|
|
|
|
Ur Radio och Television Mar 1955
RADIONS PIONJÄRER (XVIII):
Edwin Howard Armstrong
|
|
Redan som femtonåring experimenterade Armstrong med radio
och byggde då bl.a. en sändare. 1908 fick han som pris i en
tävling ett Fleming-rör, och två eller tre år senare
byggde han sin första audion med ett de Forest-rör.
Edwin Howard Armstrong föddes den 18 december 1890 i New York. Han genomgick Columbia universitet och tog sin examen 1913. Michael I Pupin, den kände uppfinnaren av pupinspolen, som användes i telefonkablar för långdistans, var en av hans lärare och han understödde Armstrongs intresse för radioteknik. 1929 blev Armstrong hedersdoktor vid detta universitet, och Pupin och Armstrong samarbetade därefter från 1914 till 1935, då Pupin avled. Armstrong fick då övertaga Pupins professur, vilken han innehade till sin död, den 31 januari 1954. |
Sommaren 1912 ritade Armstrong en skiss över en återkopplad audion. den 31 jan. 1913 hade han en bevittnad ritning över anordningen och begärde patent den 29 okt. 1913. En annan känd radiotekniker och uppfinnare, Lee de Forest', invände då, att han kom på idén till den återkopplade audionen den 6 aug. 1912. Den 29 aug. samma år demonstrerade han dess verkningssätt och den 17 april 1913 var den utexperimenterad och i funktion. De Forest och hans medarbetare, C V Logwood, begärde patent den 12 mars 1914.
Vid ett sammanträde i november 1915 vid Institute of Radio Engineering beskrev L W Austin en mottagare, som han kallade "ultraaudion". Av beskrivningen framgick, att återkoppling användes. Nu vändes alla ansikten mot den plats, där Armstrong satt. Man var inställd på att det skulle bli en häftig diskussion, men Armstrong begärde endast lugnt ytterligare upplysningar om den s.k. "ultraaudionen". Han påpekade, att om kopplingen ritades om, så visade det sig att det var fråga om en vanlig återkopplad detektor. De Forest var inte närvarande, och de som var med sade, att det kanske var bäst så.
Detta var den första skärmytslingen mellan de i denna patentfråga engagerade intressena; omfattande och långvariga processer följde. Inte förrän 1934 kom högsta domstolens utslag, och enligt detta skall äran av att ha konstruerat den första rörgeneratorn tillkomma Lee de Forest. De som arbetade inom svenska radioindustrien på 20-talet erinrar sig dock säkert, att det på den tiden ofta var tal om "Armstrongs återkoppling".
Principschema för Armstrongs superheterodynmottagare.
När USA kom med i första världskriget, ställdes den nya världens män och uppfinningar till de allierades förfogande. I den stab av radioexperter, som sändes till Paris, ingick bland många andra, som har sina namn inskrivna i radioteknikens utvecklingshistoria, även Armstrong.
För att uppfatta sändningarna i hemlandet. måste amerikanarna använda mycket effektiva mottagare. Det var då som Armstrong förverkligade en idé, som han kom på redan 1916, nämligen superheterodynprincipen. I Frankrike byggde han den första superheterodynmottagaren. Principen för denna är att man genom interferens mellan den inkommande signalen och en i mottagaren alstrad svängning får en s.k. mellanfrekvenssignal, som visserligen är högfrekvent men av lägre frekvens än signalfrekvensen. Denna frekvens var med dåtidens trioder lättare att förstärka utan risk för självsvängning. Härigenom fick man den eftersträvade ökningen av signalspänningen, innan den tillfördes detektorn. Superheterodynen är f.n. praktiskt taget allenarådande inom radiotekniken för alla slag av radiomottagare.
En annan av Armstrongs bestående insatser är hans metod för frekvensmodulering. Detta sätt att modulera hade då och då provats men lagts åt sidan såsom opraktiskt. 1936 offentlig gjorde emellertid Armstrong sitt system för frekvensmodulering och påvisade dess fördelar. Den första frekvensmodulerade stationen W2XMN togs i bruk 1939, och inom ett år var ett dussin andra stationer i gång. F.n. gör FM systemet sitt segertåg genom Europa genom tillkomsten av FM-UKV-rundradion.
(N.E.L)
