Salthalten i den stora världshaven är omkring 4 procent, så var och en som någon gång badat, t.ex. på Sveriges västkust, och fått en kallsup, kan föreställa sig hur gränslöst salt vattnet är i Döda havet. Hur kan vattnet vara salt? Det beror dels på att Döda havet inte har något utlopp, dels på att de omgivande bergen är saltberg. Under regntiden strömmar massor av upplöst salt ned i havet. Saltet stannar sedan kvar, när vattnet dunstar bort. Döda havets vatten är mycket vackert. Det skimrar i alla möjliga färger, när det belyses av den nedgående solen.

Naturligtvis badar vi. Det är ju därför vi är här. På grund av salthalten är vattnet mycket tungt. Om man lägger ett ägg i Döda havet, simmar det omkring med hälften av sin volym ovanför vattnet. Att drunkna är omöjligt, såvida man inte är envis nog att hålla huvudet under vattnet, men på så sätt kan man ju drunkna även i en tvättbalja. Men sjunker gör man absolut inte, vilken kroppsställning man än intager. Det går förträffligt att ligga eller sitta på vattnet. Och vill man stå upprätt går det också bra. Vattnet når då litet längre än till midjan. När man ligger har man halva kroppen över vattenytan. Att simma var svårt. Man ville bara flyta ovanpå. Det var, som om en stark hand hade fattat en i badbyxorna. Till sist fann vi på råd. Vi satte oss helt sonika på vattnet och rodde med händerna. Det var det enda rätta sättet. Vi fick duscha länge, innan vi fick bort allt saltet från kroppen. Döda havet är 400 meter, där det är som djupast. Stränderna är nästan sterila. Vildsvin och stengetter är de enda djur, som har sitt hemvist här.