Minns ni TV pjäsen, en komedi, om en rättegång där målsägarna var personer som var missnöjda med de kretskort som de hade i sina huvuden? Minns inte när jag såg den men det brukar vara längre tillbaka i tiden än det 'känns' så jag gissar att det var ngn gång på 80-talet. På sedvanligt vis när det gäller mekaniserat liv så använde man sig av upprepning för att påvisa den mekaniska sidan av dessa cyborgmänniskor. Dvs när ngt går fel så börjar de haka upp sig, repeterar samma fras.
Minns inte så mkt av pjäsen. Men jag inser med det jag fått veta om förhållandena i vårt land att den hade mer aktualitet än jag då kunde ana. Och jag undrar hur många inom medierna som visste.
Nåväl, eftersom jag inte känner de verkliga motiven för de på dessa hemsidor diskuterade experimenten med s k mind control, så tvingas jag spekulera om saken. Det har ju sagts av en del av dem som hade insyn att det handlade om forskning. Dvs att motivet skulle vara att skaffa sig kunskap. Men det finns knappast ngt starkt skäl att utan vidare acceptera den förklaringen. Givetvis kan en del forskare ha trott/ansett att detta var ett fullgott skäl. Men teknologin har inte uppkommit inom deras kretsar utan är en konsekvens av militärt motiverad forskning. Och Sverige har alltså fått tillgång till denna teknologi utan att behöva göra stora uppoffringar av ngt slag. Det förefaller väl rätt rimligt att detta har skett pga att vi uppfattats som en partner till de övriga västländerna under det kalla kriget. Dvs det verkliga skälet till att detta alls kommit igång kan ha varit att makthavare i västvärlden anser att det är av strategisk betydelse att behärska teknologin i praktiken. Varför det? T ex för att ha beredskap om fienden skulle komma att använda teknologin. Om man inte tror att det går att göra ngt åt fredsfrågor globalt, då är det antagligen rätt naturligt att man inför den typen av teknologiskt hot tycker att det är klokast att lära sig vad det är för ngt. Att alternativen skulle kunna vara värre.
Jag försöker att intala mig att detta sätt att resonera går att försvara åtminstone i nödfall.
Annars har jag problemet med att försöka förstå varför så lite av de existerande varningarna nådde ut. Den tystnaden verkar ytterst oansvarig om man inte kan se ngn legitim bevekelsegrund.
Mediernas förhållningssätt förblir emellertid oförsvarligt även om makthavare har tänkt i sådana banor.
Förutom militära bevekelsegrunder finns det sannolikt även viss grogrund för auktoritära metoder pga en misstro mot det demokratiska samhällets förmåga och vilja att försvara sig mot nedbrytande krafter.
När jag ögnade igenom en förteckning över tidningsartiklar från några av 1980 åren, påmindes jag om den dåvarande stämningen beträffande företeelser som aids och narkotika.
Jag kan tänka mig att det bland en del karriärmänniskor finns en ständig känsla av otillräcklighet visavi familj barn etc. Det finns en massa hot. Man fruktar att dottern kommer hem efter en tågluffning och har fått aids av ngn slipprig typ. Eller blivit indragen i knarkträsket. Och så är det den vanliga konflikten mellan föräldrar och barn, som en hårt arbetande karriärist kanske är mer känslig för och skuldbelagd utan att det nödvändigtvis finns ngt enkelt samband.
Jag kan tänka mig att sånt kan skapa en tyst acceptans hos en del inom de inflytelserika grupperna i samhället om att det behövs ngt extraordinärt. Att demokratin är för tandlös och all öppen debatt om auktoritära metoder är omöjlig att vinna.
Och i st för demokrati och offentlig debatt kommer då antagligen informella beslutsstrukturer och samförstånd utan demokratisk insyn.
Jag menar att detta kan vara ett av flera skäl till att en avancerad repression kan uppkomma i hemlighet när teknologin finns.

Men detta säger fortfarande ingenting om vad som är på agendan kring detta fn.
Det finns rykten om att tekniken har använts för att beteendemodifiera en utländsk politiker så att han ändrade sin utrikespolitik.
Och det förefaller ytterst troligt att man har noga funderat igenom hur man kan använda tekniken för just manipulation av politiker och av väljare. Det finns ju mängder av berättelser om människor som tycks ha blivit beteendemodifierade så att de fick ökad våldsbenägenhet.
Om det finns exempel på motsatsen, vilket ju hade varit mer väntat, så har det undgått mig.

