En rundlig tid tar det innan jag och Volvon är ombord i Haifas hamn. Min judekristna vän Harold Kogut assisterar mig troget från klockan 15 tills båten går klockan halv tio på kvällen. Mötet i Harolds hem går aldrig ur mitt minne. Tolv judekristna var samlade och Harold ledde själv mötet. Barnen i hemmet talade lika flytande fyra språk. De skrattade lika hjärtligt, vare sig de små pigga historierna berättades på engelska, tyska, arabiska eller hebreiska. Mötet var tvåspråkigt. I hemmet talades dock mest tyska.

Äntligen började Adriaticas Messapia röra på sig. En liten bogserbåt drar henne långsamt ut från kajen. Haifa ligger utbredd som en stjärnhimmel över Karmels sluttningar. Skulle tro, att man ingenstädes i världen kan se något så vackert från en båt i hamn.

Klockan sju på morgonen närmar vi oss Cypern. Medelhavet har många öar. Den största är Sicilien, därnäst kommer Sardinien. Cypern kommer som god trea. Den är 250 km lång och 100 km bred. Här bor mer än en halv million männsikor. Huvudstad är Nicosia med 39.000 innevånare. Cypern är sedan 1878 under brittisk överhöghet. Dess historia är i övrigt mycket skiftande. Under många hundra år sorterade öv under turkarna. Det var de, som anställde det över hela världen kända boldbadet på de kristna. Mer än 300.000 led martyrdöden. Ett grymt outplånligt minne i Cypern historia!