V8:an del II

Ford V8:ans prestanda drog mycket snart till sig uppmärksamheten hos dirt-trak tävlingsförare, som fann att en V8 som strippats på sina skärmar, fotsteg och tak kunde slå nästan vad som helst på tävlingsbanorna. Motorn kunde mycket lätt trimmas och därmed inleddes hot-rod flugan, som nådde sin höjdpunkt efter andra världskriget. Detta ledde till bildandet av NHRA (National Hot Rod Association) med dess starkt specialiserade bilar av idag.

Förändringarna av Ford V8 under 30-talet gällde huvudsakligen formgivningen för även om de såg bra ut led de av den gammalmodiga hjulupphängningen (som härrörde från Modell-T) och sina mekaniska bromsar. Dessa ersattes av ett hydrauliskt system 1939, men de tvärställda bladfjädrarna behölls ända fram till 1948. Ford tappade ledningen till Chevrolet 1936 och med undantag av krigsåren återtogs den inte förrän 1959. Man gjorde två försök att tillverka en billigare bil, 2,2 liters V8-60:an år 1937 samt 3,7 liters sexan år 1941. Den lilla V8:an användes i brittiska och franska Fordbilar, men den hade för dålig effekt för den amerikanska marknaden och sålde därmed dåligt. Sexan fanns enbart kvar till 1942 års säsong, vilket förkortades av Amerikas inträde i andra världskriget.

Under världskriget var Ford-fabrikerna upptagna med att tillverka flygmotorer, jeepar, tanks och rekbilar. En enorm ny fabrik i Willow Run, Michigan producerade Liberator (bombplan), men den såldes efter kriget till Henry J. Kaiser för tillverkning av Kaiser och Fraiser-bilar. I maj 1943 avled Edsel Ford av cancer under sitt 50:e år. Hans far, som då var nästan 80 år gammal, återtog titeln som verkställande direktör vilket han hade avsagt sig 25 år tidigare, men hans sonson, den 26 år gamle Henry II, återkallades från marinen för att ta över skötseln av företaget. officiellt blev han verkställande direktör i september 1945.

Slut på andra världskriget.

Fords efterkrigsbilar som släpptes ut på marknaden den 3:e juli 1945 var 1942 års modeller med smärre förändringar i formgivningen men med en ökning av motorstorleken till 3,9 liter. Den enda mest betydelsefulla nya modellen under de nästföljande tre åren var sportsman-modellen, en cabriolet med sidopaneler i trä av stationsvagnstyp i samma stil som Chryslers Town & Country-modell. I juni 1948 kom en helt ny Ford med heltäckande kaross och individuell spiralfjädring på framhjulen vilket ersatte de tvärställda bladfjädrarna. De nya bilarna var 76 mm längre än sina föregångare och var därmed bland de mest eleganta av alla i den nya generationen amerikanska bilar. För formgivningen ansvarade   George Walker och Richard Caleal.

De viktigaste förändringarna under 1950 talet var automatlåda som alternativ 1950, en 3,5 liters sexa med toppventiler och med nära nog fyrkantiga cylinderdimensioner (89,67 x 91,44 mm)1952, samt en helt ny 3,9 liters V8 med toppventiler 1954.