Det hörs mycket om livskvalitet, men den som använder detta ord regelmässigt antyder vad som passar bäst i hans/hennes tal utan att precisera konkret vad livskvalitet egentligen är.

Jag har försökt att sammansätta allt som jag hittade knutet till begreppet livskvalitet och jag har försökt att definiera konkret detta komplicerade begrepp som är personligt och olika för varje person, men samtidigt har en massa gemensamma element som kan påverkas genom personliga insatser och genom samhället självt.

Miljö och livskvalitet hör ihop .

Från födelsen till döden kan människans livskvalitet påverkas av livsmiljön . Jag är övertygad om att allt som politiker, präster, lärare, läkare, poliser, frihetskämpare och nästan alla människorna gör i sina liv det gör de för en god livsmiljö , de gör det för att förbättra sin egen och omgivningens livskvalitet .

                       2. Syfte

Vad som står i detta arbete handlar om att utveckla och illustrera ett mer teoretiskt synsätt med syfte att bidra till förbättringen av människornas livskvalitet genom att sprida medvetenhet om vad livskvalitet är och vad en god livsmiljö är.

Regelmässig är ordet "livskvalité" används som en synonym för livsnivå eller livsstandard , men begreppet "livskvalitet" innehåller mycket mer.

Syftet med detta arbete är att sys-tematisera vad som kan påverka livskvalité och hitta svar på frågan:"Vad är livskvalitet?".

                      3. Metod

Det som står i detta arbetet baseras på fördjupat studium av facklitteraturen .Jag har analyserat vad som står i media angående livskvalité. Jag hade gjort intervjuer med olika professorer, högskolepersonal, forskare, bekanta och skolkamrater.Jag har även använt mina tidigare forskningar. Genom detta arbete försöker jag göra en komplex bearbetning av vad som finns idag i känd bibliografi (facklitteratur som man kan hitta i arkiv och bibliotek) angående livskvalitet samt ett nytänkande förslag för mått av livskvalitet.

                  4. Vad är livskvalitet ?

Bonniers Svenska ordbok : "Livskvalitet = ett mått på livsvärden av olika slag, inte bara de som kan mätas i pengar." (men ingen förklaring om mätas i kilo till ex :två kilo livskvalitet, finns inte visat någon måttenhet, men allt vad som kan mätas måste ha en måttenhet.) Ta t ex en blind miljonär som äger allt vad en människa kan drömma om. Han säger "ta alla mina pengarna bara gör så att jag kan se." Hur är hans livkvaliteé ?

"På Västkusten har under 60-talet två tvillingar valt olika yrken. En blev industriarbetare och tjänade en massa pengar. Den andra blev fiskare, hårt arbete på havet utan materiella tillgångar . Industriarbetaren besökte sin tvillingbror och erbjöd ett enkelt jobb med 20 000 kr. månadslön. Då sa den andra tvillingen : Jaha det är bra. Men vad ska jag göra med 20 000 kr. om jag inte får fiska ? " (Tankar kring livskvalitet av Carl Axel Acking)

                   4.1. VAD ÄR LIVET ?

Detta är huvudfrågan från urtiderna till våra dagar.

Det finns flera helt motsatta teorier angående av denna fråga. Ateister och deister pantsätter och skördar mord samt krig hur försöker bevittna deras rät .

Den nobelprisbelönade biofysiker Dr, Szentgyörgyi Albert skriver i sin bok " Materien i livstillstånd." :"Hela mitt liv har jag forskat efter "vad är livet".Har jag arbetat i Tysklands, Ungerns, USAs bästa laboratorier. Jag vet allt som man med dagens vetenskap kan veta om muskler, nerver, hormoner, celler, jag vet om molekyler, atomer och partiklar vad som bildar den levande organismen . Har jag delat i sär den levande organismen, men den levande tillståndet spårade ur bland mina fingrarna...Nu efter ett forskareliv kan jag säga som i början : att jag vet inte vad livet är" (fri tolkning)

