Tunisien har goda vägar och järnvägar. Klimatet är utmärkt. Nu är det vår här med härligt solsken och smekande vindar. September är den varmaste månaden. Då kan en nordbo ha svårt att klara sig. Tunis, huvudstaden i Tunisien, har en folkmängd av mer än en halv million. De flesta är araber, sedan kommer fransmän och italienare samt omkring femtio tusen judar. Vi gör en vandring i arabkvarteren. Smala, överbyggda gator, där allt mellan himmel och jord försäljes. En god ersättning för Palestina, om vi aldrig kommer dit. I en arabrestaurant köper vi kouskous, en speciell arabrätt, som smakar bra. Apropå maten har det sina besvärligheter ibland. Matsedeln är på franska eller arabiska, beroende på vilken restaurant man besöker. Vi förstår intetdera och får ibland högst underliga rätter, såsom snäckor och andra lämningar från havet. Vi får biff, men blodet rinner i den. Jag orkar en, Birger en halv. Till efterrätt tar vi apelsiner, verkligt mogna apelsiner. Sedan betalar vi, säger "merci, monsiur" och går. Tunisien är ett intressant land, inte minst för en turist. Från Tunis kan man göra utflykter till många berömda platser, såsom Sousse med sina katakomber från romaretiden, till Kairounan med sina berömda mattväverier och med Tunisiens enda moské, som är öppen för allmänheten, och många, många andra platser.