My name is Freud.
Siegmund Freud...
| Litet Filosofiskt Lexikon |
|
Av Mats Orveland
(Om du kom till denna sida direkt utan en meny till vänster, klicka här för att komma till startsidan!) "Där okunnighet avlägsnas, upphör det så kallade 'onda' att existera" Martinus |
|
|
|
|
Agnosticism, en åskådning, enligt vilken verklig kunskap ej kan erhållas beträffande tingens yttersta grund, det absoluta. Altruism, en etisk åskådning, som i oegennyttan ser det högsta goda. Motsats: E g o i s m. Antinomi, motsättning mellan två principer, som båda verkar ha giltighet eftersom de utesluter varandra. Antites, en sats som upphäver en föregående tes. A prio'ri, i Kants kunskapslära beteckning för en kunskap, som är oberoende av erfarenheten (tex matematiken) i motsats till erfarenhetskunskap eller kunskap a posterio'ri. Aristoteles (bild) Aristoteles (384-322 f.Kr.), grek. filosof, lärjunge till Platon. Se detta ord! A. har i en mängd skrifter behandlat hela sin tids vetande. I kritisk anslutning till Platons idélära lär A. att formerna ej existera oberoende av de konkreta tingen utan inom dessa såsom deras ändamålsbestämningar. Materien innebär blott en möjlighet som får sitt förverkligande i formen. Marmorstenen är materia i förhållande till den färdiga marmorbilden. Formerna bildar en stigande skala, där det, som är form för det lägre, är materia för det högre. Högst står den rena formen, förnuftet eller Gud. A:s etiska ideal är lycksaligheten, eudaimoni'en, som består i jämvikten mellan själens alla krafter. - De olika statsförfattningarna värderar A. efter deras förmåga att fostra medborgarna till sedligt liv. - A. är logikens skapare. Hans arbete om diktkonsten har varit av enorm betydelse, och hans metafysik präglade helt det medeltida tänkandet. Ateism, en åskådning som förnekar Guds existens. Jfr D e i s m, P a n t e i s m och T e i s m. Begrepp, sammanfattning till en logisk enhet av en individs eller grupps väsentliga egenskaper. Berkeley, George (1684-1753), engelsk filosof, biskop i Cloyne. Enligt B. har vi kunskap blott om våra egna förnimmelser men vet ingenting om någon materia, som skulle ligga bakom dessa. Världen består sålunda av förnimmelser och är alltigenom andlig. Förnimmelserna ingivas oss enligt en lagbunden ordning av Gud. Bergson (bild) Bergson, Henri, (1859-1941), fransk filosof. B. lär, att den reflekterande intelligensen kan fatta blott det döda, oorganiska. Tingens innersta natur, livet självt uppfattas blott av den omedelbara intuitionen, som låter oss se en oupphörligt skapande utveckling. Boström, Christopher Jacob (1797-1866), svensk filosof, professor i Uppsala. Sinnevärlden visar enl. B. hän på en översinnlig verklighet, som är ett rike av levande personligheter, som har sin grund i den gudomliga allpersonligheten. Descartes (bild) Cartesius, eg. René Descartes (1596-1650), fransk filosof. C. börjar med att radikalt tvivla på allt men finner i självmedvetandet en omedelbar visshet, som ej kan betvivlas (co'gito, ergo sum = jag tänker, alltså är jag till), varur han sedan härleder sina bevis för Guds existens och världens realitet. Det kroppsliga och det själsliga uppfattar C. som två artskilda substanser, vilka står i växelverkan genom hjärnans tallkottkörtel. Deism, uppfattningen att Gud är världens upphov men att han ej vidare ingriper i dess gång. D. var särskilt kännetecknande för upplysningstidens religiösa tänkande. Jfr A t e i s m, P a n t e i s m och T e i s m. Descartes, René, se Cartesius. Determinism, en åskådning som förnekar viljans frihet och hävdar att allt sker med nödvändighet. Motsats: I n d e t e r m i n i s m. Dualism, se Monism! Egoism, en etisk uppfattning, enligt vilken egennyttan skall vara drivfjädern för vårt