Untitled Document

Innehållsförteckning

1. Inledning

Syfte
Forskningsläge

2. Material

3. Metod och avgränsningar

4. Regeringsförklaring 1975

Synen på skatt
Synen på ekonomins förhållande till politiken
Synen på medborgarnas möjlighet till arbete
Synen på lönarbetarnas inflytande vid arbetsplatsen

5. Regeringsförklaring 1987

Synen på skatt
Synen på ekonomins förhållande till politiken
Synen på medborgarnas möjlighet till arbete
Synen på lönarbetarnas inflytande vid arbetsplatsen

6. Regeringsförklaring 1998

Synen på skatt
Synen på ekonomins förhållande till politiken
Synen på medborgarnas möjlighet till arbete
Synen på lönarbetarnas inflytande vid arbetsplatsen

7. Sammanställning och kvantifiering

Tabell 1.1
Tabell 1.2
Tabell 1.3
Tabell 2

8. Sammanfattande diskussion

Käll och litteraturförteckning

Bilaga

1. Inledning

Det socialdemokratiska partiet benämndes i den svenska valrörelsen 1998 som tillhörande det socialistiska blocket, men den socialdemokratiska ideologin kan knappast beskrivas som endast reformistiskt socialistisk. Sverige har istället beskrivits som det land där socialdemokratin i hög grad omsatt den socialliberala teoribildningen i praktiken.(Peffer,1990, s.437/ Bell 1996, s.9) I den socialdemokratiska ideologin bör det alltså finnas tydliga spår av båda dessa ideologier. I slutet av 1980-talet försköts den socialdemokratiska ideologiska hållningen åt höger och den socialistiska prägeln på den socialdemokratiska ideologin bör därmed ha minskat i omfattning.(Larsson 1998, s.282) Att Vänsterpartiet gick så kraftigt framåt i 1998 års val är ytterligare ett tecken på att en betydande förändring skett och många menar att vänsterns framgången delvis berodde på att socialdemokratin gått åt höger. Det är just detta som jag riktar mitt intresse mot i denna uppsats; har den socialistiska socialdemokratin fått ge efter för en socialliberal variant?

Min utgångspunkt är alltså att det socialdemokratiska partiet under -70, -80 och -90 talet i allt mindre utsträckning kan sägas bygga på en socialistisk ideologi. Detta har stor betydelse för vilka frågor som ställs till materialet och för hur jag använder mig av och utformar den metod som kommer att användas. Metodologin är således präglad av ambitionen att hitta socialismen i den socialdemokratiska ideologin, exempelvis att fokusera på arbete och ekonomi där en socialistiskt präglad ideologi borde synas. Förhoppningsvis skall detta explicita perspektiv kunna möjliggöra att mina utgångspunkter också kan omvärderas, dvs som socialdemokratin inte alls lämnat socialismen bakom sig i den omfattning jag förutsatt.

Syfte

Syftet är att undersöka i vilken mån de socialdemokratiska partiet under -70, -80 och -90 talet i allt mindre grad baserade sin politik på den reformistiska socialismen till förmån för socialliberalismen.

Ideologisk förändring kan vara svår att mäta, speciellt socialdemokratin har anklagats för att ha svag koppling mellan ideologi och praktik. Om ideologin endast följer en pragmatisk linje för politisk överlevnad blir det meningslöst att tala om ideologisk grund överhuvudtaget. En sådan politik skulle dock inte tilltala många väljare då något av de mest grundläggande i vår parlamentariska demokrati är att vi röstar på ett parti med en ideologi vi sympatiserar med. Det måste således finnas en ideologisk grund för ett så framgångsrikt politiskt parti som det socialdemokratiska. Statsvetaren Kristina Boréus ideologibegrepp lyder:

"…en uppsättning idéer som handlar om att förklara och värdera det existerande samhället samt att föreskriva element i det goda samhället och metoderna för att nå fram till detta."(1994, s.68)

Detta är också vad jag avser med begreppet ideologi i denna uppsats. Denna definition visar dock på hur vitt detta begrepp är och hur svårt det är att tala om ideologisk förändring utifrån ett begränsat material. Ett fruktbart material och en adekvat metod bör dock kunna visa på ideologiska förändringar även med ett begränsat underlag.