Psykociviliseringen som kom av sig
Före vietnamkrigets slut tycks det ha funnits många som trodde på psykocivilisering med tekniska medel. Och tidigare ändå var det optimism kring de nyttiga tillämpningarna för att hjälpa sjuka människor på olika sätt med den neuroelektroniska tekniken.
Nu har det gått lång tid sen dess. Vad jag vet så tyder inte mkt på att de goda tillämpningarna tagits i bruk i ngn större omfattning. Tvärtom tycks man i hög grad undvikit sådant och i stället försökt göra brottslingarna värre.
Storebror tycks vilja skrämma alla så att de skall ge storebror mer resurser att utöva hemlig kontroll och övervakning över allt och alla. Ngn mer sofistikerad form av psykocivilisering än så tycks aldrig ha blivit av.
Det kan ju bero på att man inte känner till allt. Bilden är kanske en annan när man får veta mer. Men även det är ju rätt märkligt i så fall. Att man inte skulle berätta att man gör ngt konstruktivt.
Det jag nu har nämnt anser jag i viss mån är bevis för att det inte var forskningssyftet som var det verkliga motivet även om det fungerade som en förevändning och kanske uppfattades av en del forskare som det verkliga motivet. Genom att tekniken sen har använts för oetiska ändamål, utan uppenbart värde som forskning betraktat, har många forskare säkert haft en känsla av att det gynnar dem att tiga om vad de vet även om de inte varit med om övergreppen.
Man skulle kunna tänka sig att en del trakasserier av människor har skett för att sluta leden bland dem som vet ngt. Dvs ngn har medvetet burit sig extra illa åt för att kompromettera alla andra.
Exempelvis har det tydligen varit vanligt med att långvårdspatienter ofrivilligt fått elektroniska implantat (under huden) för automatiskt databehandling av diverse mätbara storheter.
Jag gissar att en sån handling inte upplevs som lika allvarlig som när människors tankar avläses och modifieras av staten. Detta gäller förstås även när tekniken används för tortyr.

Mitt egentliga syfte med att ta upp den här tråden är att jag ställer mig frågan om det finns planer på att använda tekniken för att i allt större skala påverka människors politiska ställningstaganden och deras köpvanor. Vanlig reklam utnyttjar ju ibland psykologi. Men med direkt inflytande över hjärnan går det att åstadkomma större effekt.
Vad finns det för skäl att tro att man inte har såna planer?
Är det inte rätt rimligt att hemlighetsmakeriet bör väcka såna misstankar?
Och, om det går att tjäna pengar på att sälja tjänster som för kunden innebär ekonomiska vinster eller ökat röstetal, verkar det sannolikt att det åtminstone finns tankar om detta bland dem som förfogar över teknologin.
Och hur många människor kan tänkas vara indragna i det tekniska nät som möjliggör sådan påverkan redan?
Hur vet man om man är tankekontrollerad tex? Svaret är att det går inte säkert att veta, för om tekniken används skickligt kan man inte skilja mellan sina egna impulser och utifrån kommande. Och på sina egna tankar och utifrån kommande. Orsaken att en del kan det är att tekniken i de fallen används för att trakassera folk och att de som kontrollerar inte anstränger sig för att dölja sina förehavanden. Även de som blir trakasserade kan vara ständigt utsatta för mer subtil påverkan som de inte genomskådar.
Saken är inte svartvitt.
Eftersom det är tänkbart att tekniken används på detta subtila sätt redan är det av intresse att veta hur många som kan tänkas vara inne i systemet.
Flera frågor uppkommer. Hur är det med tekniska begränsningar? Dvs hur många människor kan systemet hantera samtidigt? Om det finns tekniska begränsningar så innebär det att storebror vore tvungen att köra med samma påverkan till många samtidigt.
Detta är en begränsning från den kontrollerande myndighetens sida. Det innebär att om man vill påverka en grupp människor vid samma tillfälle så kommer det att uppstå vissa samvariationer som skulle kunna väcka misstankar. Om man kan hantera människor individuellt går det att manipulera olika individer i samma grupp vid olika tillfällen så att de inte misstänker ngt.
Om och när artificiell intelligens utvecklats som är tillräckligt avancerad, blir det möjligt att automatisera en subtil individuell behandling av många människor. Innan dess är detta alltför personalkrävande. Många agenter.
Men låt oss säga att vissa TV tittare som har storebrors tankekontroll utrustning i sina huvuden, har blivit utlämnade till påverkan som får dem att känna ngn typ av antipati när de ser en viss politiker och motsatt känsla inför en annan. Om den typen av påverkan kommer då och då under en längre tid bör det vara möjligt att påverka valresultaten med åtminstone några procent. En förstärkning av påverkan kan ske genom manipulationer av utsändningen (TV/Radio) som blir allt lättare i takt med digitaliseringen av all kommunikation. Det blir väldigt mkt tekniska resonemang om man skall göra detta tydligare. Enkelt uttryckt handlar det om psykologisk manipulation av subtilt och svårgenomskådat slag. Och om att även påverkan via TV/Radio kan göras individuell.