Med säkerhet kan ingen egentligen påstå att nån vet vad livet är, men inom gränserna för den mänskliga dimensionen är det ganska precist förtecknat vilka behov som kan tillfrädsställa livet. I relationerna med människorna och till den levande naturen runt omkring oss är naturupplevelsen fullständigt nödvändigt för förståelsen. -"Förståelse kan endast bäras av en levande människa." (Optimum)

       4.2 - KORT HISTORIK AV BEGREPPET QOL =           "LIVSKVALITET ":

Livskvalitet som faktum är lika gammal som människan , redan den första formen av livet hade egen kvalité . Som begrepp medföljer det redan det ursprungliga tänkandet. Först började religionerna att syssla med olika delar av livskvalitet. Regler och lagar från judiska religionen liksom muslimska religionen hade konkreta budskap för att öka medlemmarnas livskvalitet. Kristna religionen har utbrett förståelse kring livskvalitet.

Men själva ordet kommer mycket senare.

Begreppet i samhället fick första gången konkret kontur i Sverige.

Under mitten av 30-talet skakades Amerika av en stor ekonomisk kris , Tyskland och Sovjet koncentrerade på beväpnande, och då föddes ett nytt begrepp och ett nytt ord i Sverige: "välfärd" "det organiserade sociala välfärdsarbetet" och senare om att göra Sverige till en "välfärdsstat" ju högre BNP desto högre välfärd.

Själva ordet "livskvalitet" kommer på 60-talet från en kommunist ledare.

Efter kort tid föreslogs under möten mellan representanter för den amerikanska atomkommissionen och The World Academy of Arts and Sciences att begreppet BNP-(bruttonatoinalprodukt)- som mått för välstånd skulle ersättas med QOL = quality of life. Då på 70-talet blev ordet "livskvalité" ett slagord i politikernas mun.

Gunnar Lindgren skriver: "Livskvalitet har blivit ett slagord i Sverige sedan vi hade den stora internationella miljökonferensen här 1972 och Lennart Levi och Lars Andersson har skrivit boken "Population Environment and Quality of Life". Men "QOL" har inte ersatt "BNP". Begreppet "livskvalitet" fick inte någon definition. Så fortfarande brukar varje person använda ordet "livskvalitet" enligt eget behov och egen bedömning.

Det är ett gemensamt påstående att "livskvalitét är i direkt koppling med någon behovs tillfredställelse. Hos olika författare (autorer) hittar vi olika behovsteorier, olika behovs inventeringar samt olika kategoriseringar, men allihopa tillsammans kan bidra till en bättre förståelse av "livskvalité". Bland mängden av värderingar som har att göra med livskvalitet finner vi interaktionerna mellan människor samt mellan miljön och människa

4.3-BEHOVSTEORIER ENLIGT OLIKA Författare (AUTORER)

I OPTIMUM skrivs om behov :

"1)Materiella behov -Bland människans grundläggande behov finns de rent materiella- (mat, vatten, värme, skydd, kläder osv.) - I framtiden blir det nödvändigt att ägna en hel del tankemöda åt frågor om vilka behov som är viktiga- vad vi verkligen behöver.

2)-Känslomässiga behov. . Ett barn som inte redan från allra första början får kärlek och kroppskontakt påverkas negativt, även om det får alla sina fysiska behov tillfredsställda. -Uppskattning, gemenskap, delaktighet, kärlek, kroppskontakt, glädje och trygghet är viktiga livskvaliteter, men svåra att mäta eller omsätta i pengar. I materialismens och ekonomismens epok har vårt behov av känslomässig tillfredsställelse hänsynslöst utnyttjats kommersiellt. Livförsäkringar säljer bra på dåligt samvete och oro för barnens framtid. " Mer jul för pengarna" (annons i Stockholms tunnelbana 1990)

3) Existentiella behov handlar om tillvarons innersta frågor; varifrån, varför, och varthän? I sitt sökande efter svar på de existentiella frågorna har människan tidigare tagit sagor, myter och religiösa förklaringar till sin hjälp. Prosa , poesi, och dramatik, musik och bildkonst erbjuder också vägar att hantera frågor om det allmänmänskliga , om ensamhet och gemenskap, frihet och ansvar, kärlek och hat.