handlande. Motsats: A l t r u i s m. Empirismen ser i erfarenheten den enda källan till kunskap. Jfr P o s i t i v i s m och S e n s u a l i s m. I motsats står R a t i o n a l i s m. Etik, läran om de sedliga värdena; morallära. Fichte, Johann Gottlieb (1762-1814, tysk filosof, har sökt giva en konsekvent idealistisk världsförklaring. Tingen existerar enligt F. ej oberoende av den tänkande anden. Allt är inneslutet i Jaget, ett oändligt, absolut medvetande, i vilket det mänskliga medvetandet har del. Fiktion, ett antagande som om det är oriktigt göres i praktiskt eller metodiskt syfte, tex för att förenkla en problemställning. Filosofi (av grek. fi'los, vän, och sofi'a) betyder ursprungligen kärlek till vishet. Från att ha varit en benämning för all strävan efter vetande har F. fått en alltmer speciell betydelse. Vanligen indelas F. i teoretisk och praktisk filosofi. Den teoretiska F. omfattar psykologi, logik och kunskapsteori (se detta ord!) jämte filosofins historia. Den praktiska filosofin behandlar värdeproblem och innefattar etik eller moralfilosofi, stats- eller rättsfilosofi, konstfilosofi eller estetik samt religionsfilosofi. F. har även en uppgift i att undersöka de olika vetenskapernas grundvalar och metoder och i att överblicka deras resultat och så skapa sammanhang mellan specialvetenskaperna. F. återfår då något av sin gamla betydelse av vetenskap över huvud. Hedonism, en etisk riktning, som i lusten ser det högsta goda. Motsats: I d e a l i s m. Friedrich Hegel (bild) Hegel, Friedrich (1770-1831), tysk filosof. Hans lära om världsutvecklingen utgår från förutsättningen att skeendet lyder samma lagar som tanken. Varje begrepp slår över i sin motsats när det utvecklas konsekvent, men båda begreppen förenas i ett högre begrepp. Så är även skeendet för H. ett spel mellan motsatser som kämpa och förenas. David Hume (bild) Hume, David (1711-1776), engelsk filosof, ansluter sig till Berkeley (se detta ord!). Vi iakttar endast våra förnimmelser men inte något ting såsom deras bärare. Bara genom att vissa förnimmelser ofta uppträder tillsammans får vi föreställningen om en substans bakom dem. På samma sätt kritiserar H. orsaksbegreppet. Om två företeelser ofta följer efter varandra i tiden tror vi oss med orätt kunna konstatera ett orsaksförhållande mellan dem. Hypotes, ett obevisat antagande, som görs för att förklara en företeelse. Idealism betecknar imom kunskapsteorin (se detta ord!) uppfattningen att den iakttagna verkligheten icke är reell utan exi sterar blott i medvetandet, antingen detta sedan fattas som individuellt eller allmänt medvetande. Motsats: R e a l i s m. Inom metafysiken (se detta ord!) innebär I. åsikten att tillvarons väsen är andligt, var vid materien förklaras som ett uttryck för det andliga, som ett tomt sken eller som en ond, det andliga motsatt princip. Jfr S p i r i t u a l i s m. Motsats: M a t e r i a l i s m. Inom etiken betecknar I. antagan det av värden eller ideal såsom normer för handlandet. Motsats: H e d o n i s m. Immanent, det som är till inom något annat. Indeterminism, Åskådning som innebär att människans vija kan fritt välja mellan olika handlingsmöjligheter. Motsats: D e t e r m i n i s m. Intuition, betecknar en sådan själslig process där de olika momenten i en företeelse ej uppfattas efter eller vid sidan av varandra utan samtidigt i en blick. Kant, Immanuel (1724-1804), tysk filosof, som särskilt genom sin kritik av vår kunskapsförmåga haft en utomordentlig betydelse för den efterföljande filosofin. Enl. K. erhåller vi genom sinnesåskådning en blott en mängd intryck, vilka först ge nom att bearbetas av förståndet få enhet och sammanhang. Förståndets verksam het sker liksom åskådningen enligt vissa former, som