Ytterligare ett problem med just den socialdemokratiska ideologin är att den i så stor utsträckning definierar sig själv, dvs vad som kallas "klassisk socialdemokrati". Jag menar likväl att denna ideologi består av reformistisk socialsim och socialliberalism, dels för att socialismen alltid förknippats med den svenska socialdemokratin, dels för att Sverige under socialdemokratiskt styre har sagts vara socialliberalismens förverkligande.

Forskningsläge

Forskningen har främst behandlat den socialdemokratiska pragmatiska hållningen i politiken och inte så mycket den ideologiska grunden för partiet. Två sådana böcker är Torsten Svenssons bok "Socialdemokratisk dominans" och Anders L Johanssons "Tillväxt och klass-samarbete". Båda dessa böcker beskriver hur det socialdemokratiska partiet skickligt lyckats fånga upp det stora flertalets intressen och göra detta till sin politik. Torbjörn Larsson skriver dock i sin bok "Det svenska statsskicket" att den socialdemokratiska ideologin drog åt vänster under slutet av 60-talet för att sedan vridas åt höger i slutet av 80-talet.(1998, s.280) Den bok som varit till mest nytta är dock Kristina Boréus avhandling "Högervåg, nyliberalism och kampen om språket i svensk offentlig debatt 1969-1989" Hon undersöker i vilken omfattning den nyliberala ideologin har slagit i genom i den svenska debatten och använder sig dels av språkanalys men också av innehållsanalys. Innehållsanalys används också i denna uppsats, dock med viss modifikation, jag gör heller inte en lika renodlad innehållsanalys utan använder mig främst av ett liknande kodschema.

2. Material

Jag kommer att använda socialdemokratiska regeringsförklaringar från 1975,1987 och 1998 för att komma åt den socialdemokratiska ideologin. Denna förklaring anförs av statsministern inför riksdagen vid bildandet av en ny regering, med undantag för premiären 1975 då Olof Palme höll detta tal i slutet av sin regeringsperiod och 1987 då Ingvar Carlsson blivit ny regeringschef. Regeringsförklaringarna tar ett helhetsgrepp på politiken och berör många olika områden om än ganska kort. Ekonomi och arbete, eller bristen på detsamma, är dock två ämnen som tar upp en stor del av varje regeringsförklaring. I dessa dokument återfinns både praktiska förslag och ideologiska ställningstaganden och på så sätt vävs praktisk och teoretisk politik samman. Vad betyder det då att det är statsministern som "skriver" och håller detta tal? Detta bör inte försämra talet som representativt för det socialdemokratiska partiets ideologi, statsministern är ju också partiledare och har följaktligen partiets förtroende.

Ett annat frågetecken är om regeringsförklaringen verkligen kan visa på ideologiska förändringar? Just det faktum att regeringsförklaringarna är så knutna till den tid de hålls i, till skillnad från exempelvis partiprogrammet, bör dessa kunna visa på hur det ideologiska klimatet är inom partiet. Förklaringen visar var partiet står, utan att behöva vara nedtyngt av ideologiska "måsten".

När det gäller den litteratur som använts för att definiera den reformsocialistiska ideologin bör Ernst Wigforss bok "Vision och verklighet" nämnas. Wigforss var socialdemokratisk finansminister åren 1932 till 1949 och texterna i boken är skrivna under hela dennes aktiva politiska karriär. Jag anser dock det inte vara så kontroversiellt att se Wigforss som en representant för den reformistiska socialismen.

3. Metod och avgränsningar

Istället för att använda det vaga begreppet "klassisk socialdemokrati" delar jag upp den socialdemokratiska ideologin i reformsocialism och socialliberalism. Reformistisk socialism kan definieras som den politiska viljan att med parlamentariskt arbete sträva aefter ett samhälle där produktionsmedlen kontrolleras av folket.(Boréus, 1994, s.101) Jag använder i texten socialism och reformsocialism i samma betydelse. Socialliberalismen i den politiske filosofens Rawls tappning accepterar privatägande av produktionsmedlen så länge som de sämst ställda gynnas av detta.(Rawls, 1972, s.270-274) I teorin är det enligt Rawls alltså möjligt att ett socialistiskt samhälle är att föredra. I praktiken menar dock de flesta som kan sägas förespråka socialliberalismen, att ett modifierat kapitalistiskt system är det mest lämpliga för att åstadkomma ett rättvist samhälle.(Rothstein, 1996, s.68-69)

