HMHS Britannic
HMHS Britannic var det största fartyget av de tre systerfartygen, Titanic, Olympic och Britannic. När Titanic förliste hade man precis påbörjat byggnaden av HMHS Britannic.
Efter Titanic-katastrofen ändrade man flera olika detaljer i ritningen till Britannic för att göra henne mer säker.
Den 26:e februari 1914 sjösattes Britannic och skulle från våren 1925 trafikera sträckan Southampton - New York. Men när första världskriget utbröt så fick planerna ändras.
13:e november 1915 rekryterades hon av den brittiska flottan. Hela hennes interiör fick nu byggas om, hon skulle nämligen tjäna som ett flytande sjukhus. I mitten av december 1915 stod Britannic klar som sjukhus. Hon hade över 2000 sjukhussängar och 1035 sängar för sårade fångar, den medicinska besättningen bestod av 52 officierare, 101 sköterskor och 336 biträden, den övriga besättningen på fartyget uppgick till 675 män och kvinnor. Fartygets kapten var Kpt. Charles A Bartlett.
Bartlett började jobba på White Star Line (WSL) 1874 och genom att arbeta på flera av WSL fartyg fick han sitt MC (Master Certificate, sin kaptenspost). Han tjänsgjorde som kapten på fartyg som Germanic, Cedric och för ett kort tag också på Republic. Enligt hans dotter var han omtyckt bland hans passagerare, däremot tyckte inte WSL's styrelse om honom, mest för att han brydde sig mycket om säkerheten ombord.
Den 12:e december 1915 fick hon titeln His Majesty's Hospital Ship (HMHS) och den 23:e december lämnade hon hamnen i Southampton för att sluta upp vid ön Lemnos där Mauretania, Aquitania och Olympic ingick i "Dardanelles Service". Senare kom även Statendam till samma plats, tillsammans kunde de fem fartygen ta 17000 sjuka och sårade eller 33000 soldater.
Den 28:e december anlände hon till Naples för att fylla på kolförrådet, sedan begav hon sig till Egeiska havet (utanför Grekland), där fick hon se starten på 1916 och ta hand om 3500 sårade militärer.
Den 9:e januari 1916 anlände hon till Southampton för att där lämna över sårade till väntande tåg som transporterade de sårade till London. En månad senare återvände hon återigen till Southampton efter att ha hämtat ännu fler sårade, det här var hennes andra resa. Den tredje resan gick till Isle of Wight där hon fick tjänstgöra i en månad som flytande sjukhus. Den 6:e juni 1916 anlände hon till Belfast där hon blev friad från all militär tjänstgöring. Man började bygga om henne för post och passagerar trafik men innan man hann klart blev hon inkallad till militären igen.
Hennes fjärde resa började den 24:e september, nu med arbetare från en frivillig hjälporganisation, VAD (Voluntary Aid Detachment), de skulle skeppas till Mudros. 3:e oktober kom hon fram till Mudros och hjälparbetarna flyttades över till HMHS Galeka. Britannic blev tvungen att stanna i Mudros sedan några ur besättningen drabbats av matförgiftning, 8 dagar efter ankommandet till Mudros återvände Britannic till Southampton.
Britannics femte rutt gick till samma destination, Mudros. På hemvägen råkade hon ut för en svår storm, men kom hem välbehållen med 3000 sårade ombord. I samma storm hade Aquitania råkat illa ut och blev lagd i torrdocka, så nu fick Britannic påbörja sin sjätte resa bara fyra dagar efter sin hemkomst.
Britannic lämnade hamnen i Southampton på söndagen den 12:e november 1916, hon skulle skeppat ut redan kl 10.00 men kom inte iväg förrän efter 12.00. Fredagen den 17:e november anlände hon till Naples för påfyllnad av kol. Dagen efter skulle hon åka vidare, men försenades av en svår storm. Tisdagen den 21:a november ångade hon genom Kea kanalen i Egeiska havet, strax efter 08.00 skakades fartyget av en enorm explosion och började att snabbt sjunka. Kapten Bartlett försökte grundsätta henne på Kea öarna men förgäves, på bara 55min var Storbritaniens största fartyg ett vrak på botten. Fyra och ett halft år efter Titanics förlisning.
Britannic ligger på sidan på ca 105m djup, det var så grunt att hennes stäv träffade botten innan fartyget hade sjunkit helt, detta gjorde att stäven kröktes. Hon upptäcktes 1976 av en undervattens-expedition ledd av Jaques Cousteau. Hon är i sin helhet intakt förutom det enorma hål framme i stäven. Kpt. Bartlett var den sista att lämna fartyget, ombord på fartyget vid explosionen fanns 1100 personer, 30 omkom. De flesta av de 30 omkommna dog då två livbåtar släpptes i för tidigt och drogs in i de ännu snurrande propellrarna.
Besättningsmedlemen Violet Jassup är en märklig kvinna. Hon arbetade ombord på Titanic och lyckades komma med i en av livbåtarna, hon var också ombord på Olympic när denne kolliderade med HMS Hawke och nu överlevde hon Britannics katastrof.
Trots alla ombyggnationer för ett säkrare fartyg sjönk hon på bara 55min, med liknade skador som Titanic. Då Titanic klarade sig utan några ombyggnationer hålla sig flytande mer än tre gånger så länge förklaras av att flera av de vattentäta dörrar (som skall vara stängda) var öppna på Britannic, vilket förklarar att hon sjönk så snabbt. Att de var öppna berodde antagligen på att det var skiftbyte kl 08.00, varför finns det inget känt svar på.
Varför hon sjönk kan ingen svara på säkert. Det finns många teorier, vissa tror att hon blev torpederad av en tysk ubåt, andra påstår att hon körde på en mina. Men en sak som är säker är att hon idag är den största ångare som vilar på havets botten.
Tillbaka till