Folkminnen.
"Folkminnen sänds lördagar 08.45 med repris söndagar 13.45. Folkminnen är ett
annat ord för folklore eller muntliga traditioner, men Folkminnen är också
radioprogrammet varje vecka där svenska folket minns sina sägner, gåtor, ordstäv
och talesätt." Bengt af Klintberg väljer vilka ämnen som ska tas upp. Bisittare
är Christina Mattsson.
98-05-27:
Den sydafrikanska sjukhusstäderskan.
Jag frågade Bengt af Klintberg om vad den "senaste sägnen" som går runt
nu handlar om. Jag fick då ett brev där han skriver att "det är ont om nya
vandringssägner, efter den sydafrikanska om patienterna som hittades döda varje
fredag." Han bifogade två sidor ("Feedback") ur
New Scientist från hösten -96.
"Någon nyare information har jag inte, bortsett från att det gjordes en bra
svensk TV-version av den som du säkert har sett." I tidningen New Scientist den
28 september och 30 november 1996 står det lite om denna historia. Det går att
läsa mer om olika versioner, spekulationer och brister i historien och dess
förmodade ursprung i folklore, på
Goldstuck's fina Web
site.
"Chock", hette den serien om skrönor som gick på TV. Där Kjell
Bergqvist spelade läkaren som blev beskylld för att vara ansvarig för flera
patienters död då han varit i tjänst på fredagarna. Men det var
sjukhusstäderskan som kom in varje fredag och drog ur kontakten till maskinerna
som höll patienten vid liv, för att sätta in sladden till golvpolish-maskinen
därför att det bara fanns ett elurtag i rummet, och som då av misstag dödade
patienten. /Mats kommentar.
Men, som New Scientist frågar på slutet
av artikeln, "Just one question remains. Is the story really a complete myth?
Or is there, somewhere, a grain of truth in it? Not even Goldstuck can give the
final answer to that one."
- Är det någon som läst eller hört
någon mer variant på denna historia? Skriv gärna till mig om det!
98-07-16. Urban Legends from Southern
Africa Om "The Rabbit in the
Thorn Tree", "The Leopard in the Luggage" och "Ink in the Porridge".
Arthur Goldstuck waffles on about urban
legends, published and
not-so-published articles and features about urban legends in South Africa.
"En ung man har svensexa med sina vänner.
Stämningen är hög, och den blivande brudgummen blir ganska berusad. Någongång
under kvällen får vännerna för sig att rulla in honom i en golvmatta, som de
ställer vid den blivande brudens dörr. Nästa morgon hittar bruden honom med
huvudet nedåt inne i mattan - kvävd till döds..."
Vandringshistorier av denna typ har förmodligen kommit av de många rykten som går om uppsluppna
upptåg, när framförallt den blivande brudgummen firas med en svensexa. Men
varken från sjukhus eller poliskretsar har det rapporterats om den här sortens
tragiska händelser.
Ur: "Illustrerad Vetenskap", nr 10/95.
"Efter en stor
skogsbrand i norra USA gick chefen för släckningsmanskapet och skogvaktaren ut
för att studera skadornas omfattning. Plötsligt fick de syn på en förkolnad man
som hängde högt uppe i ett avsvett träd. När de kom närmare, såg de att den döde
mannen hade en komplett dykardräkt på sig. En undersökning visade senare att
mannen hade dykt i ytan på en närbelägen sjö, då han sögs upp i ett av de
släckningsplan som hämtade vatten där..."
Historien är ett utryck för
den rädsla en del dykare kan känna när de tänker på de faror som kan lura nere i
det tysta djupet, där människan är sårbar borta från sitt rätta element.
Ur: "Illustrerad Vetenskap", nr 10/95.
"En bluff som aldrig dör: DEN DOLDA ÖVERTALNINGEN.
"Vad som verkligen har fått sinnena att koka i
USA under de senaste 40 åren är insikten om att reklamen påverkar konsumenterna
på ett sätt som de inte kan försvara sig emot. Nämligen genom
"subliminals"
- påverkan utanför den normala och medvetna
uppfattningen. Första gången allmänheten blev bekant med subliminal teknik var
på 1950-talet. Ett företag hävdade att man i film kunde klippa in orden "ät
popcorn" eller "drick cola", så att de bara visades i mycket korta glimtar, men
ändå motiverade människor att köpa mer popcorn och coca cola. Budskapet visades
bara under bråkdelar av en sekund. Härigenom uppnådde man att budskapet
uppfattades utan att åskådarna lade märke till det. Avslöjandet orsakade ett
våldsamt rabalder. Dels i form av gräl om effekten, dels i form av publikens
reaktion mot den dolda manipulationen. Tekniken förbjöds därför senare i
amerikansk TV-reklam."