För att kunna visa på en ideologisk förskjutning i den socialdemokratiska politiken har jag valt att använda en kombinerad sorterande idéanalys och innehållsanalys. Genom att konstruera ett kodschema med både den reformistiska socialismens och socialliberalismens syn på en och samma fråga kan jag visa på vilken av dessa två synsätt som återfinns i de tre regeringsförklaringarna. Exempelvis har jag på detta sett konstruerat en reformsocialistisk respektive socialliberal syn på skatt:

1a:

Skatten är ett statligt medel för att permanent förändra maktrelationerna i samhället och skall därmed ha en bestående omfördelande effekt. Genom att gradvis stärka arbetarklassen(löntagarna) på kapitalisternas bekostnad uppnår man ett materiellt sett jämlikt samhälle.(Gunnarsson, 1980, s.187)

1b:

Skatten är inte ett medel för förändra samhällsstrukturen utan skall istället garantera alla människors rätt till att själva utforma sina liv.(autonomi) Skatterna bör alltså vara omfördelande på så sätt att höginkomsttagarna betalar en högre skatt än vad de får tillbaka i skattefinansierad välfärd medan det omvända förhållandet råder för låginkomsttagarna. (Rawls, 1972, s.277-278/Rothstein, 1996, s.178-179, 206)

Kristina Boréus har i sin avhandling använt sig av ett liknande kodschema för att kunna identifiera idéer som bottnade i olika ideologier. Genom att räkna förekomsten av idéer tillhörande olika ideologier kunde hon visa på förändringar i debatten. Boréus menar att en sådan kvantifiering kräver att det inte råder någon tvekan om att det verkligen är den i kodschemat konstruerade idén som återfinns i texten.(1994, s.137-140) Mitt kodschema är uppbyggt efter hennes modell, men eftersom mitt material är betydligt mindre har jag tillåtit mig att komplettera den kvantitativa analysen med en kvalitativ analys.

Eftersom det troligen inte förekommer explicita uttryck i regeringsförklaringarna för de olika idealtyperna, av exempelvis synen på skatt, kommer jag ändå att försöka att klassificera den idé om skatt som finns i texten som mer uttryck för den ena idealtypen än den andra. Förekomsten av de två ideologierna kommer alltså att kvantifieras och grundas på en bedömning av textmaterialet, som inte bara bygger på sökandet efter nyckelord utan också baseras på vad som kan finnas implicit i texten. I varje idealtyp har jag dock markerat nyckelord eller fraser som jag sedan försöker knyta till texten i regeringsförklaringarna. Jag försöker att nå fram till de utgångspunkter som legat bakom en viss formulering och nöjer mig inte med att "låta texten tala". På detta sätt minskar reliabiliteten i undersökningen medan validiteten ökar, vilket kan uppfattas som ett problem. Det är dock tankarna bakom orden som är intressanta och jag vill på detta sätt försöka att komma åt dem, utan att förlora textanknytningen.

Under rubrikerna ekonomi respektive arbete har jag valt att i de tre regeringsförklaringarna söka efter en reformsocialistisk alternativt socialliberal syn på:

Ekonomi:

Skatt
Ekonomins förhållande till politiken

Arbete:

Medborgarnas möjlighet till arbete
Medborgarnas inflytande på arbetsplatsen

För att kunna visa på en ideologisk förändring hos socialdemokratin, utifrån utgångspunkten att de under 1900 talet blivit allt mindre socialistiska, är ideologiska ståndpunkter gällande ekonomi och arbete mycket användbara. Ifrågasättandet av den ekonomiska sfärens självständighet har liksom arbetets centrala position alltid varit en viktig del av socialismen. Om den socialdemokratiska ideologin innehåller socialistiska idéer bör de alltså återfinnas i deras ställningstaganden angående ekonomi och arbete. Av samma skäl är de mer precisa variablerna valda, som exempelvis skatt.