Vad kan man göra åt detta?
Jag tänkte ta upp teknikernas, vetenskapsmännens experternas roll i samband med radioteknologin inklusive digitala aspekter, dvs avancerade metoder, eventuellt hemliga, att överföra informationen på ett sätt som är svårt att upptäcka. Det är av stor betydelse att de som vet hur alla system är uppbyggda går att vinna för demokratin och det öppna samhället. Dvs att de inte bara oreflekterat låter sig användas för att bygga upp system som underlättar totalitär maktutövning. Fn är det ingen som ens frågar hur alla radiosystem egentligen använder spektrum. Det finns därför stora möjligheter att ha alla möjliga typer av hemlig radiotrafik igång.
Det är ngt som har betydelse för varje nations säkerhet att de demokratiska krafterna har rådgivare som förstår att det här är viktigt. Dvs experternas/teknikernas roll måste diskuteras. Hur kan man se till att dessa kommer att fungera till det öppna samhällets fromma? Som det nu ser ut så kan de makthavare (privata eller statliga) som har dolda agendor köpa sig teknisk expertis och oftast behålla ett visst grepp om dem eftersom det vanligen är fördelaktigare att jobba med det man kan när det handlar om spetsteknologi, vilket det oftast gör i såna hemliga sammanhang. Eftersom teknologi oftast inte är ngt hett intresse hos makthavare så är tekniker lite anonyma för dem. Jag tror att det behövs ngn sorts allmänt politiskt uppvaknande hos folk som har förutsättning att vinna såna människor. Dvs vinna sådana som inte traditionellt gillar politik. Alltså går det inte att vinna dem med det vanliga politiksnacket.
Det här är svårt för mig. Det är ingen ide att föreslå ngt ogenomtänkt. En möjlighet är att värva de bästa, skickligaste experterna inom olika teknikområden och sedan när de är vunna låta dem fungera som förebilder eller ngt sånt. Problemet är då hur man vinner deras lojalitet.
Och det är ju inte frågan om att värva bort folk från där de verkar. Då kommer det ju bara andra dit i stället som man inte vet ngt om.
Autentiska medier är ett sätt. Fakta gör intryck.
En annan möjlighet är att all teknikutbildning av den aktuella typen innehåller utbildning om sånt. Ngn sorts demokratisk vaccinering. Men jag vet inte hur det skulle gå till. Det krävs ju att man är båda välinformerad och självständigt tänkande.
Men man kommer hela tiden tillbaka till att det är mediernas naturliga uppgift att ge människorna bättre möjligheter att utvecklas på det viset.
Och vi är mkt långt därifrån idag.

En sak som har betydelse både för detta och för mkt annat är att det saknas människor med övergripande kunskap. Det går inte att motivera såna utbildningar från ngn enskild kommersiell verksamhets synvinkel. Men det kan ha väldigt stort värde för att skapa respekt mellan olika grupper. T ex mellan just politiker/rådgivare och experter av olika slag å den andra. Särskilt om det nu råder en så allvarlig förtroendekris mellan dem som tror på det öppna samhället och andra krafter. Det kanske är fullt möjligt att utbilda unga människor direkt till en sån kunskap. En annan väg är att värva folk ur olika specialområden när de har jobbat en tid och låta dem studera sånt som vidgar vyerna. Livslångt lärande pratar alla om. Men då handlar det sällan om sånt som ger perspektiv.

