Stadsbyggnad , Chalmers Tekniska Högskola

i planering för en god livsmiljö

FÖRFATTARE : arkitekt SAR
THURMAN ZOLTÁN L

INNEHÅLLSFÖRTECKNING : . . . . . .  . ...sid 2

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... . .. . ..sid 3

MILJÖN sid 4

Det privata hemmet . . . . . . .  . . .. . . . . . .  . . sid 5

Det lilla grannskapet . . . . . . . . . . . . . . .   . . .  sid 5

Den lokala offentligheten . . . . . . . . . . . . . . . .sid 6

Den centrala offentligheten  . . . . . . . . . . . . . .sid 6

Ecologikal design . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. sid 7

Ekologiska livsmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . .. . .  sid 8

Livskvalité påverkas av miljön . . . . . . . . . . . .sid 9

Vad är livskvalité ? (QOL)

Funderingar , syfte , metod . . . . . . . . . . . . . . sid 10

Vad är livskvalité ? vad är livet ? . . . . . . . . . . sid 11

Kort historik av begreppet QOL . . . . . . . . . . sid 12

Behovsteorier enligt olika autorer. . . . . . . . . sid 13

Bio-fysiologiska behovet . . . . . . . . . . . . . . .  .sid 16

Socio-kulturella behov . . . . . . . . . . . .   . . . . . . sid 18

Definition av livskvalitet. . . . . . . . . . . .. . . . . . . sid 19

Diagram för livskvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 19

Tid koefficient . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . .sid 20

Livsstil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  . . . . . . . .   sid 22

Sammanfattning om livskvalité . . . . . . . . . . .   . sid 24

Miljö och livskvalité är ihopsmälta . . . . . . . .. . sid 25

Människan . . . . . . . . . . . .  . . . . . . . . .  . . . . . . . .sid 26

Landskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . .  .sid 27

Sikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .  . . . . . ..sid 29

Byggnadernas orientering efter mikroklimat sid 30

Byggnadernas konstnärliga identiteten  . . . . . . .sid 31

Genius loci . .- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .sid 32

Färgerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... .........  .... sid 33

Proportion  . . . . . . . . . . .. . . .. . . . . . . . . . . ... . sid 34

Funktion . . . . . . . . . . . . . . . . . ... . . . .. . . . . . . .. ...sid 36

Staden  . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . .. . . .sid 37

Kretslopp . . . . . . . . . . . .. .  . . . .   . . .. . . . . . . . . . sid 38

Sammanfattning- avslutning . . . . . . . . . .  . . sid 39

Litteraturförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .sid 40

Inledning:

Miljö och livskvalitet är smälta ihop. Arkitekturen dvs. byggda miljön, landskapet, trafiknätet och allt som får utformning med arkitektens medverkande kan påverka människornas livskvalitet. Människor har under hela historien velat skapa något som överlever de, något som är ett uttryck för själen, något som är vackert och tidlöst. Vare sig det gäller musik, målning, skulptur, litteratur, teater eller dans så finns det alltid en inre önskan att bidra till miljöns skönhet, att vara en av de som bidrar till god livskvalitet .

Konsten för att kunna uppleva av människor, måste återspeglas i betraktarens tankar och sinnen. Människorna kan vara mer eller mindre känsliga för konstens olika grenar, de kan välja bort de former av konst som de inte vill ha. Men det finns en konst som är omöjlig att välja bort, vad genomsyrar människornas liv vare sig de vill det eller inte.

Den konsten kallas ARKITEKTUR.

Arkitektur är mer än en konst. Arkitektur är en symbios mellan funktion, teknik och konst.

Det finns ingen stad utan hus . Att göra stadsplanering utan att känna husplaneringen är detsamma som att göra medicin utan att känna anatomin .

I en bärkraftig stadsbyggande planeringen är med syfte för en god livsmiljö. Kursen har gett mig möjligheten att genom föreläsningarnas innehåll samt genom att läsa en del av aktuell litteratur, kunna göra en bättre förståelse av MILJÖ-LIVSKVALITET relationer. Genom projektarbetet har jag försökt att systematisera några idéer i planering för en god livsmiljö.

Kapitel 1)

Jag har försökt att fokusera på vad den mänskliga miljön egentligen är och hur den klassificerar sig för en bärkraftigt stadsbyggande, hur människorna genom historien försökte att planera och bygga upp deras miljö och redskap bättre än naturen själv bjuder.