Skatt är i den reformsocialistiska tappningen ett sätt att förändra maktbalansen till arbetarklassens fördel genom omfördelning.(Gunnarson, 1980, s.187) En progressiv beskattning kombinerat med ett mer direkt samhälleligt inflytande över det privata näringslivet skall stärka och utöka demokratin.(Wigfors,1971, s.103-108/Gunnarson, 1980, s.187-188) När det gäller arbete, är rätten till samt inflytandet över ett arbete två mycket centrala ståndpunkter inom den socialistiska ideologin.(Wigforss, 1971, s.26-32,74-77/Gunnarsson, 1980, s.136-137) Jag har konstruerat dessa ståndpunkter som används i kodschemat utifrån litteratur gällande reformistisk socialism, precis som jag utifrån litteratur som behandlar socialliberalismen konstruerat de konkurrerande ståndpunkterna i kodschemat. Den socialliberalism som ligger till grund för dessa idealtyper tar sin utgångspunkt från Rawls bok "A theory of justice" från 1971, och efterföljare i samma anda.

Vilken funktion fyller då idealtyperna för de socialliberala ståndpunkterna? Mitt syfte är att visa på eventuella förändringar i den socialdemokratiska ideologin i riktning mot socialliberalism men att de valda variablerna i kodschemat, baserats på för socialismen viktiga frågor betyder inte att socialliberalismen är ett onödigt påhäng. För det första har den socialdemokratiska ideologin länge innehållit socialliberala idéer, om än inte med den etiketten(Rothstein, 1996, s.209-216) och för det andra blir syftet att se förändring meningslöst om inte diskussionen förs kring vad ideologin förändras i riktning mot. Jag har alltså avgränsat mig till två ideologier, vilka övriga avgränsningar har då gjorts?

Det som analyseras i uppsatsen är endast regeringsförklaringar, då dessa som sagt kombinerar ideologiska ståndpunkter med praktisk politik. Regeringschefernas öppningstal har ju till uppgift att visa på regerings politiska inriktning på så många områden som möjligt. Trots att de är relativt kortfattade innehåller de rikligt med information att analysera och bör utan komplettering kunna visa på socialdemokratiska ståndpunkter.

Att den första regeringsförklaringen är från 1975 beror helt enkelt på att de var den första som gjordes, perioden 1975- 1998 är dock vald utifrån kontrasterna i det politiska klimatet 1975 respektive1998. Sjuttiotalets vänsterradikala tidsanda jämfört med nittiotalets tidsanda präglad av en högervåg.(Haste, 1989, s.302-305/Boréus, 1994)

4. Regeringsförklaring 1975

Det socialdemokratiska partiet hade 1975 i stort sett suttit vid regeringsmakten i 43 år och det var Olof Palme som ledde partiet in i valrörelsen året därpå.(Larsson, 1998, s.280-281) Palme som detta år både besökte det kommunistiska Kuba och kallade den tjeckoslovakiska regimen för "diktaturens kreatur" På det inrikespolitiska planet var Lo-ekonomen Meidners förslag till hur löntagarfonderna skulle utformas betydelsefullt, då många borgerliga politiker och väljare senare talade om detta som socialismens införande i Sverige. Även om detta förslag inte godtogs i sin helhet hade förslaget stöd inom socialdemokratin.(Haste, 1989, s.322,348-353)

Synen på skatt

Skatten är i dagens politiska klimat ett av det tydligaste skiljelinjerna mellan det "socialistiska" och det borgerliga blocket. Hög skatt kan dock vara både ett utslag av socialliberal välfärdspolitik eller i socialismen grundade försök till omfördelning. Vilken ideologisk grund baserades då den socialdemokratiska synen på skatt under det "radikala" 70-talet?

I Olof Palmes regeringsförklaring 1975 var det endast en kort passage som berör de skatten. Han hävdar i denna att regeringen tänker föreslå en sänkningen av den statliga inkomstskatten och att man redan sänkt statsskatten för de flesta inkomsttagare.(Prot 1975/NR 2, s.17) Självklart är det svårt att göra en bedömning av vilken ideologi som detta korta uttalande bottnar i, men samtidigt är generella skattesänkningar svårt att koppla till den socialistiska idealtypen medan de är lättare att koppla till socialliberalismen. Att sänka skatten för flertalet inkomsttagare kan sägas vara ett uttryck för den socialliberala tanken att människor först och främst skall låtas forma sina egna liv. Allmän skattesänkning passar även ihop med socialliberalismens syn på skatt som ett medel att fördela resurser utan att detta skall förändra samhället grunden. Min slutsats blir därmed att Palmes benämning av skatten på detta sätt tyder på att den socialdemokratiska ideologin i detta fall grundar sig främst i socialliberalism.

