Bröllopsdikt är ett slags dikt som skrivs till bröllop och hyllar brudparet. Bröllops-dikten har gamla anor och nästan alla 1500- och 1600-talens stora poeter skrev bröllopsdikter. Här är ett exempel från Gotland. Dikten firar stadssekreterre Erik Molander från Närke, död 1765 i Visby och Helena Bulmering, dotter till Visby stads borgmästare.

Brudgummans

Högagtade och Wälbetrodde Herrans
Herr Eric Molanders
 och

Brudens

Dygdädla Jungfruns
 Jungfru Helenas Bulmerings
 Bröllops Festin,
 som firades i Wisby d: 17 Januarii

1744

af

Twå Käringar, som ,
   maskade Ströming
garn.

Lijspet.

Nå ja har lyst å se um dä i måren flagger,
Da bryllup wäre skall långt uppe uti byyn;
Tro säkert, Älse, dä, ät där lär wanke dagger
for den sum tåsti är, så han förwandler hyyn.

Älse.

Ån är jei likså klok, sum koen på wärqvärnen
Hväm sum du menar ät i måren giftes skall,
därfåre tall mans fram, du west jei hörer gärne
sum länge nu frän byyn har varret ut på Hall.

Lijspet.

Bårmäster Bulmerinck skall gifte burt sin dotter,
en unge r Fiscter skali ha hinne till sin brud
en! Älse, dette.gaan är hel burtskämt a råtter,
um knurren min dä ser, får skallen ännu lyd.

Älse

Gje boleu gaane nu, å lä' wåss lite snacke,
lä' höre, käre du, hwa het den unge kaal?
han må, min säll å sann, sin lycke mycke tacke,
ät han till konefang har slickt förnämt itt wahl.

Lijspet.

dä måstu, Älse, nåck wäll ännu en gäng säije,
slickt mycke sällsumt är, å går åfr' mitt forstann';
särdelis sum jei war i går så full sum kaije
å kunde da, min tro, ai röre fot ell' hann'.

Älse.

Ja dä wi' jei nåck tro, ditt snack gir dä tilkände
att du också i daa fat brännewijn till lijfs:
i mårres så jei, du bi vare finstrer rände
till krogen: knaft tror jei du nänsins nyckter trijfs.

Lijsbet

Din fåtse, westu hut; jei aldri så' din make:
du äst så svart sum kull, bry du di' um di' säll:
löp sta å waske di, ditt skaa'n, din swarte krake,
å häll så näbben trast, um wi skall likes wäll.

Älse.

Men hor skall jei förstå, min käre Lispet lilla,
ät kaalen, sum du saa'st, han är en Fiscker ung?

                 Lijspet.

Nåck kan jei säije dä, um jei man bäre wille;
man nättres wåckte jei, å gynner nä bli tung.
dåck skattu wete dä, ät han Lans Fiscker heter
en mange mensker nåck: å dä wi' jei nåck tro,
ti angler, gaan, å flaan, å nätt sum flyndrer leter
han aldri ait å hatt, daggar jei fåre go:
åkaster, pilker, båt, å slickt sö-re'skapp mere,
å ruser likeså, sum läggs i Gammelhamn,
så nödi't sum dä är, har han dock intedere;
man alt hans fiskerij da stänner å hans namn.

                  Älse.

Ackt på du, icke hån tårr wäre a' da slage'
sum lurer uppå wåss, um wi gör nåke oon't
fårr Pånsius Pillates plaijer han forklage
hwem sum ham råker fårr, å ingen blir forskont.

Lijspet.

Forbanke ham så wist, sum han så bruker göre
i byyn, på lann'e ma, så ingen slipper wäll.
Där är min Man dan Tyrck, å har itt Tåske snöre
jei får nu packe mij.' Farrwäll ti mårrenqwäll.

Älse.

Tack, Lijspet, glam inf burt ät hälse flitigt jämme:
härnäst wi kumme hop, får wi da snacke mer.
Brudgummen blir wäll fram, han får i måren klämme
som lär forhindre ham, så han ej alting ser.

  Käringa-omdöme

         öfwer

    Pratmakeriet,

         yttradt

 emot Auctoren sjelf

 

Käringen.
Twi di' din galge-fuul gum ätter wärret framme,
får wi di' i wår klor, wi skall di dycktit kramme;
dä är ju skam å spått, man kan inf hafwe free':
man får du inte lönn, så har jei lyst å see.