Kapitel 2)

Det hörs mycket av livskvalitet, men den som använder detta ord regelmässigt gör allusion på vad som passar bäst i hans/hennes tal utan att precisera konkret egentligen vad livskvalitet är. Jag har försökt att sammansätta allt som jag hittade knytet till begreppet livskvalitet och jag har försökt att definiera konkret detta komplicerade begrepp som är personlig och olika för varje individ . Livskvalitet är bl.a. knyten. hos boende och har en massa gemensamma element som kan påverkas genom arkitektur, stadsplanering och samhället själv.

Från födelsen till döden kan människans livskvalitet påverkas av livsmiljön . Jag är övertygad om att allt som arkitekterna gör i planering för en god livsmiljö gör de för att förbättra människornas livskvalitet.

Vad som står i detta examensarbete handlar om att utveckla och illustrera ett mer teoretiskt synsätt med syfte att bidra till människornas livskvalitet ökning genom planering för en god livsmiljö. Vad står i detta examensarbete baseras på kursens innehåll, facklitteratur , media och samtal med olika professorer, högskolepersonal, kurskamrater.

Slutligen vill jag uttrycka min tacksamhet för kursledningen samt alla mina kurskamrater för deras seriösitet, ansvarsfulla arbete för en bättre livsmiljö och deras personliga hjälp genom flera positiva samtal under kursåret.

Fysiska, spirituella eller andliga ting och saker händer i en viss miljö. Miljön själv är passande eller ickepassande för vissa händelser. Det som händer naturligt i en passande miljö är ekologisk. Djur-människans (homo-sapiens) liv händer i naturmiljön. Intelekt-människans (homos ) liv händer både i naturen och kulturmiljön. Cibernetiska-människan (homo-ciberneticus) liv expanderat även till mikrokosmos- och makrokosmos- miljön.

I samhällsplanering miljön är klassificerad på följande sätt :

1) naturmiljö:

- topografiska förhållanden -(relief: ex. hav, öken, hedar, bergskedjor)

- geologiska förhållanden -( ex : sand, lera ,granit, guld, olja ,mm.)

- meteorologiska förhållanden.- (ex: tropisk klimat, mediteran, polarregion mm)

- biologiska förhållanden ( biotop : flora, fauna, homos )

2) byggd miljö:

Kulturmiljö:

- byggd miljö ( tillhär både fysiska och kulturmiljön )

- språk

- religion

- politik mm.

Humanmiljö :

-Enligt Bo Lind tehn.dr.CTH: Mänskligheten har möjligheten att skapa en hållbar utveckling utan att äventyra kommande generationens livskvalité genom att sätta begränsningar på dagens teknologi och begränsa förbrukningen av naturresurser . Måste behålla biosferens förmåga att tåla effekterna av människornas olika verksamheter som påverkar kretsloppet i naturen .

DET PRIVATA HEMMET måste tillfredsställa behovet för individen och familjen. Individen har personliga samt kollektiva kulturbehov till vad det privata hemmet är underordnat och efter det kommer människans "djur" behov. För familjen är det viktigt att i första hand tillfredsställa "djurens behov" och efteråt kulturbehovet. Boendet blir för människor avgörande i framtiden - arbetsplatsen kommer att ändra sig i takt med nya samhällssystemet. -. Det är viktigt att byggnader skall vara lämpliga för sitt ändamål och ger möjlighet till god hygien , bra inom husklimat och passande funktionalitet.

. ; . . . växt .       . . zoo . . . .;       . . homo .     .  . . . boende

DET LILLA GRANNSKAPET har varierat under historien i tid och i rum ..(personer som känner personligt varandra, har samma livsstil, vanor, de är beroende av varandra) Lilla grannskapet är av olika storlek och egendomlighet beroende på geografiska läge och samhällsutvecklingen.

Svenska litteratur visar storlek av 20-100 personer för lilla grannskapet. I europeisk litteratur hittar man stora skillnader under historiens förlopp. För 3000 år sedan 150- 2000 personer bildade den fungerande grannskapet (30- 400 familjer) bodde till urban befolkning (greker, romanerna) och vandringsfolk (germaner, ungrare mm) Lilla grannskapens storlek har hela tiden varierat enligt omständigheterna . I dagens situation har ökat grannskapet ibland för rural (lantlig) befolkning till 3-4000 personer, ibland har minskat till upplösning. I Europa har stabiliserats lilla grannskapet hos urban befolkning omkring till hundra personer. I Asiatiska länder och kanske även Afrika och Sydamerika är dessa siffror förmodligen mycket högre än i Europa. (lilla grannskapets storlek i första hand är bestämd av familjens storlek t ex svenskar 2-3per/familj emedan i Asien 10-15 personer/familj) Människan är ett flockdjur. Ensamma människa upplever osäkerhet och svaghet. Lilla grannskapet är en spegel av psykologiska hälsa och sociala trygghet. Infrastrukturen för lilla grannskapet betyder inte bara några bostäder av viss storlek, form, och funktion i stället betyder det även friytor, samlingsplatser, service, affärer, daghem, skolor, sport, fritid , kyrka, produktinsytor, park mm. samt trafikmöjlighet mellan de.

