| |
Ordböcker
Det
finns två stora ordböcker över Gutniska-gutamålet; "Gotländsk Ordbok"
samt "Ordbok över Laumålet på Gotland".
|
Gotländsk Ordbok
har utarbetats på grundval av bröderna Carl (1812-76)
och
Per Arvid Säves (1811-87) samlingar av dialektmaterial. Deras
samlingar
började 1831 och fortsatte under resten av deras liv.
Samlingarna skänktes till Uppsala Universitet. Ordboken bygger
på skildringar av gotländsk allmogekultur i äldre tider,
sägner,
sagor, visor, ordspråk, topografiska och arkeologiska anteckningar
mm. Vidare
ingår äldre samlingar av gotländska ord hos Spegel
(1683), Neogard (1782),
Toftén (1848) samt de manuskript som ligger
till grund för Ihres dialekt-lexion
mm. Dessutom ingår material som
insamlats genom utfrågning. Ur äldre
bröllopsdikter
på gutamål har
valda ord och exempel
tagits med. |
|
Ordbok över Laumålet på Gotland
är utarbetad av Herbert Gustavson.
Den
bygger på uppteckningar som M.V. Klintberg som började göra från
1876 i Lau
socken. Han del tog i folkets arbeten, deras lekar och högtider.
Han var med
om "häusatingg" (taktäckning), kransgille och han var med
på "vrak”
(drivfiske).
Han samlade även ord med hjälp av ordlistor
(bl.a. Rietz lexikon, Svenska Akademins Ordlista) och sagesmän från
Lau samt primärup-pteckningar. |
|
Den viktigaste
källan för Ordbok över Lumålet på Gotland blev Jakob
Karlsson ifrån
Fie i Lau, även kallad Fäi-Jakå. Han
började 1889 skriva
utförliga brev till Klintberg på genuint laumål. Han höll
på ända
till sin
död 1933. Han visade sig ha en naturlig fallenhet att uttrycka sig i
skrift
på
sitt eget dagliga språk. Klintberg skri-ver "Allt faller sig i den
märklige språkmästarens
hand så enkelt och naturligt, men på samma
gång så kraftigt och påtagligt, att
man
i allmänhet tycker sig ha att göra med en ovanlig språk-konstnär". |
Början
av sidan |