- Angående behov hittar vi i boken "Mål och mening med vår färd" (Karin Boye) : "Hur skall vi svenska framstegsdårar kunna ta oss ur detta paradis, som snabbt kan förvändlas till ett helvete?" (Ana Christines, professor i civilrätt)---"Vi som lever i Sverige idag tillhör de människor i den rika världen för vilka konsumtion i sig verkar ha blivit något av livets mening.---Vi ser den som en frihet vi har; friheten att köpa allt man anser sig ha råd till, men vi är omedvetna om den "frihetens" förutsättningar och pris.--varför blir vi aldrig nöjda.? "

Maslows behovsteori (Maslow, A, H, Motivation and personality , New-York 1954)

1) Organiska behov = näring, vätska, lämplig temperatur, aktivitet , sömn etc är de inom räckhåll liggande behoven

2) Känslomässig trygghet = omvårdnad, skydd, trygghet för familj och framtid mm.

3) Sociala kontakter många problem finns kvar att lösa även inom arbetslivet ,ny lagstiftning mm

4) Oberoende och självaktning kan vara ett av de mest betydelsefulla målen som inte är så lätt att uppnå för var och en i dag. Det torde vara många som plågas av att inte få bestämma över sig själva.

5) Kunskap och utveckling gäller i-länderna. dock även här bland annat det kulturella utbudet för äldre och samhällets attityd i fråga om pensionärsaktivitet.

6) Estetiska värden. En ökad kunskap om den kulturella bakgrunden och en medvetenhet om estetiska värden kan bidra till höjandet av människans livskvalitet.Möjligheten att uppleva en fysiskt berikande miljö som i sina detaljer såväl som i helhet inte bara är praktiskt funktionell utan också har konstnärlig kvalitet borde öka efterhand som uppmärksamheten riktas på en förbättring av såväl arbetsmiljö som boende - och fritidsmiljö . Dessutom vidgas också möjligheterna att i olika former uppleva bildkonst , litteratur , musik och teater . Härigenom ges impulser till självaktivering och skapande verksamhet.

7) Självförverkligande behov- sällan ger väl industrisamhällets tempoarbete den tillfredsställelse genom handens arbete som tidigare samhällsformers arbetsliv kunde ge. Den har att göra med självförverkligande.

Om det görs en analys av Maslows behovsteorii kan konstateras att 1) organiska behov är vad människan organism behöver ur biologiska och fysiologiska synpunkter. 2)Känslomässig trygghet tillhör människan psykologi. 3): Sociala kontakter, Oberoende och självaktning, Kunskap och utveckling, Estetiska värden och Självförverkligande behov tillhör till de behovskategorier som finns i koppling med den socio-kulturella utvecklingen. -

- WHO (Världhälsoorganisationen) i FN har definierat hälsa som "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro av sjukdom eller lyte." Hälsobegrepp som formulerats av WHO innehåller en fysisk, en psykisk och en social komponent , en tredelning som redan Hippokrates var väl medveten om.

Urbaniseringen , upplösning av familjebanden och vidgningen av generationsklyftorna har gjort ett tredimensionellt hälsobegrepp allt viktigare.

Tre hälsofiender :

1) fysisk hälsa är beroende av allt som har koppling till människans organism. (-luftföroreningar, -lämplig kost -syn och hörsel - medicinering mm.)

2) psykisk hälsa (bla: åldrandet och den intellektuella förmågan)

3) i WHO:s hälsobegrepp ingår också en social sida . (- många utesluts från sociala kontakter - samhället svarar ej för att de får nya uppgifter)

                         IDENTITETEN

IDENTITETEN är en av mest aktuella forskningsfrågorna bl.a. i Norge. Identiteten är den viktigaste frågan i det moderna samhället båda för individen själv dess miljö. Människornas identitet kan bli synlig delvis genom t ex kläder, bilar eller hudfärg , men utan undantag är i hela det moderna samhället människornas identitet bekräftat av dokument. Enligt FN:s dokument har varje människa rätt till att behålla och bevara sin identitet och ingen har rätt att förfölja eller diskriminera människor efter deras identitet.