Synen på ekonomins förhållande till politiken

Till skillnad från skatten ägnar Palme den ekonomiska sfären som helhet betydligt med tid och plats i regeringsförklaringen. I inledningen talar Palme om hur den internationella situationen kräver en ny ekonomisk världsordning som svar på de ökande problemen med den fattiga delen av världens försörjning vad gäller bl.a. mat och energi. (Prot 1975/NR 2, s.16) Detta krav tyder på att han menar att den nuvarande världsordningen inte fungerar tillfredsställande, dvs den internationella marknaden klarar inte av att tillfredsställa de behov som finns. Palme menar också att lösningen på dessa problem bör ske genom internationellt samarbete mellan världens länder. Det finns alltså en politisk lösning på de problem som uppstått på den internationella marknaden.

Denna syn på politikens möjlighet att styra den ekonomiska utvecklingen återkommer vis tre ytterligare tillfällen till i texten; prisstegringarna hölls tillbaka "…av olika politiska insatser…" (Prot 1975/NR 2, s.16), regeringen håller "…en hög beredskap för att snabbt kunna ingripa till stöd för sysselsättning och efterfrågan." (Prot 1975/NR 2, s.16), de ekonomiska kriserna måste bemötas med "…fast ekonomisk politik…" . (Prot 1975/NR 2, s.17) I en sådan beskrivning av verkligheten parerar den politiska makten marknaden mer än kontrollerar den, men det är ändå direkta politiska åtgärder som skall forma ekonomin till medborgarnas bästa. Detta synsätt ligger alltså betydligt närmare den socialistiska idealtypen av direkt kontroll över ekonomin än den socialliberala idealtypen av begränsade styrmekanismer.

Synen på medborgarnas möjlighet till arbete

Två av de nedslag jag ovan nämnt, vikten av att snabbt ingripa till stöd för sysselsättningen(Prot 1975/NR 2, s.16) och nödvändigheten av en fast ekonomisk politik(Prot 1975/NR 2, s.17) visar på en stark koppling till den socialistiska idealtypen även när det gäller möjligheten till arbete. Dessa beskrivningar av politiskt handlingskraft samt ett tredje exempel, nämligen kravet på att en förbättring av de arbetsmarknadspolitiska medlen bör förbättras, (Prot 1975/NR 2, s.17) kan kopplas till den socialistiska idealtypen där staten uppgift är att skapa arbete inte bara skapa förutsättningar för att arbetsmarknaden skall kunna åstadkomma detta. Precis som i de socialistiska idealtypen är det med detta synsätt statens uppgift att forma arbetsmarknaden så att full sysselsättning kan uppnås. Viktiga i det här sammanhanget är orden fast, gällande den ekonomiska politiken, medlen när det gäller arbetsmarknadspolitiken, då sådana ord indikerar att den politiska makten kan direkt påverka antalet jobb. Detta kan synas vara en övertolkning av materialet, men texten skvallrar otvetydigt om politisk handlingskraft; ekonomin skall utformas efter demokratiska beslut.

Även den socialistiska idealtypens syn på arbete som en rättighet återfinns i regeringsförklaringen vis två tillfällen, mer precist rätten till arbete för kvinnor och invandrare. (Prot 1975/NR 2, s.17) Det tycks alltså som att den socialdemokratiska ideologin vid den här tidpunkten till stora delar byggde på den reformistiska socialismen då det gäller medborgarnas rätt till arbete.

Synen på lönarbetarnas inflytande vid arbetsplasten

Den sista punkten jag skall ta upp gällande 1975 års regeringsförklaring är synen på lönarbetarnas inflytande vid arbetsplasten. Palme kräver arbetslivets förnyelse och dess demokratisering, vilket tyder på att konflikten mellan arbete och kapital bör påverkas på så sätt att lönarbetarna stärks.( Prot 1975/NR 2, s.18) Maktrelationen på arbetsplatsen ses som viktig och därför är arbetsplatsens demokratisering ett medel för att stäva denna konflikt. Detta kan med lätthet kopplas till den socialistiska idealtypen och tyder därmed på att den socialdemokratiska ideologin även på detta område grundar sig i den reformistiska socialismen.

