C ) Kapitel 3. MILJÖ OCH LIVSKVALITÉ ÄR IHOPSMÄLTADE Arkitektens huvud arbetsmaterial är den fysiska miljön och huvud redskapet är kunskapen genom vilket han/hon kan ändra och fylla på denna miljö med kultur och miljöhänsyn så att det blir ett bärkraftigt ekologiskt kulturlandskap oberoende om det handlar om bostadsområde, vägbanor, teater eller kyrkogård. Oberoende om det handlar om ett rum , hus , kvarter , stad , land , oberoende om det handlar från smådetalj till översiktsplan, oberoende om det handlar om inredning , husbyggnad , stadsbyggnad , landskap , gator eller autoband, hamn komplex eller flygplats kärnkraftverk eller småkiosk , barnlekplats , kyrkogård eller national reservation det gäller samma grundregler för : ordning, rytm, proportion, harmoni, komposition, sikt, lukt, känsel, färger, funktion, hälsokrav, hygien och för allt vad som påverkar våra känslor. Att göra arkitektur utan att känna alla grundreglerna är likt tonsättare som inte känner noterna. Det är sant att även i Afrika eller Oceanien urmänniska har gjort vacker musik men det är inte :Verdi, Liszt, Beethoven . I arkitektur den som kan göra vissa detaljer men inte behärskar helheten är inte arkitekt.. Perfekta detaljer kan bli sammansatt ur administrativ vinkel i en "perfekt hus" men kan frågars : "varför har vi byggt så fula hus ? " Arkitektur är scenografi och dekor för livet. Ingen teater, ingen spektakel det är livet själv. Planeringen för en god livsmiljö är en process. Genom historien har flera axiomer och regler kartlagt vad arkitekter måste följa liksom judar eller kristna följer "Gudens 10 bud" Arkitekternas bibel kallas "Neufert " och är uttryckt på engelska, tyska, franska och flera andra språk. Apostelarnas namn: Fideas, Paladio, Vitruvius,..Gropius...mm Skönheten påverkar positivt människornas livskvalitet . Fulheten gör livet sämre och påverkar negativt människornas livskvalitet. -It is visually beautiful, there ie a visual harmony among all its parts - it looks good. It is functionally beautiful. there is a functional harmony among all its parts- it works well. It has unity , it is beautiful - I like it. These we like. Other places or areas of disorder , confusion, friction, "bad taste" and "poor planning" are"ugly" and bother us. If we were travelling , we would bypass these areas. We would prefer not to live in them. (J O Simonds -New-York USA ; CTH bibliotek)
MILJONPROGRAMSOMRÅDERNA Väldigt många svenska fackmän kritiserar och skriver rapporter, artiklar, angående "miljonprogramsområden" som en stadsplanerare och arkitektonisk misslyckande: "Miljonprogramsområdena är de minst attraktiva områdena" ohälsa, arbetslöshet, desordning ,kriminalitet, slump mm dominerar dessa områden . Men innan skulle "miljonprogramsområdena" byggas har stadsplanerare arkitekter föreslagit vad ska byggas och hur det ska byggas och ingen arkitekt eller någon annan människa har tryckt i tid på alarmknappen i en fri sk. demokratisk land. Eller hur? (Detta har ingenting med fackkunskap att göra, men har mycket att göra med mänskliga kvaliteter) Jag misstänker inte att det har varit vetenskapligt planerat att försämra invandrarnas livskvalitét genom att fylla dessa områden med invandrare. Men jag misstänker att de stads- planerare arkitekter som har sysslat med miljonprogrammet hade inte tillräckliga kunskaper för att kunna föreslå och bygga riktiga bra storstadsområden av detta slag. Att sådana områden fortfarande produceras kan inte enbart bara skyllas på OKUNSKAP. Jag misstänker att i dagens situation framför allt för politisk smekning okunnigt kritiseras dessa områden istället av vetenskaplig analys .Jag vill inte ta i försvar "miljonområderna" men jag är säker på att genom vetenskaplig analys, adekvat