>> VARANTEATERN


HISTORIK  --  CV  --  MEDLEMMAR

 

>> HISTORIK

Hösten 1992 bildades ett humorkollektiv i Lund. Mest på skoj. Ingen visste nog egentligen vad de menade, mer än att de ville få en publik att skratta samtidigt som de själva hade roligt. Samtliga medlemmar träffades under gymnasietiden, de flesta gick i samma klass. De satte upp små anspråkslösa humorföreställningar i Lund 92 - 96; "Var är mor?", "Salmonella – berättelsen om ett hårdrocksband", "Sagan om de dumma hatten" och "De objudna – åtta as går på kalas".

Namnet Varanteatern togs 1995. En varan är en stor ödla som finns i Afrika, Asien och Australien, fast den har ingenting särskilt med namnet att göra; det lät bra.

1996 kom Varanteatern i kontakt med producenten Petter Bragée på Sveriges Television. Ett pilotprogram spelades in, och ett halvår senare sändes "Varan-TV" för första gången. Efter ett kortare sommaruppehåll började Varanteatern skriva manus till ytterligare en serie, som sändes under hösten –98. Medlemmarna tog då en välbehövlig paus från varandra.

"Varan-TV" repriserades sommaren –99, och då uppträdde Varanteatern runt om i Sverige, bl a på Aftonbladets trailer. Under sommaren spelades 10 nya avsnitt av humorsåpan "Kreml High" in, som senare sändes i SVT:s "Jupiter" under hösten.

År 2000 har hittills varit intensivt för Varanteatern: Förutom ett antal spelningar runtom i Sverige, bl.a. på Aftonbladets "Rockbjörnen" på Circus, har Varanteatern producerat humorshowen "Latinamerika", som spelats under hela våren i Lund/Malmö.

Varanteatern skriver allt manus och spelar i stort sett alla roller själva. Ingen har någon direkt skådespelarutbildning.

tillbaka >>


 >> CV

1992 – 2000 ca 150 liveframträdanden över hela Sverige, Bl a:
1996 Lollipop
1999 Hultsfred
1999 Piteå dansar och ler
2000 Rockbjörnen

----------------

1997 "Varan-TV", 6 x 30 min, SVT
1997 "Lucianatt – 97", sketcher, 15 min, SVT
1998 "Varan-TV", 8 x 30 min, SVT
1999 "100% Varan-TV" Montreuxnominering, SVT
1999 Reprisering av "Varan-TV", 14 x 30 min, SVT
1999 "Kreml High" 10 x 4 min, SVT
1999 "Bingolotto", sketcher, TV4

 

tillbaka >>


>> MEDLEMMAR

MAGNUS -- FREDRIK.Å -- JONAS -- FREDRIK.L -- OLOF -- DAVID -- ANDERS

 

# MAGNUS THOMSON

Född i Lund, bor i Malmö.
Kännetecken: enda spelaren i Korpen som glidtacklar på grus. Strategisk pollenallergiker med hiphopbyxa och vit TV. Akvarist och music lover: spelar plektrumbas i The Drums. Medlem i DJ-familjen "The Aquabut Soundsystem". Hävdar på allvar att Michael J Fox är riktigt rolig.
Kuriosa: spelar klarinett, schack och golf. Vaknade en morgon med mohikanfrisyr.
Skrattar högt åt: grisen som äter en bil i "Svart katt, vit katt". Tränar boxning. Äter gärna och ofta på restaurang, helst Thai, gärna sushi. Älskar att meta. Dansar apan i slutna sällskap.

 

# FREDRIK ÅKERMAN

Sångare i The Drums. Gillar musik. Reptilintresserad. Tittar gärna på Simpsons. Tycker att mjölk är gott. Spelar innebandy. Gillar te.

 

# JONAS SYKFONT

Ganska ofta får jag frågan, av okända människor, vem är du?

Och hur skulle man vilja beskriva sig själv? Det är väldigt svårt att svara på, för jag vet inte hur man uppfattas av andra människor. Men skulle inte du bli frestad om du läste en meny som kunde erbjuda dig en lite för kort kille med bara en touch av övervikt detta serverat med konstant klåda i hårbotten. Över detta så häller vi ett par läppar som är precis lite för fuktiga. Det är jag: Jonas Sykfont.

Mitt intresse för kläder och mode har alltid varit stort. Går jag ut så gör jag inte det för att ha roligt utan för att få en chans att visa upp mig i mina nya kläder.

Många som känner mig skulle nog säga att jag är en jobbig person med lite empati för mina medmänniskor. Det stämmer inte om du frågar min mamma.

Vidare så tycker jag att livet skall levas. Jag kan inte komma på en enda dag som jag har vaknat upp och tänkt tanken, Gud vilken jobbig dag det kommer att bli. Nej, upp som en sol (och ned som en pannkaka).