Det här är ett avsnitt klippt ur artikeln "Ny
terapi går genom hjärnans bakdörr" i Illustrerad Vetenskap nummer 1/1993. Men
subliminals är nog betydligt intressantare än vad artikelskribenten
Helene Flendt anar. I sin bok DEN FRAMGÅNGSRIKA ANNONSEN (Liber-Hermods)
avslöjar nu Staffan A Persson hur det hela gick till: En mycket
uppmärksammad händelse 1957:
Då påstod sig marknadsundersökaren James Vicary ha höjt försäljningen av
popcorn och Coca-Cola vid filmvisningar. Han
påstod sig ha satt in dolda reklammeddelanden i de nyhetsjournaler som föregick
spelfilmerna på den tiden. Bara en filmruta hade använts åt gången så att ingen
medvetet noterade något av de två budskapen "Hungry? Eat Popcorn" och "Drink
Coca-Cola". Budskapen skulle omedvetet gått fram undermedvetandetröskeln och
lett till att cola-försäljningen steg 57,7 procent och försäljningen av popcorn
med 18,1 procent, enligt Vicary. (Lägg speciellt märke till de exakta
procentangivelserna, som gjorde utsagorna ännu mer trovärdiga.)
Fenomenet
döptes till subliminal övertalning och antogs vara mycket starkare än
vanlig övertalning eftersom det skedde under medvetandenivån, utan att passera
medvetandets kritiska filter. Den här händelsen har blivit en så kallad
vandringssägen, som kan dementeras hur många gånger som helst men trots det
lever vidare från mun till mun. Vad som hände därefter är mindre känt: Vicary
utmanades att upprepa sitt test under kontroll och övervakning. Han accepterade
och ett test genomfördes (av Walter Weir vid Temple University) som emellertid
inte ledde till någon förändring av vare sig cola- eller popcornförsäljningen.
Vicary erkände därefter att han fabricerat resultaten för att försöka
blåsa liv i sitt företag för marknadsundersökningar som gick dåligt. Allt detta
publicerades i tidningen Advertising Age. Amerikanen Wilson Bryan Key har
gått ännu längre för att avslöja annonsörernas dolska anslag. I tre böcker
försöker han visa att många annonser har dolda sexuella bilder och ord.
Speciellt bilder av iskuber i drinkar har varit föremål för Keys intresse. Där
tycker han sig se avbildningar av könsorgan och ordet "SEX" insmusslade.
Troligen kommer historier om dold övertalning att leva vidare hur mycket de än
vederläggs eftersom många människor har ett behov av att tro att de
manipuleras av dolda krafter."
Ur: 'Populär Vetenskap', 4/94.
"MANIPULATIONISMEN.
Den utbredda "manipulationismen", idén att det finns en liten grupp
marknadsförare och reklamfolk som förför oss till ständigt nya och i grunden
meningslösa köp, avfärdar Colin Campbell i "The Romantic Ethic and the
Spirit of Modern Consumerism" bestämt.
Visserligen har det nu gått ett bra
tag sedan Vance Packard utgav "The Hidden Persuaders" 1957 (samma år som Sven
Lindqvist publicerade pamfletten "Reklamen är livsfarlig"). Men tron på
reklamens väldiga och destruktiva makt är förunderligt seglivad. Anna
Olofsson, Sverker Särlin i DN."
Ur: 'Populär Vetenskap' 4/94.
98-03-24:
Bajblondinen. Jag hittade bla den här historien, som jag faktiskt inte
hört förut, i en artikel om moderna vandringssägner från "Göteborgs-Posten
AVENY" 13.3-19.3 -98, av Markus Grönholm-frilansjournalist, (som
Niclas med 'Missförståndssidorna' haft vänligheten att skickat till mig).
Konstigt nog finns det ingen källhänvisning till någonting i denna
artikel...!?
"En kille blir under
krogbesöket uppraggad av en het blondin. Väl hemma hos henne bjuder hon på ett
glas vin innan hon föreslår ett skumbad. När de har det som mysigast bland
bubblorna inser killen med fasa att han är akut nödig. Desperat kastar han sig
mot toaletten men hindras då av blondinen, och sekunden efter är tagedin ett
faktum. Självklart skäms killen som en hund. Men skammen bleknar snart i skenet
av den mer traumatiska upplevelsen av att se blondinen smörja in sig med det
onämnbara - hon gillar sådant här och har lagt laxermedel i hans vin för att få
fram önskat resultat."
- Kommentar om denna historia i artikeln:
"Bajs är kul. Hur löjligt det än är, så är det något ytterst fascinerande med
kroppsvätskor." "Vad som än händer kommer vi aldrig att sluta tänka på vår
sexualitet och dess konsekvenser." "Den här händelsen finns med i The Devil in
Miss Jones - 70-talets pornorulle nummer ett. Bara en sådan sak."
