Tidningsuppropet blev en succe. In kom mer än 250 brev med berättelser om lekstugor runt om i hela Sverige. Nästan alla brevskrivare var kvinnor, och många av dem var lite äldre, men enstaka aktiva lekstugeflickor i 8 -12 års åldern delade också med sig av sina erfarenheter. Merparten av breven innehöll fotografier eller teckningar av älskade små trädgårdshus. De allra äldsta lekstugorna i brevmaterialet är från 1880-talet så Lekstugearkivet dokumenterar en mer än hundraårig svensk lekstugetradition.

Sommaren 1997 fick jag tillfälle att presentera delar av Lekstugearkivet vid en sommarutställning i Leksands Kulturhus. Vi kallade utställningen FLICKORNAS LEKSTUGOR och valde att belysa lekstugor ur ett mer pedagogiskt fostrande perspektiv. Från privatpersoner i Leksandstrakten, Norrköpings stadsmuseum och Husgerådskammaren lånade vi lekstugeföremål från tidigt 1900-tal och framåt. Dessa visades i montrar och uppbyggda lekstugestånd. Ur Lekstugearkivet hämtades fotografier och textutdrag som beskrev svenska lekstugor i skiftande miljöer från hela Sverige.

Vid institutet för folklivsforskning uppmanade man mig att presentera lekstugematerialet i bokform. Jag har nu lämnat manus till en bok med titeln LEKSTUGOR, om lek, lust, glädje och gemenskap - en dokumentation till Carlsson Förlag i Stockholm. Boken innehåller över hundra bilder och kommer ut i handeln under våren 1999.