ombyggnad, tillbyggnad, rivning och allt vad som skulle behövas ändras de miljon lägenheter kan förbättras för att bli attraktiva moderna boende-områden. När man analyserar "miljonprogramsområden" behöver man även titta på vad som är positivt och med arkitektural medel (och inte med journalistiska metoder) betona vad är positivt och minska alla negativa aspekter så mycket som möjligt Man behöver inte glömma att : Innan vi närmar oss boendet i slutet av det tjugonde och början av det tjugoförsta seklet behöver man studera människors förutsättningar för liv i vårt dynamiska samhälle. I miljoprogramsområden är människornas värmebehov och hygienbehov utmärkt lösta, delvis löst bra är delvist illa löst det lilla grannskapet, service anläggningar och kontakten med naturen. Betydligt sämre lösningen fick friskluftsbehovet, ljudisoleringen och vissa lägenhetsfunktioneringar. Konstnärlig utseende, trafikförbindelsen och funktionering är det sämsta . Dessa område är inte i enhet med staden , som armarna eller huvudet är i enhet med kroppen de har ingenting med organiska stadsplanering . . Men allt har en lösning. MÄNNISKAN Djur tillfredsställer alla fysiologiska behov för sina nyfödda på ett miljövänligt naturellt sätt och de växer upp så . Efter födseln även människan har liknande behov som djuren t ex: optimal värme, luft, vatten, mat , urinering, avföring, ändring, ljus, ljud, tystnad, mörk, psykologiska moderskroppskontakt, kärlek. Men utom de naturliga behoven har människan brett ut tillfredsställningsbehovet med en massa kulturella faktorer som : läkning om det behövs, trygghet, lek, avlönat jobb, ljus, ljud,(musik), konst, transport , kommunikation mm. Människans behov är tillfredsställda i stort sätt på industriellt sätt som hela tiden ökar. Frågan är: Var är gränsen? mellan vad som är humant och knytet till naturen och vad som är för artificiellt ? På vilken nivå börjar individens avhumanisering ? Vad kan skapa förutsättningar för destabilisering och kraftig minskningen av populationens överlevnadsförmåga ? Tänk er Sverige bara en vecka utan elektricitet !
LANDSKAP. Alla våra miljöer tillhör naturen även det artificiella och naturella är en del av biosfären . Ekosystemet utom de naturella egenskaperna var kompletterade med artificiella, mekaniska, byggda, konstlada egenskaper :
Landskapet är en begränsad del av naturen
En översiktsplanerare arkitekt måste behärska kunskap för att de massa landskapsbilder som bildar människans närområde ska bli i naturellt balans och bilda både funktionellt och estetiskt ett positivt grannskap . Landskapet liksom byggnaderna projekterade av
människan karakteriseras främst av att de är förändringsbara (minor landscape), så
länge naturlandskapets huvuddelar (major landskape) inte ändras eller ändras bara lite
grann. ( t ex någon kan försöka ändra Stilla havet , Antarktiskt eller vintertiden
osv)
SIKT Sverige är ett underbart land med så många fina saker. Europas vackraste naturlandskap med underbar nordisk personlighet, sjöar med deras "mirage" effekt vad i internationella arkitekturteorier kommer från nord Europa och kallas "space unlimited". Lång kust med skilda plaja, kraftig industri , sofistikerad elektronik, och många många andra saker finns i Sverige. Men tyvärr Sveriges underbara naturlandskap i stället att betonas av byggdamiljö är i de flesta fall skadat med dåligt hanterade amatör lösningar . "space unilimited ":-Landscape Architecture - J.Ormbsee Simonds -New York-USA-
Vad betyder "space unilimited" ? I sjöarnas vattenspegel fördubblar sig bilden symetriskt.. De imaginera linjerna formar parallella linjer med de existerande linjerna. De parallella linjerna träffar varandra i "space unilimited" Enligt Piere Vago detta fenomen bildar en "mirage bild". |