98-04-15:
Jag
frågade Bengt af Klintberg om han hört historien om "Bajblondinen". Det
hade han, och svarade i ett brev följande: "Historien om 'Bajsblondinen' har
varit i omlopp i ett par år. Jag skickar över en
utförlig variant som jag
fick i januari -96 plus ytterligare en historia på temat
"kinky sex" som också
verkar vara spridd. Båda historierna speglar väl oron bland unga män att flickan
dom raggat upp ska ha konstiga sexuella preferenser."
Mer om bland annat Kinky Sex på Snopes2, "Urban Legends References Pages".
99-02-15:
Tidningen Metro hade i serien
"Rocky" med en version av en
liknande historia, som berättas på olika håll i Sverige.
99-09-14: Jag skrev och frågade mannen bakom serien Rocky, Martin Kellerman, om bakgrunden till historien,
och fick svaret att "Bajshistorien berättades för mig precis som i serien, en kompis sa
att en kompis hade råkat ut för det. Och han trodde förmodligen att det var det också! Det är väl så vandringsmyter fungerar..."
Är det några fler som har hört varianter på dessa historier?
Ostension
I TV-programmet
"Märkeliga saker hända", talar en folklorist om "ostension": "-Vi vet att
historierna inte är sanna. Vi har hört dem från olika håll. Folk tror att de är
sanna, men vi säger till media att de inte är det. De kan inte ha inträffat
så många gånger som man påstår. Ostension...Det är när myter blir verkliga.
Folk gillar att leka med dem, hjälpa dem att bli sanna..."
Bill Ellis,
från Pennsylvania universitetet, berättar i ett föredrag vidare: "-Ostension är
en term som lånats från semiotiken - den term vi använder när myten blir
verklighet. Folk gillar att leka med myter. De hjälper myterna att bli verkliga.
Det cirkulerar hundratals historier bland folk. I de flesta fall blir de bara
återberättade. Men ibland får berättaren kontakt med rätt person, eller kanske
fel... Då blir myten som ett frö som växer i den personens sinne - eller som en
melodi han inte kan få ur huvudet. Det är sådana personer som kan få för sig att
leva ut myten.
Sällskapsdjur har kokats i mikrovågsugnar...
HIV-positiva personer har legat med andra för att sprida smittan.
Allt sånt har hänt efterdet att myterna hade
spritts. Ta tillexempel allahelgonamordet i Houston 1974. En åttaårig pojke
blev förgiftad av snask. Fadern hade tagit en livförsäkring på pojken, så han
blev misstänkt. Han sa att han hade sett en främling med håriga händer ge pojken
snasket. Fadern blev dömd. Avrättningen skulle ske följande allhelgonaafton.
Mord och försvar enligt myten, och en domare som ville skapa sin myt...
Vi som folklorister måste inse att moderna myter, vandringshistorier inte bara är
texter som ska samlas in, skrivas ned och arkiveras. De ger också ideér till
handling, ibland våldsam handling. Det är det som ostension kan lära oss:
Folklore kan döda."
Den fiktive professorn Charles Paulson Pulling säger i ett föredrag om "Storstads
myter" (Urban legends) i TV-programmet "Märkeliga saker hända":
"Storstadens myter är vidriga! De stinker...är ruttna...perversa! Jag säger
det rakt ut: Vidriga! Vi sysslar med saker som gör en spyfärdig. Men de avslöjar
vad vi retar oss på. Och världen är inte politiskt korrekt. I myterna skitar
folk från tredje världen ner vår mat. Svarta killar våldtar vita killar. Bögar
gör hemska saker med små sällskapsdjur. Myterna står i samklang med våra
djupaste farhågor. Nu ska vi se vad vi har... (Pulling visar några diabilder på
en duk).
Det är "Piss i ölet". "Batman i garderoben". "Råttor i
häcken".
Apokryfiska historier...konstiga men osanna... Kommentarer?
James, en ur publiken frågar: "Ni känner väl till vad Bill
Ellis har skrivit?
Pulling: "Ja, det tror jag nog. Jag besökte
honom för en tid sen.
James: "Varför säger ni då att de är osanna då?
Ellis har visat att de kan bli sanna.
Pulling: "Bill är ju ny på
fältet, han är uppfinningsrik, vill skapa sig ett rykte. Som forskare i muntlig
tradition säger jag ...det vi måste göra är att samla, katalogisera och jämföra.
Det är data vi behöver. Data och än mer data...
Tjej i publiken: "Vi
vet att sånt här kan hända. Skämt, historier om smitta... Ni driver med
historieberättarna. Ni bagatelliserar.
Pulling: "Vänta lite nu..."
(Här avbröts tyvärr detta intressanta fiktiva föredrag).
Citat ur böckerna "Råttan i
pizzan" och "Den stulna njuren" har gjorts med vänligt tillstånd av
Bengt af Klintberg.