Platon hade ju en idé om hur man skulle vaska fram ledare av dignitet. Vi har ju ingenting i den vägen. Strunt i Platon, men ngn tanke om hur vi förädlar vårt styre borde vi väl kunna mäkta med ändå?
Det kanske saknas en sån diskussion därför att de som verkligen bestämmer fixar det på informella vägar.

2001-01-13
forts
Jag återupptar diskussionen om teknikerna. Alla diskussioner jag hört i medier som tar upp problem med teknikernas/experternas roll undviker att klart utsäga en sak: att staten potentiellt är den särklassigt farligaste förbrytaren. Genom sin kontroll över alla viktiga funktioner i samhället: lagstiftning, lagtillämpning, genom dess stora personella resurser. Hela idén med ett demokratiskt öppet samhälle har sin svaga punkt i att det kan etableras inofficiella maktstrukturer som helt omintetgör den självkontroll som det är tänkt att det demokratiska statsskicket skall innehålla. Just detta att det finns såna svaga punkter i systemet och att alla som släpps in i huvudmedias debattutrymme aldrig på allvar tar upp detta annat än i naivt urvattnad form, är frustrerande. Särskilt som det verkar helt uppenbart att mkt grova övergrepp har kunnat ske under lång tid med utnyttjande av alla de funktioner som borde ha kontrollerat varandra. Dvs de som verkar inom statsapparaten är i vissa avseenden som ett brottssyndikat som nästlat sig in under den formella demokratins yttre fasad och detta diskuteras aldrig ens som en tänkbar möjlighet.
Jag gissar att de flesta av de mest tongivande inom de nätverk som möjliggör denna situation sällan nämns i debatten utan den enda kritik som förekommer riktar sig mot sådana som är svagare förankrade i såna nätverk. Jag menar inte att man borde leta upp ngn doldis att förfölja i medierna eller ngt sånt men att det borde finnas en seriöst genomförd kartläggning av hur makten egentligen utövas. Observera att det finns alltid en risk med att börja rota i sånt här om det sker på ett ogenomtänkt sätt. Men jag tror att det finns möjligheter att klarlägga såna här saker på ett acceptabelt sätt. Exempel på ett dåligt sätt är att misstänkliggöra ngn på vaga grunder. Man kan inte förutse vad som händer. Det kan inträffa att ngn ur allmänheten bestämmer sig för att skipa rätt. Eller att statens agenter eller ngn som arbetar indirekt för dem iscensätter ngt som verkar vara utfört av allmänheten enbart för att medierna skall bli brända.
De som klarar att manipulera oppinionen under lång tid och konspirera (med hemlig teknologi mm) mot befolkningen utan att avslöjas måste vara skickliga. De har psykologisk insikt. Vet hur medierna/allmänheten reagerar. För att lösa såna här problem på ett konstruktivt och humant sätt bör man därför redan från början göra en konsekvensanalys som tar hänsyn till tänkbara konspirationer som jag nämnde ovan. (Förtydligande: dvs här menar jag med konspirationer t ex ngn form av angrepp på makthavare som sedan skylls på ngn ur allmänheten eller ngn annan lämplig syndabock. Det här kanske verkar som onödig försiktighet, men tyvärr tror jag att det är av vikt att vara på sin vakt mot dolska metoder. ) Det är min önskan att man tvättar bort den naiva inställningen att konspirationer inte förekommer och ersätter den med en strategi som går ut på att man skall minska motiven för såna händelser genom att dels visa att man är medveten om att sånt kan förekomma (tex genom att skildra exempel från tidigare) och dels genom att man har en genomtänkt analys av hur man kan förena hänsynen till människors integritet/deras familjers integritet etc, med kravet på att sanningen skall komma fram.
En klyftigt genomförd ickevåldspropaganda kan vara en del.
Klyftig dvs gör intryck på dem man vill nå.
(Och även när det gäller andra former av obehaglig behandling. Ni förstår principen. Den gyllene regeln: hur skulle ni själv vilja bli behandlad etc. Det måste vara möjligt att få vårt samhälle att fungera bättre både med öpenheten och med humaniteten. Både för medborgarnas och makthavarnas skull. Det är inte bra för medborgarna att makthavare känner sig oskyddade i olika avseenden.) Om det blir hämningslösa mediadrev på människor i samhällets inflytelserika grupper, de som ingår i såna där informella nätverk då läggs grunden till auktoritär maktutövning. Dessa grupper radikaliseras. Och det är farligt. Så tror jag att det är. Det är bättre att försöka få ett verkligt samtal än att flyga ngn i strupen. Ett verkligt samtal. Att få de auktoritära myndigheterna att avslöja sin uppriktiga syn på saken. Det förekom hos dem som argumenterade för psykocivilisering av fångar med tekniska hjälpmedel i början av 1970 talet att man pratade öppet om det. Och vågade polemisera mot de vanliga offentliga typiska åsikterna. Dvs att det är otänkbart att manipulera folks hjärnor etc.