BYGGNADERNAS ORIENTERING EFTER MIKROKLIMAT Belysningen kan bli olika beroende på byggnadernas funktionalitet och karaktär. Skillnaderna är graderade mellan naturbelysningen och artificiell belysningen .Flesta av våra dagars storstäder badar i konstgjort ljus. Ljusmängden kan vara så stor att både fåglarna och människor kan luras. Att betona solbelysningen till en Ubåt anläggning kan bli onödigt men till andra byggnader kan bli viktig . Orientering efter solbelysning är huvudkrav för de flesta byggnader i flesta länder . Kyrkobyggnaderna har i de flesta religioner obligatorisk organisering och byggregler som tar hänsyn om himmelssträcket. Lägenheternas utformning i de flesta länder tar hänsyn till solbelysningsmöjligheter och de viktiga funktioner amplaceras orienterad till de mest passande himmelssträck. Skugga ändringar till gradcirkel 48 vinter och sommar 1.morgon, 2.förmiddag , 3.eftermiddag, 4.kvälstid. (bilder ur läroboken "SUNLIGHT AND DAYLIGHT IN ARCHITECTURE AND TOWN PLANNING " Alexandru Ene -Bukarest 1977)
I stadsplaneringen för en bärkraftig stadsutveckling är det
oerhört viktigt att ta hänsyn till "direkt" "indirekt" och
"reflekterade" naturbelysning samt skuggbildning i samband med relief,
byggnadernas -orientering -avstånd ,-höjd. Naturbelysningen varierar efter varje timme
och efter varje årstid. Arkitekten behöver inte veta hur man räknar allt med matematisk
precision (varje minut är variabel) men behöver veta i princip som en process. |
BYGGNADERNAS KONSTNÄRLIGA IDENTITET |
I Sverige finns det inget lag om att varje arkitektonisk byggnad måste genom egen
utseende utspegla den innersta funktionen; dvs : en kyrka ska se ut som en kyrka , ett
stadshus som ett stadshus, en teater som en teater, en lägenhet som en lägenhet osv. Så det kan hända i Sverige att trots stadshuset från Västerås kan bli positiv skolexempel men samtidigt ett stadshuset i Borås liknar en ryskkasarm, nya teatern från Linköping liknar en varulag, Göteborg Operans huvudfasad liknar en båtreparations verkstad osv. -"-Designing is an intricate task. It is the integration of technological , social and economic requirements , - biological necesities, and the psyhophysical effects of materials shape , color , volume , and space : shape , color , volume , and space : thinking in relationships." (Moholyi-Nagy) |
lager ; kyrka
|
|
||
|
||
En afrikans hockeyspelare kan bli bäst i Sveriges hockeylag men tveksam om kan räckans som genus loci. | Kabaresalongens ägarens tjocka dotter är/kan bli kabaresalongens "genus loci" men hon passar inte i kabaresalongens balletkåren . | |
Ett modernt konstverk (även arkitektyr ) passar i ett modernt byggnadsområde och kan bli "genius loci" | Ett modernt konstverk vilken vill dominera en befintlig plats är OBSCEN och kan inte bli "genius loci" | |
Tiziano: Venus Erotik är naturellt, vackert, sann, är "genus loci" |
Reklam Porno är obscent , onaturellt, sjukt är inte "genus loci" |
|
Synliga skillnader mellan EROTIK och PORNO är små men innehållsskillnaden är enorm , liksom mellan sanning och lögn, ängel och djävul, liv och död, bra arkitektur och dålig arkitektur bärkraftig stadsplanering eller sjuk stadsplanering . För att kunna göra skillnaden och välja vad som är bra , för framtiden behövs arkitekter med framtidsvisioner.. |
Konstnärliga färgsättningar finns överallt på jorden.
förtecknade redan från ursamhälle ännu till dagens läge. Teorier påstår i dagens
Sverige att är vacker vad folk tycker. En massa böcker har skrivits för arkitekter utav
vilka jag tycker följande böcker är viktiga och aktuella för teorier angående
städernas kromatiska förbättringar. Utan kännedom av följande böcker tveksam att
tala om stadernas konstnärliga färgsättning. .
