Det kalla kriget




Vilka motsättningar låg bakom det kalla kriget? Vad hände med de två blocken i militärorganisatoriskt hänseende?

Ett flertal orsaker låg bakom det kalla kriget. 1945 samlades Churchill, Stalin och Roosevelt för att dra upp riktlinjer för efterkrigstiden. Ett var Östeuropas ställning efter kriget. Efter långs diskussioner kom man överrens om att de stater I Östeeuropa som hade gräns mot Sovjet skulle styras av regimer som var vänligt inställda till detta land. Styrelserna skulle tillsättas genom fria och demokratiska val. Tolkningarna av av dessa riktlinjer ökade motsättningarna mellan Sovjet och väst.

Sovjet hade stora krav på att få ta ut ett stort skadestånd eftersom de under krigets gång utsatts för enorm ödeläggelse. Västmakterna kunde inte gå med på Stalins höga krav. För att få ett slut på diskussionen krävdes kompromisser och dessa ökade den växande misstron på båda sidor. Motsättningarna var både politiska och ideologiska. Från sovjetisk sida var man rädd att väst skulle försöka tränga undan kommunismen i Sovjet för att själva slippa kommunistiska revolutioner. Västmakternas handlande efter krigslutet sågs som ett försök att begränsa Sovjets inflytande i Östeuropa. Bland staterna i väst föranlåg en stark fruktan för att kommunismen skulle sprida sig. Man såg hur utvecklingen skedde i de länder som kontrollerades av ryska trupper. Sovjet fortsatte sin expansion och från amerikanskt håll var man övertygade om att ryssarna skulle tränga ner mot Medelhavet om de inte hejdades med maktsspråk.

Utvecklingen under det kalla kriget formade två block, västblocket och östblocket. I västblocket bildades 1949 NATO - Nordatlantpakten. Det var en förbindelse mellan en rad västeuropeiska länder smat USA och Canada. USA hade redan visat att de hade atombomber och 1949 insåg de att även ryssarna fått fram atombomber. I USA ökades nu trycket på att få fram vätebomber. Försvaret i USA och NATO rustades upp. i Dag ingår ett flertal länder i NATO. I östeeuropa skedde det också blockbildning. 1947 hade de östeuropeiska staterna samordnats genom den kommunistiska informationscentralet - Kominform, som diregerades från Moskva. Öststaternas militära resureser samordnades. det dröjde dock till 1955 innan de ingick i en formlig militärallians - Warszawapakten. Kina, Nordkorea och Mongoliet tillhörde också östblocket och nu fanns det ett väl sammanhållet kommunistiskt block från Elbe i väst till Stilla havet i öst.



Jugoslavien intog under Titos ledninga en särställning. Förklara och glöm inte att beakta orsakerna. Vad hände med landet under tidigt 1990-tal?

Jugoslavien var det enda kommunistiska land som Sovjet inte lyckades få övertaget om. Landet ville inte diregeras från Moskva och en brytning skdde redan 1948. Tiot hade hjälp av en välorganiserad partisanarmÈ och hade under andra världskriget kunnat fördriva tyskarna och överta makten. Eftersom Tito kunde förlita sig på sin egen arme blev han aldrig så beroende av Sovjet som de andra öststaterna blev.

Ett närmande mellan Jugoslavien och Sovjet skedde efter Stalins dös men Jugoslavien höll fast vid sin ideologiska linje om att varje land skulle ha rätt att välja sin egen väg till socialism. Balkan har under alla tider varit ett oroligt hörn av Europa med krig och förödelse. Tito var den förste som lyckades ena landet, trots alla olika slags människor som bodde i landet. Efter Titos död fanns det dock ingen man av samma kaliber att tillgå och de olika staterna tyckte givetvis att de kunde styra landet bättre än alla de andra staterna kunde. Under tidigt 1990-tal bröt så kriget ut.
Slovenien och Kroatien förklarade sig självständiga i juni 1991. Omfattande etnisk rensning genomfördes i de ockuperade områdena.



Vad slog den sk Trumandoktrinen fast?

Trumandoktrinen slog fast att USA "skulle stödja alla fria folk som gör motstånd mot att underkuva dem genom väpnad minoriteter eller egnom tyck utifrån". Detta blev en riklinje för USA:s efterkrigsployik. USA engagerade sig över hela världen för att hejda kommunistisk maktutvidgning.