är givna i och med det mänskliga medvetandet. Dessa former äger giltighet inom vår erfarenhetsvärld men har ingen giltighet utanför erfarenheten.Om "tinget i sig" eller verklgheten sådan den är, oberoende av våra tanke- och åskådningsformer, kunde vi ej nå verklig kunskap. De olika bevisen för Guds existens liksom alla tankar om tingens ytter sta grund avvisas av K. som vetenskapligt ohållbara. Därmed vill K. dock ej ha sagt, att de är oriktiga, utan betonar starkt deras värde som riktpunkter för livet. - I sin etik vänder sig K. mot den uppfattning, som värderar våra handlingar med hänsyn till deras nyttiga eller skadliga följder. Oavsett dess följder är enligt K. en handling god, först då den framspringer ur en god vija och då den sålunda ej blott överensstämmer med sedelagen utan också utföres av pliktkänsla. Den högsta normen för handlandet har K.givit i det kategoriska imperativet: "Handla endast efter den maxim, vilken du tillika kan uppställa som en allmän lag!" Kausalitet, sambandet mellan orsak och verkan. Kosmologi, läran om världsalltet, dess uppkomst, natur och sammanhang. Kosmos, världsalltet som helhet. Kunskapsteori, den del av filosofin som undersöker vår kunskaps möjlighet, ursprung och förutsättningar samt dess giltighetsgrad. Kyniker, en riktning, utgången från den grekiske filosofen Antisthenes (omkr. 440- 370 f. Kr.), vilken betraktar bohovslösheten som den högsta dygden. A. predikade återgång till naturen och hyste förakt för kulturen. Leibniz, Gottfried Wilhelm (1646-1716), tysk filosof. AlIt är enl. L. uppbyggt av små okroppsliga element, monader. AlIt är sålunda av andlig art. Det som vi uppfattar som materielit är blott sammansatt av en lägre sorts monader, som har slumrande föreställningar. Själarna är däremot medvetna monader. Mellan monaderna kan ingen växelverkan äga rum. De följa blott sina inneboende lagar, men Gud har från början reglerat dom så att de följa varandra som om en växolverkan mellan dem ägde rum. Gud är alltings upphov, och den värld han skapat är den bästa tänkbara. Mellan monaderna i denna råder en förutbestämd harmoni. I sin teodicé (se detta ord!) förklarar L. det fysiska onda som nödvändigt för det helas harmoni. Det moraliska onda härleder han ur människans frihet. Locke, John (1632-1704), engelsk filosof. L. är empirist. Han härleder alltså alla våra föreställningar ur erfarenheten. Genom sinnesfirnimmelser erfar vi yttervärlden och genom reflexioner iakttager vi våra själsliga akter. Vissa yttre förnimmelser (såsom utsträckning, rörelse, soliditet) motsvaras av egenskaper hos tingen själva. Färg- och ljudfirnimmelser o. dyl. är däremot subjektiva och motsvaras ej av liknande egenskaper hos tingen. Exakt kunskap finner L. möjlig blott fråga om sammanhanget mellan våra föreställningar. Den sinnliga varseblivningen skänker ej vetande i sträng mening men har en tillräcklig grad av visshet för livets behov. Logik, vetenskapen om det mänskliga tänkandets former och lagar. Materialism, Åsikten att alla företeelser,även de själsliga, ytterst är av materiellnatur. Motsats: S p i r i t u a l i s m, I d e a l i s m. Martinus (bild) MartinusThomsen (1890-1981), dansk författare, (mystiker, filosof). Martinus kosmologi är en världsbild som handlar om vår existens och livets mening. Under författarnamnet Martinus beskriver han principerna bakom livets existens och eviga förvandling. M. har lagt fram en andlig vetenskap som ger en logisk förklaring av livet och universum. Hans starkt positiva världsbild inbegriper utveckling, reinkarnation, karma (som du sår får du skörda) och nästakärlekens nödvändighet. Martinus kosmologi är en nydanande världsbild, en vetenskap om livet. I sitt författarskap utforskar han de grundläggande