PROPORTION : |
Proportion är ett av de viktigaste ämnen som har sysselsatt
arkitekterna från urtiden till våra dagar .Vitruvius, Palladio, Leonardo da Vinci mm.
gjorde väldigt mycket för att avslöja "proportioner "-nas hemligheter. |
ideala proportionen; gyllene snittet | proportionslära utarbetat av Leonardo da Vinci |
Om naturen har projekterat människans kropp som de
olika kroppsdelarna ingår i, i ett bestämt förhållande till helheten, så kan vi
misstänka att de gamla arkitekterna hade rätt när de bestämde att tillämpa vissa
proportionsregler även för konstlade byggnader , städer, landskap osv. "Hos
grekerna och senare under renässansen ansåg proportionernas harmoni garantera en
skönhet som hade ett moralisk värde - för renässansens konstnärer blev denna harmoni
en avspegling av den som Gud hade inlagt i universum." |
|
höjden är definierande för skala och proportioner |
|
FUNKTIONEN : -Fernand Leger : " Architecture is not an art, it is a natural function. It grows on the soil like animals and plants. It is a function of the social order. Don´t forget that." "Arkitektur är ingen konst. Arkitektur är en naturligt funktion. Arkitektur växer på jorden liksom plantor och djur. Arkitektur speglar samhällets funktionering. Glöm inte detta." Olika byggnaders funktioner var ganska bra kartlagda redan under grekernas tid . Moderna funktionalismen från detta sekel har framställt nästan mekaniskt alla funktioner, men i stort sätt glömt bort de ekologiska sammansättningarna och miljöpåverkan över funktionen.
" Vad är vackert till utseende , har harmoni mellan sina delar , -det ser bra ut. Vad är fin som funktionering har harmoni mellan funktioner .Helheten är vacker -gillar det." -It is visually beautiful, there ie a visual harmony among all its parts - it looks good. It is functionally beautiful. there is a functional harmony among all its parts- it work well. It has unity , it is beautiful - I like it. (J O Simonds : -CTH bibliotek) Abstrakt expression för rum. Det är möjligt att planera genom egenskaper av en viss landskap eller genom egenskaper av en viss funktion. Till ex. rum kvalitet för en kyrkogård blir inte samma som nöjesparkens rum. Vi kommer till nöjesparken för att skratta, för diversitet, för avkoppling vi flyr hit för att befria oss från ordningens monotoni. Om man vill planera en lyckad nöjespark, då måste man skapa en sådan atmosfär. - Abstract spatial expression. We have learned that , just as abstract design characteristics may be suggested by a given landskape type , abstract spatial characteristiscs may by suggested by a given function . The spatial characteristics of a cemetery, for instance, would. We come to the amusement parc for a laugh, for a shock for a change, for relief and escape from ordered routine . If we want a successful amusement park , this atmosphere must be planned...