Jag tycker om att göra lite galna saker, så som att ta bussen till stan när jag lika bra hade kunnat kört bil, med sådana upptåg det är mig i ett nötskal. Denna lista på mina galna upptåg skulle kunna göras mycket lång. Men man kan lugnt säga att det är jag, Jonas, som får dom andra killarna i gänget att skratta!

Mitt intresse för modern dans, känner ni nog redan till. Det ÄR mitt stora intresse här i livet och hade det inte varit för mitt träben så hade jag varit en av alla dessa fantastiska utövare som finns.

Jag har precis tagit den sista tabletten mot min schizofreni. Dom säger att jag skall vara frisk nu!!

Ta det ovan nämnda om mig som en liten aptitretare av Jonas Sykfont.

Vill du ha mer av mig? Var då inte rädd för att ta kontakta: Jonas Sykfont från västkusten i Norge, där jag håller på att utbilda mig till kustjägare.

P.S Vill du sälja din Volvo 245, mörk blå, så köper jag den! D.S

 

# FREDRIK LJUNGBERG

Lagom lång och mycket attraktiv. Har ett genuint sportintresse, men detta utesluter ej en törst efter socialt umgänge. Söker ständigt nya utmaningar och står sällan och trampar i samma fotspår. Har dock en förmåga att blint tro gott om alla. Ser positivt på livet i allmänhet och kärleken i synnerhet.

P.S. Opålitlig i vissa sammanhang D.S.

 

# OLOF WALLBERG

Hej. Jag tycker oscars-galan är en av de största saker som finns och jag gråter ofta till "Lilla huset på prärien". Mest när Charles är sådär känslig som far. Jag är han som somnar i andra halvlek när vi tittar på italienska ligan. Jag somnar också när vi hyr video. Jag gillar att somna till TV:n helt enkelt. Andra verkar också tycka det är kul. Min nya idé som jag aldrig kommer att genomföra är att gå på fridykningskurs och lära mig hålla andan i fem minuter. Då kommer jag ha det mycket roligare än ni andra när vi åker till Las Palmas, Ljungberg.

Min roll i teatern är svårdefinierad. Det var jag som spelade den nyskapande punkgitarren när Mange vill att vi ska titta på honom i 8 dagar. Men även annars, i mer icke-instrumentala sammanhang, är jag lite utav en ackompanjör till de andra i teatern. Jag gillar att anpassa mig. Utanför vårt arbete umgås jag hellre med andra människor som jag valt själv. Det var ju Gud som valde att vi åtta självupptagna yngre bröder skulle gå på samma skola och de flesta i samma klass. Mitt övriga liv bestämmer jag gärna själv. Nu hör jag Ljungberg anklaga mig för blasfemi. Han ska ju förresten
konvertera snart. Till katolicismen.

Jag glömde bara säga att jag är lika fåfäng som de andra i teatern.

 

# DAVID WIBERG

Jag är väl inte den stillasittande typen precis; allting någonting på gång, alltid den där litet lätt stressiga och flyktiga blicken där jag kommer småspringande. Ett möte där, en lunch där, har sällan tid att stanna upp och reflektera. Egentligen handlar det väl om en slags attityd inför livet självt: saker och ting måste uträttas, och det fort! "Jag hinner nog med att slutföra det där gamla projektet, även om jag samtidigt tar på mig ett nytt ganska litet projekt", kan jag tänka. "Det lilla projektet" blir alltför ofta "det tidigare lilla, numera ganska stora projektet"...Och så håller det på, dag efter dag, vecka efter vecka, år efter år.

Ibland kan jag önska att jag kunde hyra en gård ute på landet, kanske några husdjur och en gammal bil att meka med. Gå och småfisa i trädgårdslandet om dagarna, och dra upp en och annan aborre om kvällarna. Men det blir väl tid för det också nå'n gång i framtiden. Det är ju alla fall cirka 40-50 år innan man ska dö!

Ha det!

 

# ANDERS ANDERSSON

Det finns så mycket som skiljer mig från de andra killarna. Så mycket att jag egentligen inte känner att jag har en naturlig plats i gänget. Varför får jag vara med? –Och nu när varankarusellen har börjat snurra så fort att det är omöjligt att hoppa av; måste jag vara med? Varenda repa, ”spånmöte” eller föreställning med tillhörande efterfest, är det som om vi befinner oss på olika planeter, gänget och jag. Jag har nyligen inträtt i den så kallade trettioårsåldern, har andra hobbys, annan musiksmak och tycker om att se på andra sporter på TV. Tyck inte ”Äsch!”, fatta att det är jobbigt! Det är ju ingens fel. Vi har inte pratat om det, och det skulle kännas hemskt om de fick veta hur jag kände på något annat sätt än om jag sa det till dem rätt upp i ansiktet. ”Face the bananas man, we’re different”. Så skulle jag säga.

tillbaka >>


info@varanteatern.com