Specialkoster

Normal kost

När vi pratar om specialkost utgår vi alltid från normalkost, det vill säga det som alla borde äta. Du äter och dricker i genomsnitt 2 kilo dryck och livsmedel varje dag. Det blir ungefär en fullastad järnvägsvagn under hela din levnadstid. Så det är klart att det spelar roll vad du stoppar i dig… Och det är bara du som tuggar – ingen annan!

I dag har vi möjlighet att välja och köpa det som vi vill ha och det som vi tycker om. Och det kanske inte alltid är så bra. Sedan stenåldern har vi inbyggd smak för socker och fett – det som behövdes för att överleva de kalla vintrarna i stenåldersgrottan. Problemet är bara att idag har vi inga kalla grottor och ont om mat på vintern. Vi har fri tillgång till allt det vi tycker om och möjlighet att köpa det i stora mängder. Så, när vi äter för mycket och rör oss för lite – så lagras det som fett. Men den kalla vintern uteblir och vi blir bara fetare och fetare, både vuxna och barn.

Jag tror att det finns några enkla saker som skulle kunna vara till stor nytta för alla, både barn och vuxna. Det här är mina förslag, vad tror du om dem?

Ät 5 frukter varje dag, det spelar ingen roll vilken sort. Glöm allt konstigt du har hört, all frukt är bra.

Laga middag en gång om dagen. Ät potatis/ris/pasta och kött eller fisk, med mycket grönsaker.

Rör dig 30 minuter om dagen, spelar ingen roll om det är promenad, cykling eller något annat.

Ha aldrig dåligt samvete för vad du äter – det går att göra något åt det bara du vill!

Diabetes

Det finns två former av diabetes, typ I och typ II. Typ I drabbar oftast yngre och typ II äldre. Typ I-diabetes utlöses av okända faktorer. Typ II-diabetes utlöses oftast av övervikt. Vid en typ I-diabetes finns ingen insulinproduktion kvar, men vid typ II-diabetes har man oftast egen produktion kvar.

Mat och motion är viktig vid bägge formerna av diabetes. Mycket viktig!

Minska fettet, från 120 gram per dag till 75 gram…

Öka grönsakerna till cirka ½ kilo per dag…

Öka frukterna till minst 3 per dag…gärna 5 stycken!

Gå ner i vikt till normalvikt och rör dig minst 30 minuter varje dag.

Låter enkelt, eller hur?, men så fruktansvärt svårt att genomföra för de flesta av oss. Om du har diabetes typ II i släkten är risken stor att du har ärvt anlagen för det. Då är det ännu viktigare att äta bra och att röra sig i förebyggande syfte.

Spelar det någon roll vad man äter då? Ja, det är klart att det gör! En diabetes kan ge komplikationer  i form av hjärt-kärl-sjukdomar och förhöjda blodfetter förutom att själva övervikten kan ge problem i form av belastningsskador.

Glutenfri kost

Glutenintolerans eller celiaki betyder att man har en sjukdom som gör att man inte tål de fyra sädesslagen, vete, råg, havre och korn. Slemhinnan i tunntarmen blir skadad av gluten som ingår i sädesslagen. Det gör att maten ”går rätt igenom” . Näringsämnena hinner inte tas upp och man får mycket diarréer.

Sjukdomen diagnostiseras ofta i 1-års-åldern, men den hittas även hos vuxna personer. Barnet är oftast väldigt sjukt, med svullen mage, smala armar och ben samt diarréer. Vuxna kan ha diffusa symptom, som mineral- och vitaminbrist, ”ont i magen”, diarréer eller förstoppning.

Sjukdomen kräver en livslång diet, den ”växer” aldrig bort. Behandlingen består i att vete, råg, havre och korn tas bort ur maten. Helt och hållet bort, det får inte finnas några rester kvar. Barnet som får den här kosten blir helt friska, så länge de äter glutenfri kost. De får heller inga komplikationer senare i livet.

Sädesslagen måste ersättas av andra livsmedel, t ex majs, ris, potatis, bovete, quinoa, olika glutenfria mixer till kakor och brödbak. Många sammansatta livsmede försvinner ur kosten. Alla innehållsdeklarationer ska läsas noggrant, ofta förekommer gluten i t ex korv, pålägg, dressingmixer och såsmixer

Laktosintolerans

Det finns egentligen tre former av överkänslighet mot mjölk.

Mjölksockret laktos bryts ner i tarmen av ett enzym som heter laktas. De flesta av oss i Sverige har så mycket laktas så det räcker att bryta ner laktoset i maten. I övriga världen är det vanligare att man inte tål mjölk Man kan ha en brist och man kan ha hel avsaknad av laktas.

Om man inte tål mjölk är symtomen diarrer och magknip, oftast rejäla sådana. Vid en komjölksallergi är symtomen oftast allvarligare.

Laktosreducerad kost, laktosfri kost och komjölksproteinfri kost är de tre specialkosterna som har med mjölk att göra.

Vid en laktosreducerad kost kan man ha med små mängder mjölk, t ex mjölk i maten och kanske man klarar att äta fil eller yoghurt.

Vid en laktosreducerad kost klarar man ytterst små mängder. T ex den mängd som ingår i hårdost som lagrats minst 2 månader.

Vid en komjölksproteinfri kost måste allt som innehåller komjölk uteslutas. På innehållsdeklarationen kan det stå vassle, mjölkprotein eller mjölk.

Den tredje varianten är att man inte tål komjölksprotein i någon form – alltså inte ens den minsta lilla mängd.’

Det finns olika ersättningar för mjölk, t ex havremjölk, Soja-Semp, Profylac och Nutramigen.

Eva Kullenberg

Dietist