DEN LOKALA OFFENTLIGHETEN (min benämning URBE) är innehåller; kvarteret , stadsdelen, förorten, tätorten, tillsammans med deras individer och infrastruktur. I denna kategori ingår både kulturmiljö och naturmiljö . Den byggda miljön har en dubbel karaktär därför att den är en del av den fysiska miljön och tillhör utan valmöjlighet kulturmiljön, medan den befintliga naturmiljön tillhör kulturmiljön bara genom vissa omständigheter.

För bra funktionering av den lokala offentligheten behövs stor kunskap erfarenhet och talang av de arkitekter och stadsplanerare som sysslar med : översiktsplaner. (öp) detaljplanering (dp) bostadsförsörjningsprogrammet (KBP) nybyggnadprojekter (NB) Ombyggnadsregler (OR) bygglov mm.

Vi vet att det har stor betydelse för människors självkänsla att man bor i en miljö som uppfattas som vacker eller är en Skönhet och trevnadsaspekterna kan beaktas med stöd av 3 kap. PBL

Ibland den lokala offentligheten är inte på ett mänskligt sätt skild från det privata och personliga . I vissa sk. moderna bostadsområden finns det en omoralisk blandning av "intim" med "offentlig" vilket är en av orsakerna till att människor inte trivs att bo där.

"Vem har ansvar - inte jag väl? Jo faktiskt även Du. När det gäller frågor om vår livsmiljö så har vi alla ansvar och då är vi experter i något avseende " ( Fredrik von Platen).

DEN CENTRALA OFFENTLIGHETEN eller GLOBALA SAMHÄLLET: stora städer, högtrycksområden (megapolis), regioner, hela landet, kontinenten , hela världen vad ingår i människans livsrelationer eller kännedom .

Människan har börjat bygga sina städer liksom hamstrar i närheten av vatten och fertil mark. För 5000 år sedan har människan hittat som lämplig plats för en stad där dagens Kairo ligger med två gånger flera invånare än hela Sverige . För 500 år sedan hittade människan den plats för staden New-York- Jersey var idag bor tre gånger fler människor än i hela Sverige . Globala samhället betyder miljoner människor sammansmält med byggdamiljön. Centrala offentligheten kan inte göra naturen, kan inte bli naturell, men i planering för en god livsmiljö måste vad naturens själv bjuder på respekteras.

Exempel ur "ECOLOGICAL DESIGN" hur människan kan inspirera sig från naturen.

Djur lever i naturmiljö och under miljoner år lärt sig att utnyttja optimalt vad naturen själv bjuder på. Djur-människans kulturmiljö har avancerat så att på vissa platser redan för 10 000 år sedan (på andra platser nu, eller efteråt) har människan börjat skapa en byggd miljö för att den ska bli bättre än naturmiljön, men inte alltid lyckats.

Från form och styrka, från energiförbrukning till presentation är allt optimalt och samkört i naturen. Djuren och växterna är skickliga specialister bl a när det gäller att med minsta materialåtgång framställa struktur för maximal volym eller vikt, samt till växeln och djurens produkter kan vi hitta de optimera "proportioner" , "skönhet " och allt vad gör livet mer kvalitativ för de.

Vilken arkitekt vågar påstå att: ett enkelt " ägg " inte är en perfekt form, inte är det maximala volym i mindre förpackning , inte är det ideala resistenta struktur för att inte krossas av obehöriga (utifrån är det svårt att krossa ett ägg, under hur långt tid inifrån med minsta kraft den starka förpackningen kan bli sönderstött. )

Plantor, djur, vad de gör, hur de gör det ; flera gånger varit förebild i vetenskaplig forskning och blev modell för praktiska lösningar för att människan ska ha nytta av det. t ex:

103

(efter Stephan Bartha)

FÖR EN BRA LIVSKVALITÉ BEHÖVER INDIVIDEN REDAN FRÅN BEFRUKTAD EN GOD LIVSMILJÖ, VAD SKAPAS GENOM PLANERING OCH BYGGANDE .

. . . . . . fågelbo . . . . . . .termiternas påhittghet . . . . . . . . bivaxkaka med celler . . .