(J O Simonds : -CTH bibliotek) Funktioneringen är delvist fungerande kopplingar utan hinder, med bra rörelse mellan delarna som bildar helheten. Men byggdens bra funktionering förutsätter även byggfysiska och psykologiska egenskaper som klimat, belysning, rum, färg. Om det finns någon fel på funktioneringen i en levande organism får man omedelbart signal , genom smärta, feber mm. Om det finns något fel på funktioneringen i staden eller byggnaden framkommer signalen försenat , och ganska ofta väldigt blygsamt. Regelbundet svenska inredningsarkitekten är en oerhört bra möbeldesigner men han/hon känner inte huset, känner inte de radiationsreglerna (energi överföring genom strålning, och ledning mellan människans kropp och närmiljön ) som ingår inte bara i kyrkans men även i husets möblering. I flera fall kan den mekaniska funktioneringen få en negativ påverkan för kropp och själ. I flera moderna hus kan sängarna få plats bara på fel ställe. De som sover får sömn störningar, aldrig kan få lugn för anda och samtidigt genom energiöverföring inte bara deras psyke men även deras kropp är skadat utan att veta varifrån de psykiska störningar, huvudvärk, olika småinflamationer kommer ifrån och många svenska kvinnor blir aldrig befruktade. Funktioneringen betyder inte bara mekaniska egenskaper. Organiska (funktionella) projekteringar måste tillfredsställa även de funktioner som man inte kan förutse genom projekterings processen. -"But " function" means here not a pure mecanical service . " Organical (functional) design" such design must even serve functions which could not be foreseen during the process of designing ".( Moholy - Nagy )
STADEN __- In every historical epoch except our own, the cultivated and influential person , the civilized , polite and urbane citizen , inevitably lived within the city .. Indeed , the classical names for the city express these very virtues ; civis - sity ; civilized, civilization; urbs- urbane, polis- polite and elegant (Ian L. McHarg ) Hans Bjur har visat en underbar föreläsning av "Bärkraftig Sammhällsutvekling." vad har börjat med Thomas Mhor utopia av "Framtidens Stad" Han har visat att levnadsstandarden i svenska staden före industrialiseringen var omänsklig. Vidare har han presenterat den: "- Garden city; - Radiale stadterweiterung; -Centralstaden; - Förstadsbältet ; - Förort med tätt bebyggelse; - Förort lantligt bebyggelse;" Koncepten för en ändring måste bli i kontext med; platsens karaktärer, Fysiska faktorer och krav samt Ideologisk hållning;: "Staden ska vara en organisk väcksel till organisk användning." Problemet med luftförorening i städer är långtifrån nytt. Forskningen om stadsklimat är rätt ny, och det är svårt att hitta historiska data. Industrialiseringen ändrade sikten i London avsevärt från 1700-talet. Idag är en stark rörelse för rena städer .Tidigare luften var ännu mer förorenad än idag.
HILLEVI ERIKSSON visade: Det är varmare i staden än på landet omkring:
Värme och föroreningar kan få det att regnar tio procent extra i staden. Stadens varma luft stiger uppåt och bildar moln. Molntäcket över en storstad är normalt 5-10% kraftigare än över den omgivande landsbygden. Föroreningen skapar vattendroppar. Luften har hög halt av stoft och småpartiklar,som får vattenångan att kondensera till regndroppar. Stadens vindar är starka: Den varma luften stiger uppåt, så att det bildas ett lågtryck över centrum. Luft från omgivningen strömmar från alla sidor mot lågtrycket. När vindarna drar förbi husen, bildas det kraftiga virvlar. En del gator och vägar fungerar som rena vindtunnlar. Luften i de nordiska storstäderna blivit bättre av att man infört fjärrvärme och rökgasrening.
