Nära Colosseum finns Konstantins triumfbåge. Det var han som såg Korset i skyn med inskriften: "I detta tecken skall du segra". Förföljelsen mot de kristna stoppades och Konstantin införde kristendomen som statsreligion i hela det romerska riket. Konstantin-bågen byggdes 315 e.Kr.

Vi fortsatte längs Via Gregoria, passerade Carcalla med sina berömda romerska bad. Om en stund var vi på Via Appia Antiqua. På denna väg kom Paulus första gången till Rom. Han kom som fånge från Cesarea. Vi läser därom i Apg. 28:e kapitel. När bröderna i Rom hörde, att han var i antågande, gick de honom till mötes ända till Appia Forum (Apg. 28:15), en liten stad 60 km. Via Appia är 160 km lång och var en gång romarrikets förnämsta militärväg. På några ställen kunde man se den ursprungliga stenbeläggningen. Den är ganska väl bibehållen. Ofta stannade vi bilen. Det var en sällsam upplevelse att få promenera på denna gamla väg.

På vägen tillbaka till Rom stannade vi vid San Sebastiankatakomben. Det finns annars katakomber så gott som under hela Rom. Många människor har här fått sina sista vilorum. En del av gångarna ligger på 80 meters djup under markytan. Man har beräknat de underjordiska gångarnas sammanlagda längd till omkring 900 km. Vid båda sidor om gångarna finns gravkamrar, där man lade de döda. Det finns många bibliska symboler, så som ankare, duvor och fiskar samt talrika inskriptioner över dessa gravar. Varför grävde de kristna dessa gångar? Jo, det förhöll sig så, att det hedniska Rom ofta brände sina döda. Det ville de kristna ej vara med om. De trodde på uppståndelsen, och därför beredde de dessa vilorum för sina döda. Gravarna betraktades även av den hedniska överheten som heliga platser och stod under lagens skydd. Ingen fick störa där. Därför blev katakomberna de kristnas tillflykt under förföljelsetiderna. Där var de trygga. Kristna segersånger har många gånger ljudit i dessa underjordiska gångar. Härifrån gick ofta martyrerna att möta de vilda djuren på Colosseums arena.