Däu mitt käreste läile ban,
va hart däu nå fat all blommar fran?
U va däu är vat um baini,!!!
U rivar i nöie kållu däu fat,
u förkle är lortut u ginumvat!
Gud hjälp mi försörg de bani!
Blommar daim pluckt ja äi änge mor!
Där vaxar mair blommar än däu nocksens tror!
de gärd mi da så laisen som däu aldri kan första!
De matt väl ga u lapp kan ja tro.
Mitt käreste sårkban, va däu nå ser äut!
U blusn, u byxar, u strumpar är släut!
U lortuar, u snoruar, u bloduar däu bråkar!
Ja lärar mi att kläiv, när i hagen ret bra.
Där vaxar dä tallar ma knaggar pa!
U
där fick ja rivar pa byxar u knokar!
De bani, de bani va er kan stör till
Men äutn er da vidd ja da aldri var till
U hur däi i läive si vändar u snor,
Så skall er alltut hucksä att haim bäi mor
där hadd vårr de roliste dagar.
Edvin Lindqvist