1)konungscell, 2) källare , 3) övre luftrummet , 4) ventilationsribba med kanaler

BÄVER

Bävern bygger sina bon i vattnet. För att boets kammare alltid skall ligga över vattenytan, reglerar bävern vattennivån med skickligt konstruerade fördämningar av grebar, kvistar och stamstycken.
Flera undervattenstunnlar bildar ingångar till boet. Vinterförråd av kvistar till mat är placerade i vattnet nära gångarna.

(efter Illustrerad Vetenskap)

Livskvalité påverkas av miljön

Arkitekten kan lära sig från djuren hur man kan göra ekologisk hus t.ex. både som struktur och biologisk funktion. I flera arkitektskolor lär man av biets sexhörniga fasettstruktur, snäckhus, korallkoloni, spindelnät, fågelbo , rävgryt, mm

Jägarens berättelse om hur hamstrar bygger sina hål är världsbekant: "Det spelar ingen roll när och var du hittar en hamsterkoloni du kan vara säker på att i närheten finns det en vetefält och en bäck eller sjö, för att hamstrar behöver vatten och mat. De bygger aldrig sina hål i närheten av skog var ugglor och duvhökar bor. Du hittar inga hamsterhål i närheten av stenar var kalkoner eller ormar bor. De små intelligenta djuren bygger sina " städer" på backsluttning orienterade till söder för att ha så mycket belysning och solvärme som möjligt. Under vintertid den kyliga vinden kommer från norden , men backen är en barriär som skyddar hamsterhålen. Deras hål är byggda på 2-3 fots höjdskillnad pga ventilationens och för trafik säkerhetens skäll. Viloplatsen och matlager ligger på mittenhöjd som under hela tiden är torr. Det är helt säkert att de små djuren har vetenskapligt projekterat deras städer.

Flera städer byggda av människor finns på norrbacksluttningar. Flera hus är i permanent skugga orienterade till kyliga norrvindar. Stadsdelar är vid floder med risk för översvämning , bostäder är vid giftiga industrier eller vid bullerfulla motorvägar. Skolor finns med fönster till nöjespark eller kyrkogård. Stadernas trafik är dålig. Hamstrar gör sina städer bättre än flera människor. Tyvärr har de flesta stadsplanerare - arkitekter ingen av "djurens kunskap"."(efter J O Simonds : Landscape Architekture -USA- CTH bibliotek ! )

Människans livskvalité påverkas helt säkert av miljön. Människan ingår i ekosferens ekologiska nivåer efter samma mönster som vilka djur som helst. I början har människan adopterat sig efter de befintliga ekologiska nivåer, men när den lilla människan har upptäckt att hon, har även intelligens; då har hon börjat ändra den befintliga miljön efter eget behov. Under historien framkom den medvetna eller ickemedvetna planering med positiva resultat. Människans livskvalité har från urmänniska till dagens människa förbättrats. Människan kunde och kan välja om vad hon vill uppleva eller inte. Men är en ämne som är omöjlig att välja bort . Den kallas för Arkitektur och är skapad genom planering och byggande..

Orden Arkitekt tolkad på svenska "arhi"=allmän, över, "tektor"=byggmästaren. Arkitekten måste kunna hantera alla regler som ingår i samspel för att skapa det öppna eller stängda rummet. Allt från funktioner till möblering. Det är lika viktigt hur man projekterar utseende , för lilla grannskapet, kvarteret, staden, landskapet, och allt vad vi lever i.

Efter en underbar utveckling av samhället kommer just nu alarmerande rapporter från hit eller dit. Ibland försämringen av livskvalité händer inte bara på grund av krig, men även på grund av ekologiska katastrofer; som översvämning, jordbävning, storm mm. Flera gånger i katastrofbeskrivningen eller i hotbilden ingår den bristande kunskap med vad dit eller hit, den eller dan hur bristfälligt var planerade (till ex :Tjernobil, Vagnhärad, Barsebäck mm)

"But " function" means here not a pure mecanical service . " Organical (functional) design" such design must even serve functions which could not be foreseen during the process of designing. " (Moholy-Nagy ; CTH bibliotek) dvs.

Grunden för det biologiska livet är organers bra funktionäring. Funktionen är inte en mekanisk service. Genom organiska projektering i arkitektur och stadsplanering måste man förutsätta även de funktioner som man inte kan bevisa genom kalkyl.

Man kan fråga: Hur planeringen kan påverka människornas livskvalité ? För svar först ska vi analysera : Vad livskvalitet är och vilket samband har det med miljön och planeringen.

Vad är livskvalité ? (QOL)

Miljö och livskvalité är ihopsmälta