Ingraham o Smith skriver (jag översätter ofullständigt och fritt)
"..om att man kanske måste argumentera för att det inte innebär ngn värdighet att vara en sjuk eller mentalt störd person, eller en kriminell...De flesta diskussioner om frihet tycks utgå från att människan bebor en naturlig värld, snarare än en social värld. Det undgår dem att det sociala livet innebär en hög grad av subtil styrning av människan.."
De menar att man vanligen invänder mot tankekontroll påtvingad av ngn despot, men att vi accepterar den rigorösa och doktrinära kontrollen från samhället självt... Telemetrisk kontroll av människor erbjuder möjligheten att reglera beteende med precision och på en undermedveten nivå och undviker grymheten att undandra människan hans subjektiva frihetskänsla.
(ur skriften 'Hjärna-Dator-Teknologi')
Och såna åsikter måste helt klart finnas hos våra myndigheter. Och mer än så.
Det är inte självklart att alla nyckelpersoner inom myndigheterna anser att det är ngt fel med tortyr så länge det inte avslöjas. Upptäcktsmoral kallas det visst.
Det är inte alla auktoritärer som är för såna orena metoder.
Men det finns många synsätt.

Frågan är vilka journalister som är skickliga nog att få dem att berätta vad de innerst inne tänker om saken. Det vore ett stort framsteg och skulle ge hopp för framtiden. Att däremot byta ut några politiker eller tjänstemän utan att närmare förklara varför vore värdelöst. Det har inget värde att straffa dem. Och dessutom är de antagligen formellt ostraffbara ändå. Det har ett stort värde att få veta hur de egentligen tänker. Så länge tystnaden består är vi ett kluvet samhälle. Det är min tro att det är en farlig situation.
Det gäller att få folk att förstå att staten är inte som 'kommissarie Larsen med den stora mustaschen' utan den kan ibland använda metoder som extraherats från de värsta totalitära samhällssystemen. Fascister och kommunister. Allt det dåliga har tagits upp och raffinerats och tillämpats inom västvärldens repressiva maktutövande organ. Den bästa teknologin/strategin överlever krigen och tas upp av segrarna oavsett vilken sida som utvecklade den.
Det vore intressant att veta i vilken utsträckning det förekommer att svenska staten infiltrerar organisationer i sverige och iscensätter våld som inte skulle ha förekommit utan infiltrationen, med eller utan beteendemodifierande tekniker. Aldrig så lite våldsbenägna individer i organisationer som hotar mäktiga intressen löper antagligen stor risk att utsättas för beteendemodifiering så att de komprometterar organisationen.
Såna saker behöver studeras och föras ut tålmodigt och outtröttligt om man skall minska risken för att det förekommer. Jag gissar att det behöver studeras mkt mer inom universitetsforskningen. Både historia, statsvetenskap och många andra ämnen borde ta ansvar för att sådant tas upp ordentligt. Konspirationernas och provokationernas historia och nutid. Statsmakten som provokatör och infiltratör och bråkmakare. Och vad som ligger bakom författningstridiga lagtillägg. Hur de motiveras. Hur lätt är det att genom provokationer driva igenom nya lagar? Och hur kommer man åt det. Inte kommer man åt det genom att undvika det. Hur lätt får det vara att demontera demokratin. Vad finns det för alternativ till att införa undantagsbestämmelser.

