|
Gutasagan finns i 2 versioner. Version 1 är den "tradionella" versionen. Dessutom finns det en version 2 i Strelows Cronica Guthilandorum utgiven 1633. Gutland hitti fyrsti maþr þan sum þieluar hit. þa war gutland so eluist at þet daghum sanc Oc natum war uppj. En þann maþr quam fyrsti eldi a land Oc siþan sanc þet aldri. Gutasagan 1 Av en del forskare anses Gutalagen med stor sannolikhet vara nedskriven omkring år 1220. Den är skriven på forngutniska och finns bevarad i en enda pergaments-handskrift. Den återfanns år 1690, och det sägs något senare att den blivit för "några åhr sedan igen funnin uthi en kyrckia der på Landet ibland orenligheter såsom ett förkastat Ting". Gutasagan utgör ett komplement till lagen och följer omedelbart efter den. Gutasagan innehåller utöver en sagoliknande inledning huvudsakligen en historisk utredning om Gotlands statsrättsliga och kyrkliga ställning. Gutasagan 2 Början av sidan Sockenprästen Hans Nielsson Strelow i Vall och Hogrän arbetade i många år med enok om den gotländska historia som med titeln Cronica Guthilandorum trycktes i Köpen-hamn 1633. Boken trycktes på danska och är en av Nordens äldsta landskapskrönikor. Den är vår första gotländska historiebok och innehåller en del tro-värdiga upplysningar och är en rik kunskapskälla. Många uppgifter hos Strelow bygger på dokument som senare försvunnit. I boken finns en annan och fylligare version av Gutasagan som här återges som ett referat översatt till gutniska (ej ordagrant). |
|