|
Upptakten till resan
Som äventyrare i blodet hade jag rest mycket på diverse olika
sätt. Efter ha provat campingbuss och tågluffat beslutade
jag mig för att köpa en segelbåt för ända
målet.
Det fick bli en Fingal - en ganska stadig havskryssare på 27 fot
där vikt, seglingsegenskaper och utrustning kan fås till
ett bra pris. (det sistnämnda är nog så viktigt om resan
ska bli av)
Med tidigare båtar hade jag seglat till dom flesta ställen
i Östersjön. En av seglatserna 1989 gick till Tallin där
träffade jag en vacker flicka som jag gifte mig med, men det är
en annan historia.
Nu när båten var införskaffad började planerna
för en Medelhavsresa växa fram. Medelhavet är attraktivt
enligt mina ögon, klimatet är varmt och behagligt, många
olika kulturer på korta avstånd, man behöver ej göra
långa överseglingar, man slipper tidvattnet m.m.
|
|
|
En idé växer fram
För att träna besättningen och lära sig båten
fick det bli en seglats till Riga i Lettland -92. Riga var ett naturligt
mål eftersom Anjelas föräldrar är bosatta där.
Väl i Riga gjorde vi ytterligare utflykter och tog oss till St:Petersburg
med svärfarsans campingbuss ( på den tiden var det samma
visum eftersom Lettland tillhörde Sovjet). I St:Petersburg spenderade
vi tiden med sedvanligt turistande. Efter att ha besökt Vinterpalatset
stod vi på en av broarna över Neva och mätte hur stark
strömmen var i vattnet, började vi prata om vart Neva slutar.
- Neva slutar i Svir, Svir slutar i Volgabaltkanalen, Volgabalt slutar
i Volga som i sin tur slutar i floden Don, Don rinner så småningom
ut in Svarta havet. Vi hade just funnit en ny alternativ färdväg
genom Europa.
Sagt och gjort, med en Fingal från -66 och en rysk fru från
-65 beslutade jag mig för att prova gå genom ryska farvatten
till Medelhavet.
Pusselbitarna började falla på plats: Hela flodsystemet är
farbart eftersom dom själva kör tung trafik mellan Vita havet,
Östersjön, Kaspiska havet och Svarta havet. Det finns sjökort
över hela kanalsystemet, s.k. Atlas. Vattendammarna, insjöarna
och Volga är så pass stora så det går att behålla
masten på. Ryska är inget problem för min rysktalande
fru men det fanns några praktiska problem som måste lösas.
Orkar vår lilla motor att gå uppströms? Var kan vi
köpa sjökort? Vad är max djup och max höjd på
dom olika delarna i flodsystemet? Går det att få tillstånd
att segla genom Ryssland eller gäller lagen från 30-talet
- alla inre farvatten är förbjudna för utlänningar.
|
|
Vi tog kontakt med f.d. Sovjetiska ambassaden i Stockholm
Vi förklarade på ambassaden, att vi ville segla med egen
båt från Baltikum till Svarta havet via Volga och Don, och
ställde en ledande fråga - det är väl inte förbjudet
eller hur?
Svaret vi fick var något tvetydigt, " Nej det är inte
förbjudet men ni kan inte segla så eftersom det inte heller
är tillåtet och hur som helst vet vi inte ännu".
Juridiskt sett måste allt som inte är förbjudet vara
tillåtet? (eller är det tvärtom). Vi fortsatte fråga.
"Vad kan Ni råda oss till"?
"Om ni är intresserade av Volga kan ni ta en turistfärja.
Men om ni vill ta er egen båt, kan ni transportera den bredvid
Volga med trailer eller någon hyrd lastbil från Ryssland,
bara den inte är i vattnet" - kommunismen föll, men inte
dog.
Och han fortsatte: "Ni kan arrangera en uthyrning till någon
rysk organisation, så kan ni följa med som passagerare på
er egen båt. Ni kan även fråga Svenska kryssarklubben
om någon har gått den vägen förut, så kan
ni få adresser till ryska seglingsklubbar".
Alltså: det fanns ingen information.
Vi beslutade oss för att segla till St:Petersburg och försöka
få mer information.
Nästa sida
|