BYGGNADERNAS KONSTNÄRLIGA IDENTITET Enligt J O Simonds :"För Roma " De stora konstnärer har skapat stadens former, men även invånarna är konstnärer därför att de vet hur man kan leva." "Underbara torg av San Marco från Venedig : Varje arkitekt ritade inte bara en byggnad utan ritade om hela torget, och genom detta hela staden av Venedig . Genom denna typ av projektering och bara genom detta arkitekten har tillfredsställt skulden emot kunden och staden. Hemligheten bakom stor mirakel och fantastisk skönhet vad karakteriserar Europas städer och metropoler är medveten användning av denna axiom." " Romei "Great artists formed the city , and the inhabitans , themselves, were artists enough to know how to live in it" "Piazza San Marco in Venice: -Each planner designed not only a structure , but redesigned the entire piazza and, in doing so, his city of Venice. Thus and only thus, was he fulfilling his obligation to his client and his city. The secret of much of the charm and great beauty of European town and cities lies in the conscious application of this planning axiom." Manifesten från Rom har redan 1933 modellerat hur man behöver utveckla, bygga upp ett hållbart bärkraftigt fungerande stadsbyggande . Och i stort sätt är det inget fel med Rom manifesten, men nu efter bara 60 år kommer kraftigare och kraftigare kritiker. Det är sant att på den tiden den nya tekniken, de nya energiformer (elektricitet, kraftmotor mm) totalmente gjorde vetenskapsmännen blinda för historien . Alla tittade bara fram. De har glömt att staden är ett oskiljbar tridentiskt enhet av historien nutiden och framtiden. Under historien var naturmiljöns påverkan över stadens funktioner viktigast, landskapens och land förbindelserna med staden, stadens storlek och funktionen påverkade varandra. I detta sekel blev städernas själ endast energiöverföringen. I framtidsstaden och i städernas utveckling det blir viktigt att axla på vad Rom manifesten har bortglömt och att igen upptäcka vad naturen själv bjuder på. Efter med industriella revolutionen i samband med demografiska explosionen från 1900-talet har städernas ökning nått okontrollerade nivåer. Redan 1994 kunde man räkna med över 170 megapolis. Det är inte samma sak om man lever i en småstad med 10 000 invånare, eller en kulturstad med 300 000 invånare eller en megapolis med 10 miljoner invånare. Stadens storlek påverkar människans livskvalitet från transport, till kultur, från alimentation till hälsovård, från ljud till luftkvalité osv.
KRETSLOPP "NATURLAGARNA GÄLLER ÖVERALLT OCH ALLTID" (Lars Berggrund civ ing Gb) Varje djur, varje människa, varje motor, varje industri, varje ideologi producerar avfall. På 2/3 del av jorden har industrialiseringen bara just nu börjat. Enligt räkningarna kommer jordens befolkning inom 25 år att dubbleras. Trots att Rio konferensen, trots att Agenda 21:s alla prognoser visar kraftig ökningen av avfallet. Redan just nu finns flera städer och stadsdelar var det är bara en tids fråga när de ska drunkna i egen avfall . Enda lösningen är det fungerande kretsloppet i ett bärkraftigt samhällsbyggande . Men det går inte från en dag till an annan, det går inte överallt, hur långtid avfallsproduktionen överallt ökar. Och egentligen vilket avfall vilket form av kretslopp agerar ? Vad ska hända med ökande kärnkraftsavfall ? Vilka psykologiska skador kan producera en i närheten av fungerade kärnkraftverk ? Vad händer med ozonhålen ? Hur går det med växthuseffekten ? Kretslopplösningen är i varje människas hand och varje person måste agera enligt egen förmåga. Unga människor och särskild ungdomarna (som redan just nu är rädda för deras framtid) gör allt med miljöhänsyn för ett bärkraftigt uthålligt samhälle. Men för sin bästa i dagens läge de kraftiga vapenproducenter, diktatorer, aventurier politiker, vissa vetenskapsmän tar inte hänsyn