Att visa att det demokratiska systemet fungerar. Att det går att komma fram med viktiga saker via partierna. Att det inte är tillslutet och trögt.
Det förefaller som om just detta har inträffat på den sista tiden i samband med statsministerns inställning till djurrättsfrågor. Björn Elmbrant sade i P1 12/1 att alla journalister hade tolkat statsministerns uttalanden som enbart en fråga om röstfiske, trots att det han tog upp ofta förs fram av journalisterna själva i andra sammanhang.
Dvs det går inte att göra rätt om man är politiker.
Jag har ingen åsikt i just detta fall.
Men när det är ekonomiskt starka lobbygrupper som får samma genomslag är väl inte alltid journalisterna lika skeptiska, har jag en känsla av?

Beträffande den neuroelektroniska teknologins natur och användning.
I detta sammanhang förutsätts att den teknologi vi talar om består av små elektroniska anordningar som kan införas i en människas hjärna i rätt stort antal och som kan kommunicera med omgivningen via radiovågor.
Motiveringar för dessa antaganden diskuteras inte i ngn stor omfattning här.
Låt det räcka med att säga att myndigheterna sannolikt ljuger om att det finns icke inträngande tekniker med vars hjälp det går att följa en människas tankar på avstånd. Rent tekniskt är det inte möjligt enligt min bedömning utan det krävs verkligen fysiskt intrång i människornas hjärnor för att åstadkomma detta.
(I ett dokument som distribueras av [utelämnas] citeras Alva Myrdal ha sagt i ett officiellt dokument från 1972 att det gick att koppla ihop två människors hjärnor så att de kunde överföra upplevelser av intimitet till varandra som inte har förekommit någonsin tidigare. Hon varnade för farorna med den avancerade tekniken. (Jag har ej läst detta i original, det citeras i [utelämnas] )
Sedan 1974 dvs 2 år senare finns en grundlagsparagraf som innebär att myndigheterna inte får lov att göra intrång i människors kroppar. Jag vet inte hur det gick till att skapa den lagen. Om det fanns ngt samband med Alva Myrdals varningar. Jag har inte haft tid att undersöka detta närmare. Men den lagen, (som alltså inte direkt tycks förbjuda andra än myndigheterna?), tycks ge ett skydd mot ofrivillig inplantering. 1986 kom enl samma källa en lag som ändrade på detta. Har inte hunnit ta reda på det närmare.
Observera att senare, omkring 1995-1990 tror jag det var, kom påståenden om existensen av icke inträngande teknologi. (samma källa). Om man betänker att det finns lagar som förbjuder fysiskt intrång så är det ju från de repressiva myndigheternas sida intressant att kunna hävda att det inte behövs ngt sånt intrång.
Av det skälet, tillsammans med att det rent tekniskt är ohållbart, måste man fråga sig vad som är den återstående förklaringen(alltså förklaring av hur teknologin verkligen är beskaffad).
Det är i det sammanhanget som det förefaller naturligt att tro att teknologin nu består i ngn sorts miniatyrteknologi. Eventuellt så miniatyriserad att både avancerad radiokommunikation och datalagring är möjlig och med tillräckligt liten storlek för att kunna ta sig in i hjärnan via injektioner eller i form av medicinska preparat.
Och med ngn form av biomolekyl som ansluter direkt till neuroner etc.
(Har inte tagit del av den information om radiosubstanser/microchipslösning i mediciner som ges ut av [utelämnas] )
Det är förstås tänkbart att det krävs ngt mer än att preparatet kommer in i blodomloppet. Jag vill inte gissa men det har förstås betydelse att veta hur myndigheterna går till väga om det är så att det pågår en hemlig massinplantering. Det vet jag inget om men myndigheternas hemlighetsmakeri bör föda misstänksamhet hos oss. Och även om de inte har några såna planer just nu så är det givetvis av intresse att känna till hur de skulle kunna gå tillväga.
I en skriftsamling sammanställd av [utelämnas] framgår i ett av dokumenten att forskningen i samband med MKULTRA projektet var uppdelad i många av varandra oavhängiga parallella forskningsprojekt. Detta är sannolikt ett vanligt tillvägagångssätt för att kunna hemlighålla helheten förutsatt att resurser finns för en så ambitiös uppläggning. Och därför kan det finnas flera typer av teknologi, olika avancerade, inte nödvändigtvis så högt miniatyriserad som spekuleras just ovan.
Vidare förekommer det efter vad jag förstår att det ibland verkligen sker så som i citatet av Alva Myrdal, dvs att försöksledare och försöksperson båda har teknologin installerad i huvudet. I så fall förefaller det troligt att försöksledaren har en möjlighet att eliminera sin del ur huvudet med ngn metod. En möjlighet är att det finns mediciner som kan oskadliggöra miniatyrimplantaten.
Ngt sätt att stänga av måste nog finnas annars skulle väl inte forskare ta risken? Och även som ett sätt att skydda sig mot ngn fientligt sinnad nation eller grupp borde de som uppfunnit tekniken ha sett till att det finns motmedel. Ett sånt motmedel skulle ju ge intryck av att vara en effektiv psykofarmaka om den användes på ngn som är utsatt för trakasserier med teknologin och som betraktas som schizofren.
Detta förefaller väl lämpat för hemligt toppstyre, med en mängd personer längre ned i systemet som agerar i god tro. Som har bevittnat hur en patient med konstiga symptom blev frisk efter medicinering. Det skulle förklara en del.
Vad innebär det juridiskt sett, att medicinera in elektronik i kroppen? Om vi antar att det sker på det viset.
Jag tror inte det finns ngn explicit lag som tar upp såna subtiliteter som att en medicin innehåller ngn dold verkan som omvandlas till främmande hårdvara i kroppen. Gissningvis vore det värdefullt om det uppkom ett samarbete mellan experter på den tekniska sidan och jurister som har intresse av saken.
Det känns som att det behövs en hel akademi av kunnande och engagemang för att modernisera skyddet för medborgarna. Oavsett om det handlar om rättsskydd eller upplysning som får en liknande verkan. De välutbildade arbetar överallt för ngn som betalar dem bra och det är oftast ngn med partsintressen. De är uppbundna. Det gäller nog de flesta med karriärer som de är nöjda med.