5. Regeringsförklaring 1987

Efter att Olof Palme blivit mördad den 28 februari 1986 blev Ingvar Carlsson Sveriges statsminister. Detta år beslutande också den socialdemokratiska kongressen att kollektivanslutningen till LO skulle upphöra och justitieminister Sten Wickbom tvingades avgå när den spiondömde Bergling rymmer under en permission.(Haste, 1989, s.356)

Synen på skatt

I 1987 års regeringsförklaring menade Carlsson att penningmarknaden nått hög lönsamhet och att den därför skulle beskattas kraftigare.(Prot 1987/88:2, s.48) Denna skatt var troligen inte ämnad att ha någon bestående omfördelande effekt på samhället utan skulle verka omfördelande just då vinsterna var höga. De som inte direkt tjänade på aktieaffärerna skulle ändå gynnas av dem, en tanke som stämmer väl överens med den socialliberala tanken på att vissa kan tjäna pengar så länge de fattigaste också gynnas av detta. Detta skatteförslag bottnar alltså i den socialliberala ideologin.

Synen på ekonomins förhållande till politiken

En av de uppgifterna som den svenska regeringen hade framför sig var ett fortsatt arbete för avlägsnandet av handelshindren mellan EG och EFTA, menade Carlsson. Arbetet hade som mål att upprätta en hemmamarknad mellan de 18 berörda länderna. Det direkta målet var alltså en marknad där tillgång och efterfråga till största delan skulle få styra, en målsättning som överensstämmer väl med den socialliberala idealtypen för den ekonomiska politiken. Den socialistiska synen på en av demokratiskt valda politiker utformad politik, kan knappast sägas ligga bakom en sådan beskrivning av regeringens uppgifter.

Carlsson menar att den svenska ekonomien har återhämtat sig och att goda betingelser måste skapas för att ett stabil ekonomisk tillväxt skall kunna uppnås.(Prot 1987/88:2, s.48) Det är en god ekonomisk tillväxt som leder till att välfärden kan stärkas, men för tillfället är regeringen tvungen att prioritera vissa områden framför andra.(Prot 1987/88:2, s.50) Reformer är endast möjliga att genomföra i den mån den ekonomiska utvecklingen tillåter fortsätter Carlsson. (Prot 1987/88:2, s.48) I riktlinjerna för den ekonomiska politiken är en aktiv medverkan från näringslivet viktigt och tanken är att detta skall leda till "…en dynamisk utveckling av näringslivet…"(Prot 1987/88:2, s.49)

Dessa fem uttalanden, gällande den ekonomiska politiken, bär samtliga tydliga tecken på att det är ett socialliberalt synsätt som är utgångspunkten. Den ekonomiska utvecklingen kan påverkas främst genom ett starkt näringsliv och att regeringen skapar goda förutsättningar för tillväxt. Direkta politiska beslut om exempelvis reformer kan endast göras om tillväxten tillåter detta. Marknaden skall skapa välstånd och politikens uppgift är att ge de bästa förutsättningarna för detta, politiska beslut skall inte direkt styra den ekonomiska sfären. Detta skulle kunna ses som endast en beskrivning av det aktuella läget och inte kunna sägas direkt återspegla den socialdemokratiska ideologin. De medel och vägar som socialdemokratin såg som möjliga för att nå ett gott samhälle, bör dock återspegla vilken syn man hade på den ekonomiska sfären, vilken i det här fallet verkar vara att ett någorlunda självständigt privat näringslivet var det bästa sättet att nå välstånd.

I den socialliberala idealtypen av synen på ekonomins förhållande till den ekonomiska politiken skall dock staten inte förhålla sig passiv, utan skall använda sig av vissa styrmedel. I regeringsförklaringen talas det om att övervakningen av den finansiella marknaden bör stramas åt för att motverka kortsiktig spekulation. (Prot 1987/88:2, s.48) Dessutom skall ekonomiska styrmedel användas i högre grad för att åstadkomma positiva effekter vad det gäller miljön. (RF-87, s.49) Båda dessa åtgärder är goda exempel på hur den socialliberala ideologin föreskriver att den ekonomiska sfären skall påverkas av politiska beslut, marknaden skall styras indirekt av politiken genom en viss inskränkning av marknadens frihet.