Människornas identitet brukar bli differentierat :

1) genetiskt

2) kulturellt

3) geografiskt

Statusidentitet är gammalmodig men ganska nya begrepp är : yrkesidentitet, boendeidentitet, gruppidentitet mm. Vidare får vi inte glömma som hur i flera krig människor varit och är behandlade efter sin identitet , och hur deras identitet påverkar deras liv och död.

Till flesta teoretiker indelar mänskliga behov i tre grund kategorier som i Optimum benämnas :

1) Materiella behov , 2) Känslomässiga behov 3) Existentiella behov.

Motsvarande behovs i WHO dokument finns nämnda : 1)Fysiskt 2)Psykiskt 3) Socialt .

I mitt arbete ska jag använda benämningen:1) Fysiologisk 2) Psykologisk 3) Socio-kulturell

4.4. Bio-fysiologiska behovet

Kroppens biologiska och fysiologiska funktion och fysiska hälsa är beroende av allt som har koppling till människans organism. (-luftföroreningar, -lämplig kost -syn och hörsel - medicinering mm.) och är oersättliga för livet självt

BIO-FYSIOLOGISK TRIDENTISK ENHET

1)-tillstånd (-motivation) 2)-behov(-aktion ) 3)-tillfredsställelse (-reaktion)              förklaring;
  -miljöns temperatur    -optimal värme      -kläder-mm.                    man är kapabel att framställa                  -innebräning   -luft                   -respiration      utan luft funkar livet bara några minuter                   -törst         -vatten                 -dryck           utan vatten kan man leva bara några dagar                    -hunger         -mat             -näring                 utan mat kan leva man några veckor.

mm. (tabell kan hittas i flera böcker)

4.5 -PSYKOLOGISKA (känslomässiga) behovet

KÄNSLOMÄSSIG TRIDENTISK ENHET

1) TILLSTÅND      2) BEHOV       3) TILLFREDSSTÄLLELSE aktion motivation reaktion

        +    glädje           samhörighet                 moderskropskontakt, gemenskap

      -    sorg            samhörighet                  moderskropskontakt , gemenskap förståelse, förtegenhet,                                                                            gråter,   förbättringsvilja ,

        +   lust            frihet för tänkande          underhållning, avkoppling, välfärd

        -    olust           motverkning ,                 -      själv    erkännande  av fel och meningslöshet                                                                                                                               .                                                                               och söka andra lösningar

      +    kärlek( amor ) generös uppskattning            osjälvisk inre och yttre förbindelse

        -     hat                olösbar kronisk ilska                rationalisering av strävan efter seger   utan att                                                                                     respektera     den etiska normer

        +   sällhet                 själslig trygghet                  - succé, önskemål om tillfredsställelse,

        -   dödskamp       stilla bedrövelse                   själslig uppskattning

         mm  (tabell kan hittas i flera böcker)

När det gäller de psykologiska faktorerna finns en del med + signal som betyder att de kan påverka livskvalité positivt, men de faktorer som har - signal påverkar. livskvalité negativt. Hur lång tid Bio-fysiologiska och socio-kulturella alldrig kan bli med negativ laddning den Psykologiska faktorer kan gå in negativ rum. Proportionellt med de psykologiska faktorernas negativa laddning kan livskvalitetet försämras . När det negativa värdet av de psykologiska faktorerna blir lika med det positiva värdet av de bio-fysiologiska och socio-kulturella faktorerna då kan sjunka livskvaliteté till 0 % vilket betyder döden. Den situationen brukar bli kallat självmord eller död genom psykologisk tortyr. Den som känner att deras livskvalitet sjunker till 0 söker regelbundet hjälp från omgivningen genom olika signaler.

       4.6 -SOCIO-KULTURELLA BEHOVET

1) -tillstånd         2) behov        3) tillfredsställelse -(motivation)    (aktion)<>(reaktion)

-brist på livets        pengar, hjälp            tidsenlig lägenhet, skola,                                                  nödvändigheter                                             arbetsplats, fred, mode, bil mm.