Beträffande nanoteknologi. Den beskrivs ju som ngt kommande. Men det finns även i den öppna litteraturen informationer från 1970 och 80 talen som visar att en del steg tagits. T ex fanns mkt små komponenter/verktyg? inom hjärnforskningen, mindre än en 1000-dels millimeter. Och det publicerades arbeten om biochips som i just det sammanhanget innebar (molekylstor) miniatyrelektronik lämpad just för användning i hjärnan. Observera att termen biochip används i flera andra betydelser. En som tycks ha blivit på modet¹ nu är att biochips är en glasskiva (några cm stor tror jag) som är belagd med ngt avancerat biomaterial som används till sortering av gener. Termen chip brukar ju implicera att det finns ngn form av intelligent funktion och så är också fallet men med hjälp av biologiska/biokemiska processer i stället för elektroniska.
Givetvis finns mkt mer sekretessbelagd information om hur avancerad teknologin är vid den tekniska frontlinjen. Satsningen på hemlig hjärnforskning har sannolikt haft enorma budgetar under flera årtionden. Och den omständigheten att det sprids felaktig/medvetet lögnaktig information om ickeinträngande teknologi från flera håll gör det än mer troligt att man har ngt avancerat som man vill dölja. Jag vill inte peka ut ngn enskild, men det rör sig om forskare som bör vara väl insatta. Och de yttrar sig på ett sätt som ger intrycket att de inte vill att det skall gå att kontrollera uppgifterna. T ex allmänt hållna intetsägande (flummiga) resonemang om att allting avger elektromagnetisk strålning och att denna strålning innehåller information som man kan mäta från långt håll etc.
Samtidigt som elektronikens miniatyrisering fortskred alltmer och därmed blev svårare att påvisa, började det spridas uppgifter om att det skulle finnas ickeinträngande metoder.

Fotnot 1:
Senare har jag även sett att denna företeelse betecknas genchips.

forts eventuellt..