Skall nu wårt skönne språk jyst bli gement fårr alle,
Gu' hjälpe Bispen jämm, han skall di wäll befalle,
ät du skatt lätte bli ha wiser på wårt språk
til så'nnt suum inte duu'r, där ästu färdi nåck.

Auctor.

Go' wänner täncker ej ät jag wil Eder smäda
doch, när jag Brudvers gjör och fattar på ehrt språk,
så är det likasom man wil en grefwe kläda
i groft och stygt Bnldan och slarfwig hvalmars råck.
 

Käringen.
Ja så, din skarpe hun', widdn wåss så forachte,
nåck får wi dij en gäng millu' ko å körrgår sachte:
mins du inf sijst på broon, da sum di pilke åhl,
du skudde da blijt qvar, så had' di koket kåhl
på dij, din smäde and', å dine kammerater:
till slicht du dn'er nåck; man präke ästu låter.
skam fö di, din spittahl, du måtte lä wåss blij
wi har inf gort di mot, sum jei wet, all wår tij'.

Auctor.

Min gumma, blif ej ond. Ehrt språk skjer dermed heder,
ät det blir last och hört i stora Bröllopslag
Bruk derfor höfligbet; lägg bort de plumpa seder,
wet hvad ni häfwer ut; tal sagta så gjör jag.

Käringen.

Nu är dä ingen skam, när ägg't will lära hönan:
bad' jei man bäre tij', jei will' nu¹ gå i bönnen,
jei skudde säije dij', hor dina kläder står:
Din far war redli kaal; på di är skälmst hwärt hår.
Så lär man känne däm i synen är di slätte
till deres falske oor' widdi man tro ska' sätte;
Men bölen tro däm mer: jei skal nu blifve klok
um jei lär narre mij', så skäll my' fårr [en]² tok, .

Auctor.
Tro eller intet tro, det gjör mig lika mycke',
allenast ni ej skälls, men tåler som sig bör:
Jag är ej mohner om ät wara i ehrt tycke.
Farwäl nu käring, gäck; bered dig för'n du dör.

Käringen
Din skifting, ly' å stjäl, så blir du aldri' gubbe;
Min man ban får di wäll, han skall di wäldit lugge:
till strån' dit tårrs tu aj, dä är jei säker på,
du träts wäll annan stä'ss, ba'stue skattu få.

Wid Bortgåendet.
Dä har nåck ingen no, wi skall barn dajli't klämme;
han skall få ynske dä, ät han wäll wore jämme.
så kan han lare dä, dan styggän a slik pärs
um wåss å wåre bygd ät slippe göre wärs.

 Början av sidan

Anmärkningar.

20 byyn 'staden', d. v. s. Visby.

21 dagger, här = förfriskningar, våtvaror
r. 30: Fisoter, förmodligen felskr. för Fisoker,

r. 32: knurren, väl 'knarrig gubbe'.

r. 34: Gje bölen gaane nu 'ge nu böveln i garnet!'

r. 36: min säll å sann 'min själ ock (min)sann'.

r. 49: Fåtse, .skällsord på fruntimmer

r. 52: trast 'strax'.

r. 55: Fiscker, ordlek på (landB-)fiskal.

r, 61: angler 'långrev', flaan 'flöten, vakare' (på nät).

r. 62: ait á hatt 'ägt ock haft'. 

r. 63: åkaster == afkastar,  allt det som håller gamen i sjön
(flöte, sänke o. b. v.). fiskredskap bestående av en käpp med
krok på (jfr. Eietz ock Vendell, Ordbok över de östsvenska dialekterna).

r. 64: Gammelhamn i Visby.

r. 66: alt hans fiskerij o. s. v.: hela hans fiskeri ligger bara i nam­net (Fiscker).

r. 93: Bispen: förmodligen åsyftas superintendenten Jöran Wallin.

r..l03: mill-u.' koá körrgår, d. v. s. där du inte kan komma undan.
   saohte, möjl. == adv. da. (lågty.) sagte, sagtens (nyg. satcne.s). Eller verbet sakta 'hejda, stanna'?

r. 104: broon 'skeppsbron, kajen' i Visby.

r. 108: spittahl, skällsord (ännu brukl.) == skiftmg (egtl. 'bortbytiog')'

Början av sidan