LSD

Ruset är lynnigt

Drogtyp

LSD hör till hallucinogenerna - de medvetandeutvidgande droger som också omfattar designer drugs, meskalin (från peyotekaktus) och psilocybin (från svampar). Hallucinogener har varit kända sedan antiken. Från europeisk medeltid känner man till bolmört, spikklubba och vinda. LSD är en förkortning för lysergsyradietylamid. LSD säljs uppsuget i läskpapper.

Framställning

LSD framställdes första gången i ett laboratorium 1938 från kemiska föreningar i en mjöldrygesvamp. På 1950- och 1960-talet användes LSD i behandlingen av psykiatriska patienter. Det ledde emellertid i en del fall till psykoser och självmord. LSD dök upp i 1960-talets hippiekultur i USA och spreds därifrån till Europa.

Utbredning

Trots en minskning av beslagen av LSD i en del länder räknar man med att det generellt finns mer LSD på marknaden idag än tidigare. Drogen tycks locka bland andra de mer härdade ecstasyanvändarna.

Verkan

Ger starkt förvrängda tankar och sinnesintryck. Ruset är nyckfullt och oförutsägbart och växlar mellan härliga syner och kraftig ångest med panikreaktioner - så kallade snedtändningar.

Skadeverkan

Kroppen utvecklar snabbt tolerans, så det behövs större doser för att utlösa samma effekt. LSD ger inte fysiskt beroende, men kan ge psykiskt beroende. LSD kan ge flash-backs, då ruset återvänder utan att man har tagit något. Psykoser som liknar schizofreni kan uppstå efter användning av LSD.