till jordens framtid. Genom synnerligen oskyldiga saker som krig med 100 t explosioner, okontrollerad kärn- tungmetall- och olika industri-avfall, utsläpp från cigarett till rymdraket, dåliga stadsbyggande , krepskulturspridning mm. är jordens naturmiljö kraftigt påverkad och är osäkert hur det ska bli i morgon. I samband med Rio-deklarationer svenska regeringen har bestämt att "Sverige skall vara en pådrivande kraft och ett föregångsland för ekologisk hållbar utveckling. " Ekologisk bärkraft bygger på kretslopp och resurshantering. Planeringen för ett bärkraftigt samhällsbyggande måste bygga på insikten att all mänsklig verksamhet måste samordnas bättre med naturens kretslopp. De restprodukter som bildas när människan tillgodoser sitt behov måste återföras till naturen. Kretsloppsamhället förutsätter källsortering samt hushållning och resursfördelning. Det är viktigt med källsortering. I kretslopp måste man undvika sammanblandning som förorenar och förstör användbarheten. Vi måste satsa på förnyelsebara materialer. Koldioxidhalten har ökat med 25% under de sista 100 åren. Alla forskare är överens om att koldioxid är ett växthusgas. Jordens termobalans är påverkad och måste balanseras enligt: - Ämnen från Jordskorpan får inte systematiskt öka i ekosfären. - Ämnen från samhällets produkter for inte systematiskt öka i ekosfären - Effektiv resursomsättning för att tillgodose mänskliga behov. Jesus sa: " Vilket material kommer ut från Eran kropp (fäkale, urin mm) ska naturen bearbeta i kretslopp för evighet, men vad som kommer ut från Eran intelligens kan komma i konflikt med naturens kretslopp och kan bli slutet för livet på jorden. " Flera arbetslösa (som jag själv) behandlas i dagens Sverige som icke önskat mänskligt avfall. Men i vilket kretslopp kan människans intelligens ingå ? SAMMANFATTNING-AVSLUTNING Miljö-livskvalitet är stark betonat i naturen hos de flesta djurarter. Fiskar lever utmärkt i Oceaner men inte på fastlandet . Isbjörnen kan bara under få tid leva i Sahara . Kanarie- fåglarna ska aldrig sjunga i Sverige . Men den lilla människan har en fantastiskt adoptions förmåga och människans biologiska livsrum i dagens läge täcker hela jorden från ekvatorn till polerna. Människans fantastiska livsrymdsökning var möjlig genom intelligens och planering för en god livsmiljö. Den mest omfattande medel med vilket människan har lyckats att öka livstandardet samt förbättra livskvalitetet händer i arbetsförmåga, intelligens och kapaciteten att använda jordens resurser och särskilt energieresurser. För att inte äventyra de kommande generationers levnadsstandard och att kunna behålla en bra livskvalitet även i framtiden framkommer ur referat bl.a. följande: - Resurser skall användas effektivt . Detta förutsätter en rättvisare fördelning (jord,vatten,luft) - Hänsyn tagande i planeringen av vad naturen bjuder själv. Atmosfären är det mest sensibla regleringssystem för allt liv på jorden. - Kretsloppstänkande ska generaliseras på alla brukbara fysiska material och idéer. - Den biologiska djur-människans behov för skönheten, vänlighet, känslighet, organisk funktionering ska inte ersättas med själlösa, känslighetslösa mekaniska lösningar för vissa personers ekonomiska vinst mm. Byggnadernas utseende, proportionen, transport, funktionen, färgerna men även en doft, temperaturen och byggnadernas anda själv eller "mentala landskapet" kan påverka människornas livskvalitet på ett visst sätt. Det är glädjande att samhället organiserat gör strävande ansträngningar för att hitta lösningar i de flesta fall som : kretsloppshanteringen, transport förbättring, utsläpp minskning mm. Jag tycker att arkitekternas skuld är att framställa kraven för vissa saker som till ex: Skönhet , mänsklig funktioner, inom husklimat vars lösning enligt min uppfattning inte är exklusiv i mekaniska tillsatsen, i