Endast i ett fall, i 1987 års regeringsförklaring, kan den socialdemokratiska politiken kopplas till den socialistiska idealtypen av hur den ekonomiska sfären står i relation till den politiska makten. Regeringen kommer föreslå, konstaterar Carlsson, att en större del av de privata företagens vinster skall avsättas för att förbättra miljön. (Prot 1987/88:2, s.49) Här handlar det om att staten direkt styr vad de privata företagens vinster skall användas till, regeringen utformar därmed den samhällsekonomin direkt efter demokratiska beslut.

I denna regeringsförklaring tar Carlsson upp att politiken numera är ifrågasatt som medel för att lösa gemensamma problem, han fortsätter: "Inför vårt nya, gemensamma arbetsår finns det därför skäl att begrunda politikens uppgift och ansvar."( Prot 1987/88:2, s.51) Detta är ett direkt ifrågasättande av den socialistiska idealtypen för hur den ekonomiska sfären skall demokratiseras. Även om inte något direkt besked ges om hur socialdemokratin ser på politiken och dess begränsningar, kan ändå konstaterandet att politiken har begränsningar kopplas till den socialliberala ideologin. Carlsson avslutar denna lilla diskussion med att konstatera att Sveriges demokratiska styrelseskick fört landet ur den ekonomiska krisen, vilke bör kunna klassas som ett erkännande av att en skiljelinje mellan politik och ekonomi bör finnas.

Synen på medborgarnas möjlighet till arbete

Inte heller när det gäller medborgarnas möjlighet till arbete är det staten som direkt skall besluta om eller skapa arbeten, istället skall förutsättningar skapas för att arbetsmarknaden själv skall uppringa de nödvändiga arbetstillfällena. I regeringsförklaringen nämns arbetsförmedling och arbetsmarknadsutbildning som centrala instrument för att skapa arbetstillfällen.( Prot 1987/88:2, s.49) Det är tillgång och efterfrågan som skall vara avgörande för i vilken mån arbeten skall ställas till medborgarnas förfogande, staten skall inte direkt styra detta, ett synsätt i samklang med det socialliberala.

Synen på lönarbetarens inflytande vid arbetsplatsen

Av den traditionella reformsocialistiska synen på arbetslivet som en kamp mellan arbete och kapital syns i denna regeringsförklaring inte ett spår. Istället för att poängtera vikten av att stärka lönarbetarnas ställning i en sådan konflikt talats det om samarbete. Arbetsmarknadens båda parter har ett gemensamt ansvar att hålla nere inflation och konkurrenskraft. (Prot 1987/88:2, s.48) Detta berör indirekt frågan om lönarbetarens eventuella inflytande på den egna arbetsplatsen, då maktrelation tydligen inte sågs som viktig utan istället var det företagens förmåga att producera välstånd som poängterades. Detta synsätt är därmed ett resultat av socialliberala utgångspunkter, i alla fall överensstämmer denna text med denna ideologi.

6. Regeringsförklaring 1998

I valet 1998 gick både Kristdemokraterna och Vänsterpartiet kraftigt framåt medan Socialdemokraterna istället gick tillbaka, dock utan att förlora sin regeringsposition.
Detta bäddade för att den socialdemokratiska regeringen, ledd av Göran Persson, skulle samarbete med Vänsterpartiet och miljöpartiet, vilket man också gjorde gällande budgetpropositionen detta år.(Prot1998/99:2)

Synen på skatt

I regeringsförklaringen detta år menade Persson att det utrymme som fanns för skattesänkningar efter att välfärden säkrats skulle användas för att främja rättvisa och jämlikhet. Skatterna skall alltså främst avvändas till att upprätthålla välfärdsstaten vilket stämmer in på den socialliberala idealbilden, där skatten just skall garantera alla en viss standard. Istället för att genom en progressiv beskattning förändra samhällsstrukturen skall "rättvisan" och "jämlikheten" stärkas genom skattesänkningar, vilket knappast korresponderar med den reformsocialistiska synen på skatt. Även om för vänstern värdeladdade begrepp används i regeringsförklaringen är det främst en socialliberal ideologi som den baseras på.(Prot1998/99:2)

Synen på ekonomins förhållande till politiken

Persson beskriver Sverige som starkt beroende av sin exportindustri och därmed också exponerat för internationell ekonomisk oro.(Prot1998/99:2) För att klara dessa konjunktursvängningar är regeringen tvungen att verka för välskötta offentliga finanser och en stabil prisnivå.(Prot1998/99:2) Regeringens uppgift är alltså att utforma den ekonomiska politiken så att Sverige klarar av internationella konjunktursvackor och inte att forma den ekonomiska sfären direkt efter politiska beslut, vilket ligger i linje med en socialliberal syn på ekonomins förhållande till politiken.