principer som upprätthåller naturen och som gör vår upplevelse av livet möjlig. Martinus visar att allt i universum - från atomer till galaxer - är uttryck för liv. Den största illusionen i vår kultur är tron på "döden". "Döden" kan bara vara en tänkt motsats till livet, påpekar Martinus. Livet är evigt, det kan varken uppstå eller upphöra. Vårt nuvarande liv är därför bara ett avsnitt i ett mycket större livspanorama. Med överblick över det kosmiska utvecklingsperspektivet försvinner föreställningarna om "slump" och "tillfällighet" i livet. Allt visar då sin mening, allt är orsak och verkan på gott och på ont. Vi har egentligen alltid vårt eget öde i vår hand. Martinus kosmologi vill vara en hjälp för den som söker svar på sin egen och tillvarons stora gåta. Med sitt författarskap - Tredje testamentet - kastar Martinus nytt ljus över den livgivande logik som uttrycks i kärleksbudet -"älska din nästa som dig själv". Uppnåendet av fred och frihet, i sinnet och i världen, beror på utvecklingen av vår humanitet och medkänsla. Med Martinus får det humana tänkandet sin logiska motivering - moral och vetenskap förenas i en verkligt mänsklig förståelse för naturen och medvarelserna. Kring Martinus författarskap finns inte någon förening eller samfund. Martinus avsikt är inte att vinna en skara "troende" anhängare. I stället önskar han att vi, självständigt och utifrån våra egna erfarenheter, ska undersöka om det han skriver stämmer överens med verkligheten. Vad är en världsbild? En världsbild är en överblick över de grundprinciper, på vilka naturens, de levande väsendenas, stjärnornas och vintergatornas reaktioner vilar. De världsbilder som idag dominerar västerlandet och i hög grad styr handlandet är dels den som framläggs i Bibeln, dels den materialistiska. Den kosmiska världsbilden, som framläggs i Tredje Testamentets litteratur, sammanför vetenskap och religion och ger en helhetssyn på tillvaron. Tredje Testamentet är framlagt av Martinus, som hade ett medvetande med fullt utvecklad intuition, vilket vill säga en 'synförmåga', med vilken hela tillvaron kan upplevas. Metafysik, den del av filosofin, som söker utforska tingens egentliga väsen och skeendets yttersta grunder. Mill, John Stuart (1806-1873) engelsk filosof, mest känd för sitt sociala och politiska tänkande, i vilket de liberala frihetsidéerna är en följd av hans utilism. Se detta ord! Moleschott (bild) Moleschott, Jakob (1822-93): Det finns intet annat än en materiell värld; det själsliga är endast en avspegling av kroppsliga hjärnprocesser. Monism benämnes varje tankeriktning, som vill förklara verkligheten ur en enda grundprincip, såsom t.ex. materialismen och spiritualismen var på sitt sätt sökt göra. I motsats härtill räknas de dualistiska åskadningarna med två principer för tillvaron (t.ex. idé och materia) och de pluralistiska med flera dylika principer. Nietzsche, Friedrich (1844-1900), tysk filosof. Mot de demokratiska jämlikhetsidéerna, som han ansåg hindra all utveckling, satte N. sitt ideal "övermänniskan" som är frigjord från alla band och blott lyder sitt väsens lag. I förverkligandet av en sådan människotyp ser N. historiens mening. Nominalism, se R e a l i s m! Ontologi benämnes spekulationen över varandets innersta natur. Jfr M e t a f y s i k! Panteism, uppfattningen av gudomen såsom inneboende i och identisk med världsalltet. Panteismens Gud uppfattas sålunda som en opersonlig, i allt verkande kraft. Jfr A t e i s m, D e i s m, T e i s m! Parallellism, uppfattningen att de själsliga och de kroppsliga skeendena regelmässigt följa och motsvara varandra utan att dock ingripa i varandra. Jfr S p i n o z a! Platon (bild) Platon (427-347 f Kr), grek. filosof, Sokrates' lärjunge, fortsätter