Redogör för Marshallhjälpen. Varför tackade de kommunistiska länderna nej?

För att kunna verkställa Trumandoktrinen måste man komplettera med ekonomiska åtgärder. USa erbjöd sig därför att hjälpa till att bygga upp det krigshärjade Europa efter andra världskriget. Sytet var att förhindra ett ekonomiskt sammanbrott, vilket kunde leda till kommunistiska revolutioner. Biståndet kallas Marshallhjälpen efter initiativtagaren, den amerikanska utrikesministern marschall. De kommunistiska länderna blev erbjudna hjälp men tackade nej pga att Sovjet tvingade dem till det. Sovjet menade att Marshallhjälpen var ett amerikanskt försök att ekonomiskt erövra Europa.



I vilket sammanhang infördes den sk Berlinblockaden? Vilka blev konsekvenserna för tyskt vidkommande? (Hur delades Tyskland?)

Det besegrade Tyskland skulle behandlas som en ekonomisk enhet och stå under uppsikt av kontrollrådet. Samarbetet föll samman 1948 och västmakterna införde en gemensam valuta i sina zoner. När den kom att gälla även Västberlin svarade Sovjet med att stoppa alla transporter västerifrån till Berlin för att tvinga västmakterna att ge upp sin del av staden. Västmakterna organiserade då en luftbro där livsmedel och bränsle från väst flögs in till två och en halv miljon berlinare.

Genom denna gigantiska luftbro misslyckades blockaden och den upphävdes efter mindre än ett år. När blockaden var över, lät västmakterna sina zoner bilda en självständig stat, Förbundsrepubliken Tyskland. Huvudstaden blev Bonn. Efter några månader gjorde Sovjet samma sak och ombildade sin ockupationszon till Tyska demokratiska republiken som kom att kallas Östtyskland eller DDR. I denna stat blev Östberlin huvudstad.



Att TV-serien MASH utspelas under Koreakriget vet vi väl alla. Däremot är inte orsakerna till kriget så kända. Berätta om bakgrunden.

Korea hade efter andra världskriget delats i en nordlig och en sydlig ockupationszon. den norra besattes av ryssar och den södra av amerikaner. Efter ett tag upphörde ockupationen och två självständiga stater upprättades. Nordkorea, med anknytning till östblocket och Sydkorea som hörde hemma i västblocket.

Sommaren 1950 utbröt strider mellan de två staterna. FN:s säkerhetsråd utpekade Nordkorea somangripare och uppmanade nordekoreanerna att inställa finentligheterna. Nordkorea vägrade och FN rekommenderade att man skulle ingripa militärt till Sydkoreas försvar. Efter ett senare beslut överlämnades den militära aktionen till USA men även en del andra stater sände trupper till Sydkoreas undsättning. Man kunde nu driva nordsidans trupper ända upp till gränsen till Manchuriet. Då grep Kina in och skickade en halv miljon män till Nordkoreas hjälp. Striderna avstannade ungefär längst de gamla gränsen mellan Nord och Syd. efter långvarig förhandling slts vapenstillestånd 1953.



Situationen på Cuba påverkade allvarligt stormaktsrelationerna under det tidiga 1960-talet. Vad utlöste krisen 1962?

På hösten 1962 flög amerikanska spaningsplan över Cuba och fotade landet. Fotona visade anordningar för uppskjutande av medeldistansraketer. Sovjet höll på att uppföra raketbaser. Det skulle innebära att Sovjet hade möjlighet att beskjuta hela den Nordamerikanska kontinenten. Amerikanerna var tvungna att förhindra detta till varje pris. Man beslöt att blockera all sjöfart till Cuba för att förhindra de sovjetiska fartygen från att föra utrustning till de sovjetiska baserna.

Medan ett tjugotal fartyg var på väg mot Cuba grupperade sig amerikanska krigsfartyg längst Cubas kuster. I farvattnen runt Cuba fanns också sovjetiska ubåtar. En hel värld väntade i spänning på vad som skulle hända, och erfrarade det värsta, ett världsomfattande kärnvapenkrig. Sovjet slog dock till reträtt och de ryska fartygen fick order om att vända.

President Kennedy och den sovjetiske regeringschefen Churstjev inledde förhandlingar och Sovjet lovade att avlägsna robotbaserna och USA förklarade att man inte skulle besätta Cuba. Fiedel Castro som var ledare på Cuba hade ingenting att säga till om.



