Rosor Mamma .... som blev min dotter ....

Inga Friberg .... änka efter Thure .... mor till Roland och Vivianne.

Mamma föddes 1911. Hennes liv blev långt. Hon dog 93 år gammal i februari år 2005.

När mamma var omkring 83 år började hon förändras. Hon blev svår att ha att göra med. Nyckfull och glömsk. Stora humörsvängningar och det var inte lätt att vara henne till lags.

Demensensjukdomen hade börjat, men det förstod inte jag. I hela sitt liv hade mamma haft besvär med ångest och oro. Efter att hon hade haft en stroke blev allt värre. Hon mådde fruktansvärt dåligt av ensamheten i sin lägenhet.

Vi genomlevde några fasansfulla år innan hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom.

Strax före sin 85 årsdag flyttade hon in i gruppboende för dementa. Plötsligt hade hon människor ständigt omkring sig och ångesten försvann. På bara ett par veckor förvandlades hon till en glad och go liten flicka.

På gruppboendet präglades det dagliga livet av värme och omsorg. Mamma kände sig trygg där. Borta var ångesten och den svåra ensamheten. Vi barn visste att hon hade det bra och det var en sådan lättnad att inte längre vara själva om ansvaret och omsorgen om henne.

Mamma kom att vara sex år på gruppboende och två år på sjukhemsavdelning.
Jag var hos henne de sista dygnen i hennes liv.

Onsdagen den 9 februari 2005 kl. 19.45

Ett ljus som brinner

Till Mamma
Jag höll din hand
smekte din kind
följde dig på vandringen.
Tillsammans såg vi ljuset
där far sträckte ut sina
armar mot dig.
Jag såg förväntan i dina ögon
och kände din själ
som en smekning mot min kind
när du gick in i hans famn.
Du log och allt var
stillhet och frid.
Vivianne

   Alzheimers sjukdom .... berättelsen om mamma