i sina dialoger dennes undersökningar av dygdens begrepp. Blott det rena tänkandet ger enl. P. verklig kunskap. Erfarenhetskunskapen har en lägre visshetsgrad. De sinnliga företeelserna uppfattar P. som avbilder av eviga urbilder eller ideér, bland vilka det godas idé är den högsta. Sinnevärlden är en skuggvärld i förhållande till idévärlden, som är den sanna verkligheten. Vår kännedom om idévärlden är en återerinring, ty själen har innan den sänktes i materien skådat idévärlden. Själen är odödlig och återvänder, sedan den renats, till idévärlden. - I dialogen "Staten" har P. framställt en idealstat, där de vise eller filosoferna bilda ett styrande stånd över krigarklassen och näringsidkarnas stånd. Pluralism, se M o n i s m! Positivism, en filosofi som förkastar all metafysisk spekulation och endast bygger på det i erfarenheten givna. Jfr E m p i r i s m! Pragmatism, en ursprungligen amerikansk riktning, som anser sanningen hos en viss åsikt bero på om dess praktiska konsekvenser visa sig nyttiga för livet. Rationalism, vanligen beteckning för åsikten att tillvaron är alltigenom förnuftig och fattbar för det mänskliga förnuftet. Rationalisten anser också vanligen förnuftskunskapen vara den enda vissa i motsats till sinnenas erfarenhet. Motsats S e n s u a l i s m. Realism, 1) den riktning inom medeltida skolastik, enligt vilken de allmänna begreppen ägde en högre grad av verklighet än de enskilda tingen. I motsats härtill hävdade nominalismien, att allmänbegreppen blott vore namn på de enskilda tingen och ej ägde existens oberoende av dessa. 2) Inom kunskapsteorin (se detta ord!) förstår man med realism uppfattningen att det finns en objektiv verklighet, som i högre eller lägre grad ligger mom räckhåll för vår kunskapsförmåga. Motsats: I d e a l i s m, S u b j e k t i v i s m. Relativism, en uppfattning, som bestrider tillvaron av allmängiltiga sanningar eller värden och blott medger att något är sant, gott, skönt o.s.v. för vissa tider, vissa människor etc. Rousseau, Jean-Jacques (1712-1778), fransk filosof, bekämpade upplysningstidens kulturoptimism. Enligt R. är människan av naturen god, men civilisationen förstör henne. Han predikar därför återgång till ett naturenligt levnadssätt. R. förkunnar vidare en avgjort demokratisk statslära, enligt vilken de styrande endast skall vara redskap för "den allmänna viljan". Rousseau Schelling, Friedrich (1775-1854), tysk filosof. Eniigt S. är en och samma princip, "världssjälen", verksam i allt. Någon död materia existerar ej. Universum är alltigenom levande. Naturen är omedveten ande. S. har utövat mycket stort inflytande på den romantiska diktningen. Schopenhauer, Arthur (1788-1860), tysk filosof, uppfattar tillvarons väsen som omedveten vilja. I allt röjer sig en blind strävan som blir medveten i människan. I allt bor en åtrå som aldrig når sitt mål. Liv är lidande. Tillvaron saknar mening. Konsten kan skänka en tillfällig förlossning. Medlidandet kan det ännu mer. Men verklig frälsning vinnes först genom en asketisk förnekelse av själva livsviljan. Sensualism, vanligen uppfattningen att sinnenas vittnesbörd är den enda kunskapskällan. Jfr E m p i r i s m och P o s i t i v i s m! Motsats: R a t i o n a l s m. Skepticism, åsikten att objektiv kunskap är omöjlig att nå. Sofister, en grekisk filosofskola med kritisk och skeptisk inriktning. S. utmärkte sig i synnerhet genom säker talekonst och skarpsinnig diskussion. Numera får ordet sofist med en viss orätt ofta beteckna en ytlig ordvrängare. Sokrates (470-399 f.Kr.), grek. filosof, verkade som vishetslärare i Aten. S. sökte i den rätta insikten nå en fast grundval för sedligheten. Eftersom den som har verklig insikt i det rätta enligt S. också handlar rätt, gällde