Beskriv Kina under Mao. Hur påverkades de rysk-kinesiska relationerna

Man hade Sovjet som förebild när man byggde upp Kina under Maos tid. Femårsplaner utvecklades (med ryska hjälp) och man satsade hårt på att genomföra en jordreform och bygga upp den tunga industrin. Den våldsamma satsningen på industrin satte ekonomin i obalans och i slutet på 1950-talet började man överge den sovjetiska förebilden. Man satsade på kollektivarbete i stor mån. Eftersom det fanns stor arbetskraft i KIna använde man denna till sådant som industrier gjorde i andra länder. Miljontals människor byggde dammar, grävde kanaler, framställde järn i små masugnar tex. Detta ledde dock inte till de uppsatta målen man hade och läget förvärrades då Sovjet drog tillbaka de tusentals ryska experter som fanns i landet. Kina hade blivit en besvärlig konkurrent till Sovjet om ledarskapet för världens kommunister.

I Kina inriktade man nu sig på att ta landet ur sin svacka och efter bra satsningar på mindre industrier och jordenheter kunde man knappt skönja den ekonomiska svackan. Arbetare som gjorde goda arbetsinsatser belönades med lönetillägg. Moa tyckte att den nya inriktningen av ekonomin som ett svek mot kommunismens ideal.

Vid mitten av 1960-talet startade Moa och hans närmaste en massrörelse mot dem som ansågs ha lämnat den rätta socialistiska vägen. Denna kampanjen fick namnet kulturrevolutionen. Moa riktade sig framför allt till ungdomen. Miljontals fanatiska unga maoister organiserades i "röda garden". Med Moas lilla röda drog de unga rödgardisterna runt i Kina och utövade emallanåt ett skräckvälde. Ingen gick säker. I flera städer blev det blodiga strider mellan rödgardister och arbetare.
Under 1969 började landet återgå till ordningen men om det hade fortsatt hade landet troligtvis lamslagits både politiskt och ekonomiskt.



Sovjetunionen hade vid ett flertal tillfällen problem med sina allierade i Östeuropa. Vilka kontroverser känner du till?

Det var ett arbetaruppror i Östberlin och man krävde fria val och regeringens avgång. Den östtyska orningsmakten lyckades inte få situationen under kontroll och det var inte förrän ryska stridsvagnar sattes in och öppnat eld mot demonstranterna, som upproret kunde slås ner.

1956 skakades Polen av strejker.
Situationen löstes genom att den ryska marskalk som varit polens försvarsminister kallades hem och Polen fick större bestämmanderätt över sin ekonomi.

Oron spred sig till Ungern där en revolt bröt ut. Strider mellan ungrare och sovjetiska förband pågick under ett par dagar. De sovjetiska trupperna lämnade Budapest efter ett par dagar och förhandlingar inleddes. Man tillsatte en ny regering och det antyddes att Ungern skulle lämna Warszawapakten och bli en alliansfri stat. En knapp vecka efter det att de sovjetiska trupperna lämnat Budapest ryckte Röda armen in med över 2000 stridsvagnar. De omringade staden och slog ner upproret efter ett par dagars blodiga strider.

På våren 1968 framträdde en ny ledare i Tjeckoslovakien som försökte skapa större ekonomisk frihet och öka handeln med länderna i väst. Censuren avskaffades och tryck och yttrandefriheten blev större. Folket jublade. Sovjet ansåg återigen sin ledarstat hotad och beslöt sig för att tämja den tjeckiska frihetsrörelsen. I augusti 1968 invaderades Tjeckoslovakien av trupper från Sovjet och de övriga Warszawapaktsländerna utom Rumänien. ledaren störtades och man satte in sovjettrogna politiker. Från sovjetisk sida sa man att det var de socialistiska staternas plikt att gripa in, då socialismen hotades i ett land, där den hade segrat.



Nordirland är en konflikthärd som ofta uppmärksammas i media. Vad beror motsättningarna på?

Motsättningarna beror på en gamal konflikt mellan protestanter och en katolsk minoritet, som på olika sätt har hållits tillbaka och missgynnats. När Irland blev till 1922 stannade Nordirland kvar i unionen med England. Katolikerna vill att de två staterna skall bli en medan protestanterna fruktar för en sådan utveckling.