-vara med            -kännedom                  -lärling, ,forskning , konst ,museer, teater, mm              utvecklingen                  delaktighet

- intellektuell utveckling -tro                     - religion (även ateism)                                                                       - politiska åsikter (neutral)                                                                       - sanning (etisk, juridik, mm)

-frihet                       -valmöjligheter       - politisk , social, teknisk, sentimental,                                                                                existentiell, rörelse mm

-förbindelse               -transport                 -till fots, fordon, flyg, sjöss

-förhållande                -kommunikation    -personlig, grupp, media

mm. (tabell kan hittas i flera böcker)

 Bio-fiziologiska tillståndet och behåvet är nästan lika för människa än till djur, större skilnader finns hur man löser tillfrädställningen.     PSYKOLOGISKA (känslomässiga) behovet är ännu inte tillräckligt bekant hur är för djur. Socio-kulturella behovet finns inte alls till djur i naturen och här framkommer stora skilnaden mellan männniskan och djur.

 
            4.7 - Definition :

LIVSKVALITÉ (för en människa) i ett vist moment är TILLFREDSTÄLLELSE-GRADEN av BEHOVET för det FYSIOLOGISKA, PSYKOLOGISKA OCH SOCIO- KULTURELLA faktorernas TRIDENENHETEN

Livskvalitet för varje person är personligt och variabel .
I födelsens moment är varje frisk nyfödd människa utrustad med 100% livskvalitet och när denna livskvalitet når 0,00% då är det döden.
Genom socio-kulturella medel kan dels personer som individer dels gruppers livskvalitet kan bli påverkad. Var och en kan själv med bästa precision beräkna sin livskvalitet .I varje moment kan varje person framställa ett eget behovsdiagram. Varje person kan bestämma själv behovsfaktorernas delvärde i eget livsbehov under ett visst moment och kan själv bestämma bäst att i vilka procent varje behov är tillfredsställd. Om vi sätter i ordning livskvalitetvärde för varje moment av livet och visar det med en linje, utgör det diagrammet för livskvalitet . Diagrammet visar ändringarna av livskvalitet.

4.8 TEORETISK DIAGRAM FÖR LIVSKVALITET

100%

80%

60%

40%

20%

0%------------------------------------------------------------------------------------------------------- TID; födelse,     dagar,    veckor,        månader ,             år,                     decennier,                       döden

SEKTORSDIAGRAM FÖR LIVSKVALITET

Människan är ett sällskapsligt väsen och samhället påverkar hennes livskvalitet . Den socio- kulturella utvecklingen strävar att skjuta upp diagram- linjen till 100%. Från födelse med 100% livskvalité och 0 % livskvalité i döden beskriver den teoretiska diagramlinjen en parabolisk sträcka , men i verkligheten är livskvalitetdiagrammet unikt för varje person och har en sinusoid sträcka flera gånger närmare 100% över den teoretiska livskvaliteétlinjen eller kan sjunka närmare 0% mycket under det teoretiska diagrammet.

Teoretiska diagrammet är inte bara för individer men kan även föreställa grupper. Från diagrammet för grupper kan inte bara utläsas krigssituationer eller god avkastning utan även många kollektivhändelser kan uträknas. Socio-kulturella faktorer har en betydlig del i livskvalitetsbildning och under en viss livsperiod kan de dominera och påverka livskvaliteten kraftigt. Människorna tillhörande en viss grupp kan ha väldigt nära livskvalitéter. Eget diagram kan ritas för tillfredsställningsgraden av varje livskvalitetfaktor som visar ganska tydlig hur livskvaliteéfaktornas tillfredsställning påverkar varandra. Behovs tillfredsställelser karakteriserar vår hela livskvalitet.

               4.9 Tid KoefFicient :

Behovs tillfredsställelse händer i tid

B= Behov . M = Motivation B = M x P x Tk . P = Personlighet Tk = Tidkoefficient

Behovet genererar en aktionskraft som är direkt proportionellt med motivation multipli- cerad med personligheten och en tidkoefficient
Samma motivation (till ex hunger) ska producera olika behovskänslor för olika människor beroende av psykologiska personligheter (kolerisk, flegmatisk, romantisk, pragmatisk, mm) Tidkoefficient för de flesta människor inriktar behovet till överlevnadkänsla . Tidkoefficienträkningar har stor betydelse även för ekonomiska beräkningar VINST

Motivationscirkel NÖJD KUND EFFEKTIVA ARBETE ( från Skanska väst ) "0" FEL TID
Det är viktigt att är TID inkluderat som styrmedel
-TID är inte manipulerbar. - TID är kopplad till kvalitet och kostnad
Med TID som styrmedel fås ett effektivare arbetsätt.