det härvid främst att övervinna allt inbillat skenvetande. Med orätt anklagades S. för gudsförnekelse och dömdes till döden. Solipsism, en uppfattning, enligt vilken säker kunskap är möjlig endast beträffande det egna jaget och dess förnimmelser. Spinoza, Benedictus Baruch (1632-77), filosof tillhörande en portugisisk judefamilj, som utvandrat till Holland. S. är panteist (se detta ord!). Gud är för honom detsamma som substansen, vilken existerar genom sig själv och ej har något annat till orsak. Den är enhetlig och oändlig. Av dess oändligt många egenskaper eller attribut känner vi bara utsträckningen och tänkandet. Allt som är till är till Gud. I motsats till Cartesius förnekar S. att kroppsiigt och själsligt skulle kunna påverka vartannat. I sin s.k. parallellteori tänker han sig I stället att varje själsligt tillstånd motsvaras av ett kroppsligt och tvärtom. Det kroppsliga ter sig från en annan synpunkt som själsligt. Befrielse från begärens stormar når vi i "den intellektuella kärleken till Gud", då vi uppfattar allt i dess sammanhang med den gudomliga världsordningen. Spiritualism, åsikten att tillvaron alltigenom är av andlig art. Jfr I d e a l i s m . Motsats: M a t e r i a l i s m. Stoiker, en antik filosofskola utgående från den grekiske filosofen Zenon (omkr. 3OO f.Kr.) S. ansåg apatin, friheten från sinneirörelser, som den högsta dygden. De sökte leva oberoende av livets växlingar i förtröstan på att tillvarons lag eller ödet tillika var en god och vis försyn. Subjektivism, åsikten att all kunskap är subjektiv, så att en av det tänkande subjektet oberoende sanning icke kan exitera. Motsats R e a l i s m 2). Substans, det som uppbär ett tings egenskaper eller accidenser. Teism, en uppfattning, som till skillnad från ateismen räknar med Guds existens. Motsats: A t e i s m. Vanligen betecknar T. olikhet mot panteism uppfattningen av Gud såsom ett övervärldsligt, självständigt, personligt och förnuftigt väsen. Teodicé, beteckning för de många försök som gjorts att förena tanken på en allsmäktig, allvis och allgod Gud med erfarenheten av ondskan och lidandet i världen. Transcendent kallas den verklighet, som ej kan erfaras av sinnena. Om existensen av en sådan verklighet råder delade meningar bland filosoferna. Uppsalafilosofi, benämnes vanligen en svensk filosofisk riktning som utgått från uppsalaprofessorerna Adolf Phalén (1884- 1931) och Axel Hägerström (1868-1939). U. ser filosofins uppgift i en analys av de filosofiska begreppen. På grundval av en sådan analys kritiserar man starkt subjektivismen liksem metafysiken och positivismen. Mycket uppseende har U. väckt genom att energiskt förneka existenson av objektiva värden. Värdeomömen (såsom: "Detta är gott" eller "Detta är ont") kan enl. U. icke göra anspråk på vetenskaplig giltighet. Utilism eller Utilitarism, den etiska uppfattning enligt vilken våra handlingars värde är beroende av deras nyttighet för individ och samhälle. Voltaire, Francois (1694-1778), fransk diktare och filosof, en av "upplysningsfilosofins" främsta företrädare, ivrade för förnuft och humanitet i det sociala livet. Den romerska kyrkan hade i V. en oförsonlig fiende. I religiöst avseende var V. deist (se D e i s m!). Voluntarism, åsikten att själslivets främsta drivkraft är viljan. Litt. hänvisningar: Alf Ahlberg: De filosofiska grundproblemen, Natur och Kultur 1942. Alf Ahlberg: Filosofiskt lexikon, Natur och Kultur 1925. Gunnar Aspelin: Lärobok i filosofiens historia, Gebers 1943. |
|
Kvickt & Tänkvärt |
|
My name is Freud. Siegmund Freud... |
|
Humorn är Guds leende på jorden
H Zetterström |
Humor är konsten att se det lilla i det stora, det stora i det lilla
Jörgen (Georg Lundström) |
|
Utan tvivel är man inte riktigt klok.
