de sakna båge och sitta böjda inåt kroppen, dolda under huden (bild 1 D-34, bild 3 5).
Bröstkorgen består av revben och bröstben (bild 3 6-9). Revbenen äro 12 par platta, böjda ben, som sitta rörligt fästade vid bröstkotorna. Med sin andra ända äro de tio övre paren dessutom med brosk fästade vid bröstbenet, vilket ej är fallet med de båda nedersta paren, som sluta fritt (8). Bröstbenet är ett brett, platt ben, som framtill på bröstet sträcker sig från halsgropen till maggropen. Tillsammans med ryggraden bilda revben och bröstben en någorlunda sluten korg, som ger skydd åt så viktiga organ som hjärta och lungor. Emedan revbenen äro rörligt fästade både vid ryggraden och vid bröstbenet, kunna de höjas och sänkas. Detta sker regelbundet vid andningen.

- - -

34

kammaren, då denna utvidgas. Där sitta på pulsåderns vägg tre ficklika utbuktningar med fickans mynning åt ådern till. Ju mer blodet i ådern trycker på, desto mer spännas fickorna ut, och öppningen blir stängd. Mellan venerna och förmaken finnas inga klaffar. När förmaken dras ihop, är kammaren jämförelsevis tom, men i venerna är fullt med blod, som strömmar in till förmaket; vid sammanpressningen går blodet naturligtvis då förr in i den tomma kammaren än i de fyllda hålvenerna, där motståndet är stort. (Läs stycket 2 i hälsoläran. )

Nervsystemet.

Genom förbränningen i eldstaden får en maskin kraft till arbete. Men detta är ej tillräckligt; det måste också finnas någon, som sätter maskinen i gång, bestämmer hur fort den skall gå, vakar över arbetet och stoppar, när så behövs. Så även i kroppen. Allt arbete, som utföres i den, igångsättes, styres och avslutas av hjärnan och ryggmärgen med hjälp av nerverna. Dessa delar tillsammans utgöra vad vi kalla nervsystemet. Nervsystemet är maskinisten i kroppen. (Läs styckena 4-6 i hälsoläran.)

Hjärnan ligger i hjärnhålan i huvudet. Den är en lös, märglik massa, till färgen dels grå, dels vit. Den består av 3 delar: stora hjärnan, lilla hjärnan och förlängda märgen.

Stora hjärnan uppfyller hela övre delen av hjärnhålan (se bild 17 16). Den är genom en djup fåra delad i två halvor, stora hjärnans halvklot (bild 29), och har på ytan slingrande upphöjningar av grå hjärnmassa, så kallade vindningar, vilka ligga ordnade omkring en stor, vit kärna (bild 30 a).

Lilla hjärnan ligger under stora hjärnans bakre del, täckt av denna, men genom en djup fåra alldeles skild från den. Den vita massan, som även här ligger i mitten, är vackert förgrenad likt ett träd. Den grå massan är tvärveckad likt bladen i en bok (bild 17 17 och 30 b).

35

Den grå massan är den viktigaste delen av hjärnan. Det är den, som utför det egentliga arbetet. Ju mer grå massa, dess bättre hjärna.

Förlängda märgen är en fortsättning nedåt av hjärnans vita massa. Den går ned genom nackhålet och sammanbinder hjärnan med ryggmärgen (bild 30 c; de även bild 17 b,c).

Bild 29. Människans stora hjärna sedd uppifrån.

nästa sida