Det finns flera beskrivningar av mirakulösa händelser gjorda av människor i vissa situationer till ex : - En jättetörstig person i en het oas lyckades vid ett stängt kylskåp bryta ett kraftigt metallås med bara händerna för att ta fram vatten. - En stor flera hundra kilos sten ramlade över en person, men hans kamrat lyckade lyfta den fantastiska vikten för att rädda livet. - "Lotta överlevde fall från 3000 meter" (Aftonbladet -900801) - Lika intressanta är flera överlevnadsfall vid Estonia katastroffen. - Juldagen 1991 lyckades den danske piloten Stefan Rasmussen med en fantastisk känsla och övermänsklig fysisk kraft nödlanda SAS planet med 154 passagerare på en liten åker. Enligt riskanalysberäkningarna var chansen en på miljarden .
Naturligtvis finns även andra uppfattningar angående tidskoefficient som till ex:

-Enligt dramaturgen Berhtold Brecht och flera andra konstnärer är kapitalisternas handling är påverkad av tre faktorer :

1) pengar, 2) pengar, 3) pengar, - Tiden är pengar "TIME IS MONEY"

I Sverige står flera hundra människor i kö i flera månader för hjär eller andra livsviktiga operationer, men 40% avlider före operationen, deras livskvalitet sjunker under väntetiden, sjunker och för en del når 0,00 vad är lika med döden !

Det finns inte någon motivation som inte är påverkat av TID .
Den första och viktigaste motivationen är TIDEN .

             4.10. LIVSSTIL

Livsstil är knuten direkt till livskvalitet. Infödda som är uppfostrade och vana vid ett underbart kläderlös inkaliv från ett begränsad reservat kan inte må bra i tumulten i Paris . Liksom det kan bli svårt för svenska konsumenter att börja ett nytt munk liv i Tibet.

Enligt Olof Eriksson prof. Dalarnas forskningsråd: ""För livskvalitet måste tas hänsyn av sociala och humanekologiska dimensioner i planeringen för en god livsmiljö".
Det humanekologiska forskningsfältet :  En global etik :

RÄTTVIST MILJÖUTRYMME :

-MILJÖUTRYMME : Ett bärkraftigt samhälle förutsätter att användningen av olika resurser ej överskrider naturgivna begränsningar.

-RÄTTVISA : Ett framtida bärkraftigt samhälle förutsätter att miljöutrymmet delas rättvist mellan jordens alla invånare. 20 % av befolkningen lever på norra halvklotet och förbrukar 80 % av naturresurserna -

Detta leder till att de rika länderna radikalt måste ändra sin resursanvändning trots att : Människor kan vara mer eller mindre känsliga för olika typer av information beroende på hur djupt rotad en gammal vana är.""
Energi användning , naturresursernas utnyttjning är direkt knyten till livsstil.

Djur tillfredsställer alla fysiologiska behov för sina nyfödda , och de växer upp på ett miljövänligt naturligt sätt. Efter födelsen har även människan liknande behov som djuren t. ex. : optimal värme, luft, vatten, mat, urinering, avföring, ändning, ljus, ljud, tystnad, mörker, psylologiska moderskroppskontakt, kärlek. Men utom de naturliga behoven har människans livsstil brett ut tillfredsställelsebehovet med en massa kulturella faktorer som: läkning (om det behövs) trygghet, lek, ljus, musik, konst, transport mm. Människans behov är tillfredsställt mer och mer på ett industrellt sätt, som är beroende av hennes livsstil.
Frågan är: Var är gränsen? Mellan det som är humant och det som är för artificiellt? På vilken nivå börjar individens avhumaniserin? Vad kan skapa förutsättningarna för destabilisering och kraftig minskning av populationens överlevnadsförmåga ? Tänk bara en kväll utan elektricitet , tänk er Sverige bara en vecka utan elektricitet.

