Vid sidan av forndanska och fornsvenska betraktas det som ett självständigt språk. Kontakter med nordtyskland ledde till att lågtyska ord lånades in. Den danska tiden från erövringen 1361 och fram till svenska annekteringen 1645 innebar ett starkt danskt inflytande varvid många danismer uppkom. Därefter har svenskan gradvis påverkat språket så att det som nu talas mera kan betecknas som en svensk dialekt med vissa gamla drag såsom accent och ibland några ordböjningar. Detta har skett särskilt under senare tid genom inflytande av nya kommunikationer, press, radio och TV. Den genuina gutniska talas numera endast i några socknar på sydöstra delen av Gotland.
Säreget för gutniskan är bevarandet av vissa ålderdomliga drag samt nybildningar vilket skiljer det från svenska. Gutniska eller Gutamål? Början av sidan Det har diskuterats om vi talar om en dialekt eller ett språk. Man har t.ex kallat det för Gutamål, Gutiska, Gammelgutnisk eller Gutniska. Ibland har det även kallats Gammal gotländska. Det gotländska fornspråket kallas Forngutniska, vilket av språkforskare anses vara ett särskilt språk. I våra dagar brukar man säga Gutniska eller Gutamål. Gutniska/Gutamål talas i någon mån fortfarande i de sydöstra delarna av Gotland. En del kortare texter skrivs sporadiskt. Det största textmaterialet på nutida gutamål är de samlade breven från Jakob Karlsson, Fie i Lau (även kallad Fäi-Jaken el. Fäi-Jakå). De 20 första breven har editerat skick publicerats i en bok ”Fäi-Jakås fyst brevi” (Ödins Förlag AB, Tranhusgatan 29, S-621 55 Visby). Hela materialet omfattar 262 brev med inemot 4000 sidor i folio. Utöver detta material finns kortare artiklar mm. som under årens lopp publicerats i gotlandstid-ningarna. Numera talar de flesta gotlänningar ett tungomål som kallas Gotländska. Det är en dialekt som uppkommit genom att det gamla språket anpassats till riksmålet. Intresset Början av sidan Intresset för gutniskan går långt tillbaka i tiden, ända till 1600-talet, och flera ordlistor samt även annat material har vid olika tidpunkter sammanställts.Den förstnämnda är sammanställd av material som går tillbaka till 1600-talet, och den blev färdig under 1940-talet. Den senare bygger på språket i Lau socken på sydöstra Gotland och och färdigställdes under 1970 och 80-talen. Båda verken är rena guldgruvor för den som vill som studera gutniskan. Även etnografiskt, etnologiskt, kulturhistoriskt och bygdehistoriskt lämnas värdefulla besked om livet på Gotlands landsbygd i gammal tid. Modern gutniska/gutamål återfinns under rubiken Texter Fårö Början av sidan Det ålderdomligaste språket talas på Fårö, där målet dels bibehållit ändelsevokaler, vilka eljest i gotländskan försvagats, dels har ett rikare formsystem, vilket på det övriga Gotland är i hög grad förenklat. Även i fråga om accenten skiljer sig Fårö-målet från gutniskan i övrigt, i det Fårömålets accent något liknar fastlandssvens-kans, medan gutniskan gör ett mera främmande intryck. I vad mån dessa skiljakt-ligheter bero på inre utveckling eller får tillskrivas främmande inflytelser, är en fråga som tarvar särskild undersökning. (Ur Herbert Gustavson, Svenska Landsmål, Gutamålet. En historisk-deskriptiv översikt, 1940) Gutamålsgillet Början av sidan Gutamålsgillet är en sammanslutning som arbetar för att främja forskningen kring och vården av det uråldriga gotländska språket - gutamålet. Enligt stadgarna ska gillet medverka till det nu levande språpkets sunda utveckling och tillgänglighet för kommande generationer Gillet stiftades den 20 juli 1945 av tio personer som ville göra något för att, som det står i stiftelseurkunden, det "hos deras landsmän skulle inpräntas kunskapen om och förfarenheten i deras fäders tungomål, det ock gutamålet kallas". |
|
|