stället är i traditionell ekologisk tänkande. Proportionshanteringen är lika viktig för dagens arkitekter som det har varit för Egypter, Greker, Europeisk renässans och den moderna Le Corbusier. Städernas identitet , karaktär och kvalitet är bestämd av byggnader, gator, torg, grönytor, funktioner , färgsättningen och allt som kan påverka både stadens invånare och besökandens livskvalitet. I ett bärkraftigt stadsbyggande måste balans skaffas mellan produktionsyta (industri mm) och lägenhetskvarterernas kapacitet. Skolor- dagis i lämplig proportion till barnens kvantitet från närheten. Handel och service i proportion till behovet. Sport och kulturbyggnader i samband med stadens civiliserade grad. Administration och hälsovård i proportion till stadens och intresseområdens storlek. mm. Byggnadernas, gatornas, friytornas proportioner, skala, rymdbildningen måste förses med konstnärligt klar vision. Bärkraftigt stadsbyggande kan man inte göra efter slump eller drömkänslor. För bärkraftig stadsbyggande för en god livsmiljö behövs samhällsplanerare föreräkningar i samband med översiktlig fysisk planering. "Kunskap är inte legitinitet för att handla om saknar av etik." Genom detta examensarbete har jag försökt illustrera med några idéer hur människornas livskvalitet kan påverkas bl.a. av deras miljö skapat med arkitekternas medverkan och varför det krävs medvetande planering för god livsmiljö. Jag har försökt göra förståelig för de som planerar hus och stad att: " Kunskap inte är legitimitet för att handla om saknar av etik "
1997
Ps: Ritningarna och fotobilderna utan angivande av källa är gjorda av Thurman Zoltán-L
|
LITTERATURFÖRTECKNING : 1) -OPTIMUM - Om miljön och människans möjligheter : av Bo Lundberg och Kåre Olsson Naturskuddsföreningen 1992 2) - STADENS EKOLOGI Movium Sveriges lantbruksuniversitet 1992 3) -VILLKOR FÖR EN UTHÅLLIG UTVECKLING av Grundelius Eva Miljö och resursdepertamentet Stockholm 1992 3) - MILJÖ FÖR LIVET av Per Arne Håkansson och Luise Nyström Allmänna Förlaget 1991 4) - ORGANISATINS PSYKOLOGI OCH LEDERSKAP av Sigvard Rubenowitz ; Akademiförlafet 1994 5) -TANKAR KRING LIVSKVALITET av Carl-Axel Ackning utgivna av Kollegiet människa och miljö -Lund 1978 6) - LIVSSTIL OCH MILJÖ redaktör Lars J Lundgren utgiven av Byggforskningsrådet , Humanistisk - samhällvetenskapliga forskningsrådet 7) - PLANERA FÖR BÄRKRAFTIG UTVECKLING av Kullinger - Strömberg Byggforskningrådet 1993 8) - DET FÖRÄNDRANDE PLANERINGSTÄNKANDE av Katarina Nylund Nordiska institutet för samhällsplanering 1996 9) - BYGG OM SVERIGE TILL BÄRKRAFT av Olof Eriksson Faktabibliotek 1996 10) - LIVSSTIL OCH MILJÖ- - Fråga , forska , förändra en antologi utgiven 1992 av: Byggforskningsrådet , Humanistiska - samhällvetenskapliga forskningsrådet, Kommunikationsforskningsberedingen, Naturvårdvereket ; Forskningsrådsnämnden FRN redaktör Lars J Lundgren ; 11) - MILJÖUPPLEVELSE , LANDSKAP, SKOGSBRUK av Sven-G Hultman Avdelningen för landskapsvård ._ Departement of envinonmental forestry Nr5 -1976 12) - LANDSKAPSVÅRD av John Nihlén : LTs Förlag 1966 13) - LANDSKAPE ARCHITECTURE - the shaping of man´s natural anvironment av John Ormsbee Simonds- F. W. Dodge Corporation, New York -USA -1961 14) - DEN MILJÖVÄNLIGA STADEN - EN UTOPI ? rapport från en seminarserie Miljöprojekt Sankt Jörgen ; Göteborg 15) - SUNLIGHT AND FAYLIGHT IN ARCHITECTURE AND TOWN PLANNING av Dumitru Vernescu och Alexandru Ene E T Bukarest 1986 16) - AGENDA 21 17) - ETT HÅLLBART SVERIGE förslag från Delegationen för en ekologiskt hållbar utveckling 21 mars 1997 18) - VÅR GEMENSAMMA FRAMTID red. Bertil Hägerhäll. (Greenpeace ) rapport från världkommissionen för miljö och utveckling under ordförandeskap av statsminister Gro harlem Brundtland -; Prisma/ Tiden -1988- 19) - Tidskriften PLAN 1995-6-7 20)- Tidskriften EKO-ARK 1994-5-6-7 tillbaks |