Ur LIVSSTIL OCH MILJÖ ;redaktör Lars J Lundgren : Livsstilsproblem är samhällsproblem. "Livet kan inte vänta" (Ingvar Carlson)"
Bland individer kan man finna en konsensus i värden . Detta är i så fall uttryck för att de är medlemmar i samma samhälle och har accepterat gemensamma normer för det samhället. " I varje samhälle finns en generell kultur och generella normer, vilka beskriver ett gemensamt levnadssätt för samtliga individer i den offentliga sfären "

LIVSSTANDARD ÄR TILLFRÄDSsTÄLNINGSGRADEN av BEKVÄMLIGHET och kan bli låg , medel eller hög För livsstandarden är tillfrädsställningen av deT bio-fisiologiska behovstillståndet viktigt som till ex livsmedelförsörjniningen inte bara kvantitativt utan även som smaksättning , servering mm. Hit hör även värmemiljön , stillheten, kommunikation eller kvaliteten. Livsstandarden likasom livsstilen är en direkt produkt av socio-kulturella utvecklingen . Livsstandard och livsstil finns knutna till varandra. Sammanhangen och skillnaderna mellan livskvalitet och livsstandard finns i en komplicerad harmoni .

                5.   SAMMANFATTNING

Genom detta arbete har jag försökt att systematisera och förkorta ett oerhört stort material angående mänskligt tänkande om livskvaliteten. Förhoppningsvis har det illustreras ganska tydligt att livskvalitet är beroende av behovstillfredsställning

Behovskategorier kan man inte skilja hermetiskt från varandra. De bio-fysiologiska, psykologiska och socio-kulturella behovstillstånden påverkar varandra och existerar tillsammans som en tridentisk enhet. Det är inte lika med livskvalitetet om man är vackert proportionerligt utvecklad , har ett vårdat utseende eller är för tjock, eller för mager, dåligt klädd och skrämmande ful, men poverkar . Stor betydelse har även den inre utstrålningen (radiationen) som brukar kalla "Personkemi" som hittills idag inte har en tillräckligt tillfredsställande förklaring.
Idealet kan bli 100% tillfredsställelse av behovet.

Arkitektyrken liksom läkaryrken kan påverka livets kvaliteter från födelsemomentet till döden , kanske pga av detta har läkaren och arkitekten den längsta utbildningen i de flesta länder (i medel 1,2 gånger mer än någon civilinjeniör).
Redan vissa insekter , fåglarna och nästan varje djur bygger egen bur för att tillfredsställa de nyföddas livskvalitéet behov för en passande plats för överlevnad och bästa utvecklingsmöjlighet för livet. Människan är det enda bland djuren som är medveten om döden , förbereder sig och de tillhörande tillfredsställer dödskampen och begravnings behovet enligt deras miljös kulturella utvecklingsgrad. Det finns ingen stad utan hus
Att göra stadsplanering utan att känna till husplaneringen är det samma som att göra medicin utan att känna till anatomin. eller att göra barn utan sex .
Vikten mäts med kilo, längden mäts med meter, staden mäts med husen livskvalitét mäts med % QOL

                    6.   Källförteckning

1) -OPTIMUM - Om miljön och människans möjligheter : av Bo Lundberg och Kåre Olsson Naturskuddsföreningen 1992

2) -Villkor för en uthållig utveckling av Grundelius Eva Miljö och resursdepertamentet Stockholm 1992

3) - Miljö för livet av Per Arne Håkansson och Luise Nyström Allmänna Förlaget 1991

4) -Organisatins psykologi och lederskap av Sigvard Rubenowitz Akademiförlafet 1994

5) -Tankar kring livskvalitet av Carl-Axel Ackning utgivna av Kollegiet människa och miljö -Lund 1978

6) - Livsstil och miljö redaktör Lars J Lundgren utgiven av Byggforskningsrådet , Humanistisk - samhällvetenskapliga forskningsrådet

7) - Urbanisering- för en god livsmiljö och livskvalité av Thurman Zoltán  1983