Noggrannhet är allt,
Det är bättre att prisas av några få kloka
En dumbom finner alltid en ännu större
Var visare än andra, om du kan.
Hellre fråga och verka okunnig,
Om man kan skilja på ett gott och ett
Vi tänker för mycket och känner för litet.
De gamla tror allting,
In theory, there is no difference between theory and practice.
Existensialisterna hävdar att om vi inte funnes till, så skulle ingenting kunna hända oss
"En tveksam fyr kan ta sig i brasan"
Att rosa en profet är lika vanvettigt,
"Find out what you love doing most,
Somliga tycker om att förstå det de tror på. Andra föredrar att tro på det de förstår
Kärleken skapar ett "vi" utan att förstöra ett "jag".
Det finns inget annat misslyckande än att sluta försöka
När pesten erbjuder sin hjälp mot koleran bör man se upp.
There are three ways to get something done:
"Advertising is legalized lying."
"Vattnet är mycket viktigt...
"Det är svårt att vara rolig,
Det är en vacker sed att kyssa sina barn godnatt om man kan hålla sig vaken tills de kommer hem
"Med hjälp av intuitionen anar man, Den man som inte var 30:e sekund funderar på sex,
är ingen riktig man
Before you condemn a man, |
Fantasi är viktigare än kunskap.
Det gäller inte att skämta bort saker och ting,
"Man kan inte hjälpa alla, sa den snåle
"Den som drunknar i sitt överflöd
What if everything is an illusion "Om vapeninnehav blir brottsligt
Jag är övertygad om att flygande tefat existerar eftersom jag har sett ett.
Jag ser ingen mening i att läsa.
"Förr i tiden - det var då
"Jag söker inte, jag finner."
"Jag har roligare när jag arbetar Flera citat av Woody Allen. Bättre en smula sent, än en smula dåligt
Lyckan är inre, inte yttre, och därför beror den inte på vad vi har utan på vad vi är
Den friske har många önskningar den sjuke bara en
Alla vet att droppen uppgår i havet.
Asketism handlar inte om att du inte ska Never trust a computer you can't throw out a window.
|
|
Adam var uteslutande mänsklig - han ville ej ha äpplet för äpplets egen skull; han ville ha det därför att det var förbjudet. Det var ett misstag att ej förbjuda ormen i stället, ty då hade han ätit upp ormen. Mark Twain |
| Tänkvärda citat av Andy Warhol: |
|
En av Andy Warhols många specialiteter var att leverera tänkvärda, ibland absurda, citat. Här är några av de mest berömda. Ur: Metro, 17 okt -97. "Alla mina filmer är konstgjorda. Men egentligen är allting konstgjort. Jag vet inte var det konstgjorda slutar och det äkta börjar." "Om man vill veta allt om Andy Warhol, ska man titta på ytan av mina konstverk, filmer och mig själv - där är jag. Det finns inget bakom." |
"Den bästa atmosfär jag kan tänka mig är filmer, eftersom de är fysiskt tredimensionella och känslomässigt tvådimensionella." "Jag tycker om tråkiga saker. Jag vill att allting upprepar sig, om och om igen." "När man tänker på det är faktiskt varuhus en sorts museum." "Att förändra din smak till vad andra människor inte gillar är ditt enda hopp om att få någonting." |