Ett samarbetsprojekt mellan institutionerna för Socialt Arbete, Samhällsvetenskapliga fakulteten och Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Medicinska Fakulteten, Göteborgs Universitet samt Vuxenpsykiatriska kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal och kommuner i Västra Götalands län.

Studier som bedrivits med alkoholberoende patienter under ledning av docent Jan Balldin vid Institutionen för Klinisk Neurovetenskap har utvecklat kunskapen om behandling med farmaka i kombination med psykosocial samtalsbehandling. Genom att läkemedlet, Campral blivit tillgängligt har efterfrågan på denna behandlingsform blivit efterfrågad av allmänhet och vårdgivare. Behandlingsformen har rönt intresse både regionalt och nationellt inom missbruksvården.

En referensgrupp har sedan våren 1997 medverkat i diskussionerna för framtagandet av behandlingsprogrammet. Gruppen sökte och beviljades projekteringsmedel hösten 1997, för att möjliggöra en ansökan om projektmedel från Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Socialstyrelsens Utvecklingsenhet. Villkoren för beviljande var att projektidén

• prövats i tre politiska nämnder, (Hjo, Alingsås och Mölndal), samt i
• en sjukvårdsnämnd, (Södra Bohuslän) och
• att kommunerna var intresserade av att arbeta utifrån behandlingsprogrammet.

Socionom, Lasse Pelttari, fick uppdraget att under några månader få tillstånd samverkan med tre kommuner samt formulera ansökan ställd till K.V.G. Kommunförbundet Västra Götaland, senare Regionstyrelsen för Västra Götaland.

De 3 kommunala socialnämnderna biföll projektdeltagande och ställde sig bakom ansökningarna till Socialstyrelsen och Länsstyrelsen där ansökan prövades. ÅB-projektet beviljades två tredjedelar av det sökta beloppet. Regionstyrelsen i Västra Götaland har mottagit ansökan 98-06-16 men har ännu inte lämnat besked, svar väntas under våren 1999.

När projektet beviljats medel och blivit verkligt tillträdde Lasse Pelttari, den 1/7 –98 tjänsten som projektledare för ÅB-projektet.

ÅB-projektet upprättade en handlingsplan gällande våren -98 där man åtog sig att informera om det "återfallspreventiva kombinationsprogrammet vid alkoholberoende" till Primärvård, Företagshälsovård och socialtjänstens specialiserade öppenvård. Arbetet utvecklades genom att läkargruppen tagit fram ett skrivet informationsmateriel avsedd för behandlande läkare.

Information om projektet har skett genom möten mellan kommun och sjukvård samt genom projektdeltagarnas kontakter telefonledes, genom personliga besök, brev, möten, seminarier och massmedia. Ambitionen att på ett strukturerat sätt ge information till intresserade kommuner och bygga upp utbildningskapacitet som motsvarat efterfrågan har fullföljts.

På uppdrag av Referensgruppen har sedan våren 1998 docent Jan Balldin och kurator Gun-Britt Eriksson, SU/Mölndals informerat och utbildat personal från socialtjänst, specialiserad missbruksvård, företagshälsovård och sjukvård om läkemedel och behandlingsmetod enligt ÅB-projektets program. Sedan hösten 1998 har även Guje Petersson, Kvinnoenheten och Marje Lepp, Centrummottagningen, Primärvården Göteborg varit inbegripna i utbildningen. Efterfrågan på information och utbildning har ökat i takt med att Campral och den till läkemedlet kopplade behandlingen blivit känd bland allmänheten. Flera kommuner i Västra Götalands län önskar kunna erbjuda programmet som ett komplement till sina förebyggande arbeten. Fram till mars 1999 har behandlare från 21 kommuner tagit del av utbildningen. ÅB-projektet räknar med ytterligare fler kommuner till de 2 återstående utbildningsgrupperna. Sammanlagt kommer ett åttiotal behandlare vara utbildade och primärvårdsmottagningar i länet kommer att ges läkarinformation.

Personal från alkoholrådgivningar och andra kommunala öppenvårdsmottagningar som genomgått utbildningen, uppfattar metoden "Coping Skill" som ett väl strukturerat och bra komplement till övrig behandling. Vetenskapliga undersökningar visar på goda resultat vid användandet av behandling enligt "Project Match". ÅB-projektet kommer att göra en kursutvärdering bland de som genomgått utbildningen bl.a. för att försöka avläsa om implementering av metoden haft avsedd framgång.

Fram till mars 1999 har 15 personer genomgått och 44 personer befinner sig i den centrala behandlarutbildningen. Flera av dessa behandlare arbetar i dag med patienter utifrån upplägget av programmet.

Patientutvärdering skall göras efter 12 månaders behandling. De första patienter som genomgått hela behandlingen är klara augusti 1999, men ännu är således inga patientutvärderingar gjorda. ÅB-projektet kommer att samla in uppgifter om behandlingsresultat från de kommuner som medverkat i utbildningen i form av kvalitetssäkring. Instrumenten som ska användas är Alkokort, AVI-R(2), SCL 90 och DSM-IV, bilaga.

Projektet skall i första hand stödja de samverkansformer som redan finns mellan kommuner och sjukvård. I de fall samverkan inte fungerar skall projektet understödja och vid behov initiera sådant samarbete mellan dessa parter som patienter/klienter är i behov av. Projektet har redan öppnat dialoger mellan socialtjänst och sjukvård inte bara i de tre nyss nämnda kommunerna utan även i andra kommuner.

Läkargruppen om 4 personer har tagit fram ett informationsmaterial med vilket de ska kontakta primärvårdsmottagningar, specialistmottagningar samt företagshälsovård för att där informera om behandlingsprogrammet och farmaka behandlingen. Informationen skall i viss mån ses som en motvikt till en ensidig preparatinformation från läkemedelsföretag.

Studien kommer koncentreras på 6 kommuner som deltar i utbildningarna. Genom intervjuer med ett tre - fem personer från olika verksamhetsområden kommer vi att studera,

- vilka yrkesgrupper går utbildningarna, utbildningsnivå.

- om utbildningen medfört förändringar i förhållningssätt.

Följande frågeställningar ligger till grund för studien,

I vilken omfattning har implementering lyckats?

Delfrågor:

I vilken utsträckning har korrekt tillämpning av metoderna skett?

Vilka kontakter med välfärdssystemet har klienterna haft? (I denna uppgift ingår att så utförligt som möjligt identifiera målgruppen inom socialtjänsten och sjukvården).

Vilka samarbetsformer etableras, deras effektivitet och vilka hinder finns det för denna typ av samarbete? (Målet för denna delstudie är att finna olika modeller för samverkan där bl.a. huvudmannaskap och vardagsrutiner diskuteras).

Hur har referensgrupp respektive resursgrupp arbetat? (Denna fråga bör besvaras genom dels en dokumentation av gruppernas arbete men också genom att analysera detta i förhållande till resultaten av de tre föregående frågeställningarna. Speciellt bör frågan hur kompetensen i Västra Götalands län i en framtid kvalitativt bibehållas och kvantitativt utvecklas besvaras).