I slutet av 1960-talet skärptes motsättningarna. En våldsvåg med mord och bombattentat började svepa fram över Nordirland och därför sände den engelska regeringen trupper till Nordirland för att återställa ordningen. De engelska trupperna ansattes hårt av IRA (Irish Republican Army) som började döda engelska soldater. Våldet trappades nu upp från båda håll. (IRA är en privat armÈ som grundades på 1920-talet i syfte att framtvinga en återförening.) Det kostar mycket för England att hålla sina trupper på Nordirland men om de dras tillbaka finns risken för inbördeskrig.

Länge trodde man att problemet inte skulle kunna lösas men de senaste åren har fredsavtal uppförts och våldet har minskat i styrka. Ett tag rådde det totalt vapenstillestånd men nu så har olika attentat återigen uträttats. Förra året gick invånarna till val om hur de ville ha det och den sida som vill ha ett fredligt Nordirland vann.



Vad föranledde Martin Luther Kings politiska aktiviteter? Hur påverkades situationen?

Sedan slutet av 1800-talet var de svarta medborgarna i USA skiljda från de vita genom att de inte fick gå i samma skolor, teatrar, hotell eller använda spårvagnar. 1954 gjordes betydelsefulla ansträngningar för att förbättra de svartas situation. USA:s högsta domstol förklarade att rasåtskillnad i skolorna var olagligt. Många vita hade svårt att godta detta och presidenten fick i vissa fall sätta in fallskärmstrupper för att skydda icke vita elevers skolgång.

För de svarta var detta startsignalen för att börja ta itu med andra former av dikriminering. Martin Luther King blev den samlande gestalten i striden mot de vitas fanatism. Man utövade olika påtryckningar för att föra fram sin sak. Bl. a avskaffades rsåtskillnaden i bussar efter en årslång bojkott i Alabama. Andra kampanjemedel var protestmarscher, sit.ins och passivt motstånd. De svarta lät bli att försvara sig även när de blev attakerade och misshandlade. Det fanns i och för sig svarta som tog till öppet vål och plundrade butiker m.m.

Med hjälp av massmedia skapades en stark opion för de svartas sak. 1964 undertecknade president Johnsson en ny medborgarrättslag som förbjöd rasdiskriminering i alla former. De svarta skulle i fortsättningen vara likaberättigade medborgare. De svartas situation var dock långt ifrån löst och än idag finns det mycket rasism i USA.



Med vilka reformer förknippas Michail Gorbatjov?

Glastnost - öppenhet och perestrojka - omandning.



Vad innebar det syafrikanska apartheidsystemet? Hur länge var det aktuellt?

I Sydafrika utgör de vita en mycket stor minoritet av befolkningen. Under 1940-talet segrade ett parti med rasistiska idÈer vid valen i Sydafrika. Man började genomföra en konsekvent rasåtskillnad som kom att kallas apartheid. Den går ut på att skilja svarta och vita åt inom alla delar av samhället. De svarta tvingas bo i särskilda områden, sk bantustans, där de får styra sig själva. Självstyret var dock ett bedrägligt sken. Den avgörande makten tiihörde de vita, som utnyttjade de svarta som billig arbetskraft till sina industrier och gruvor. De svarta som arbetade i vita områden stod under sträng bevakning och måste alltid bära pass med sig. Den som ertappades kunde dömas till tvångsarbete. Den som hade tillstånd att befinna sig i en stad fick inte ta familjen med sig. Att strejka var i lag förbjudet.

Ekonomiska bojkotter riktades mot Sydafrika men utan större effekt. Sydafrika är ett rikt land och en viktig handelspartner för stora delar av världen. Nu finns dock apartheid inte kvar längre. Nelson Mandela, ledaren för ANC, satt 28 år i fängelse innan han till slut blev fri och kunde efter ett tag inta platsen som ledare i Sydafrika. Apartheid var aktuellt från slutet på 1940-talet till början av 1990-talet.



I vilket sammanhang bildades staten Israel? Vilka utrikespolitiska konflikter har präglat landet?

Under första världskriget blev britterna herrar i Palestina. De lovade judarna att de skulle hjälpa dem förverkliga idÈn om ett judiskt nationalhem. Efter andra världskriget blev det judiska kravet på ett eget hemland allt starkare. Judarna fick stöd av många stater, bland annat USA och Sovjet. Det fanns en vilja att gottgöra judarna för vad som hänt under andra världskriget. Araberna betraktade dock Palestina som en arabisk stat och gjorde våldsamt motstånd. Britterna bestämde sig för att lämna Palestina och låta FN avgöra landets framtid. FN beslöt att dela landet mellan araber och judar.

1948 utroppades så judarna sin del av Palestina som en fri stat och med namnet Israel. Först var man i krig med araberna precis när staten Israle hade utroppats. Efter ett års strider slöts vapenvila men inte fred. 1956 kom ett andra krig mellan araber och judar. Drtta var ett rent anfallskrig från Israels sida i avsikt att förbättra landets situation. USA och Sovjet tvingade , genmom diplomatiska påtryckningar, Israelerna att dra sig tillbaka och FN styrkor sattes in för att garantera freden.

1967 inträffade en ny händelse. På Nassers begäran drogs FN styrkorna bort. I tysthet mobiliserade Israel och gick sedan till häftig attack på tre fronter. araberna togs med överraskning och inom några timmar hade Israels flygvapen skaffat sig herraväldet i luften. kriget varade i sex dagar och araberna led ett svidande nederlag.

I oktober 1973 drabbades Mellan Östern av ännu en kris. Egypten och Syrien gick oväntat till anfall på Israel. Återigen drogs USA och Sovjet in och de lyckades driva fram ett vapenstillestånd. När Israel bildades tvingades hundratusentals araber fly och dessa lever sedan dess som flyktingar utan något riktigt hemland.

På 1960-talet började man drömma om ett arabiskt Palestina. På Nasers initiativ fick befrielserörelserna i PLO ett gemensamt organ. Organisationen hade länge svårt att vinna stöd på grund av de terrordåd som extremister utförde. Mest omtalat är massakern på Israeliska idrottsmän i Munchen 1972. Det råder delade meningar om PLO:s syfte. Vissa anser att de att de syftar till att förinta den Israeliska staten medan andra tror att de vill uppnån någon slags samexistens. 1977 bröts den arabiska bojkotten av Israel av Egyptens ledare Sadat. Sadats resa till Jerusalem blev inledningen till förhandlingar och på våren 1979 undertecknade man ett fredsfördrag.

1982 invaderade Israel Libanon . Palestinierna hade här skaffat sig en stat i staten och tvingades till slut kapitulera ochmånga tvingades lämna Libanon, däribland PLO:s ledare Arafat.



Vilka förändringar skedde i Iran runt 1980?

Ledaren i Iran, Shahanen tvingades lämna Iran efter uppror och revolution. Revolutionärerna leddes av en religiös ledare vid namn Khomeni. Han var en landsflyckting och ställde sina order från Paris. 1979 kunde den 78-åriga Khomeni ta över makten. Västerländska normer och värderingar förbjöds. Landet skulle hädanefter styras efter Koranen, Islams heliga bok.



Beskriv den svenska utrikespolitiken under efterkrigstiden.

1948 tog den svenska regeringen upp diskussioner om ett militärt samarbetemed den Norska och den Danska regeringen. Förhandlingarna strandade dock. Både Danmark och Norge gick med i NATO. Sverige stod ensam kvar som en alliansfri stat. Enigheten i Sverige var stor om att man skulle hålla sig utanför de två maktblocken. neutralitetspolitiken hade hållit Sverige utanför två världskrig. Sverige har efter andra världskriget blivit något av en buffertxon mellan öst och väst blocken.

I början av 1980-talet växte det fram en rörelse med slagordet "Ett kärnvapenfritt Norden". Regeringarna i Norge, Finland, Danmark och Sverige skulle försäkra att de även i fortsättningen inte skulle tillåta kärnvapen på sina områden och att kärnvapenmakterna skulle förbinda sig att inte använda kärnvapen mot Norden.

En alliansfri politik har dock inte betytt att Sverige inte har agerat på den Internationella scenen. Svenks trupper har används för militära bevakningsuppgifter. Man har inte heller undvikit att ta ställning till händelser i världen. Kritik riktades bl. a mot USA i Vietnamnkriget vilket ledde till ett kyligt förhållande mellan USA och Sverige. Man har även tagit avstånd från Sovjets agerande i Ungern 1956 och Tjeckoslovakien 1968.