Precis som i den socialliberala idealtypen menar Persson dock att regeringen också måste sätta vissa ramar för den ekonomiska sfären; det är viktigt att förhindra den negativa påverkan som de fria kapitalrörelserna har för samhället. (Prot1998/99:2) Persson menar att fria kapitalrörelser har positiva effekter(Prot1998/99:2) och att konsumenternas ställning skall stärkas på den gemensamma marknaden(Prot1998/99:2), vilket måste tolkas som att den socialdemokratiska ideologin accepterar en marknad som till största del är självreglerande. Den politiska makten skall sätta gränserna för marknaden och rätta till dess brister, men inte direkt styra och utforma den ekonomiska sfären, dvs socialliberalism. I denna regeringsförklaring talar Persson om "en social marknadsekonomi", något som borde främjas i Ryssland, ett uttalat stöd för socialliberalismen alltså. (Prot1998/99:2) Detta bör också betyda att den socialdemokratiska ideologin ser marknadsekonomin som något positivt som bör främjas men också påverkas indirekt av politiska beslut.

Det finns dock en mening i regeringsförklaringen gällande den ekonomiska sfären, som inte lika lätt kan kopplas samman med någon av de två idealtyperna. Sverige skall bli en tillväxtregion genom samverkan mellan politik och näringsliv, menar Persson. Lösryckt ur sitt sammanhang skulle detta kunna tolkas som ett uttryck för både de idealtyper jag använder mig av. Persson talar dock om att locka utländska investeringar till Sverige och det positiva i EU:s utvidgning vilket tyder på att denna samverkan mellan politik och näringsliv verkligen skall vara ett samarbete på någorlunda lika villkor. (Prot1998/99:2) Samverkan kan därmed tolkas som ett uttryck för vad i den socialliberala idealtypen kallas att indirekt styra den ekonomiska sfären. Dessutom kan knappast den reformsocialistiska synen på den ekonomiska sfären som föremål för "demokratisering" sägas vara samverkan, då ekonomin inte är skild från resten av samhället. Båda socialliberalismen och reformsocialismen ser dock den ekonomiska sfären som i slutändan underordnad den politiska makten. Att tala om samverkan mellan näringsliv och politik handlar möjligtvis mer om två likvärdiga storheter som samarbetar. Om detta är tecken på att den socialdemokratiska ideologin bottnar i någon annan ideologi än vad som antyds i denna uppsats är en annan historia.

Synen på medborgares möjlighet till arbete

Den socialdemokratiska synen 1998, på hur den ekonomiska sfären skulle styras, präglades av tron att vissa politiska styrinstrument bör påverkar det privata näringslivet indirekt. Ett sådant synsätt finns också i 1998 års regeringsförklaring gällande medborgares möjlighet till arbete. Persson menar att det är nödvändigt att EU lägger fram ett program för ökad sysselsättning och att de instrument som kan användas för påverka sysselsättningsnivån bör värders lika högt som instrumenten för det ekonomiska området.( Prot1998/99:2) Just att tala om instrument för att skapa sysselsättning bottnar troligen i den socialliberala synen på möjlighet till arbete; det är statens uppgift att skapa förutsättningar för arbetsmarknaden så att den fungerar på bästa sätt.

När Persson talar om de för sysselsättningspolitiken uppsatta målet på under 4% arbetslöshet är det förutsättningar för full sysselsättning som skall skapas, inte full sysselsättning.(Prot1998/99:2) Det är alltså en socialliberal ideologi som ligger till grund för den socialdemokratiska sysselsättningspolitiken, då det främst är den privata arbetsmarknaden som skall skapa arbetstillfällen och inte staten. Att det är den socialliberala idealtypen som stämmer bäst med den socialdemokratiska sysselsättningspolitiken visar också vilja av att skapa en "…dynamisk mångfald på arbetsmarknaden."( Prot1998/99:2) En sådan politik är menad att gör det möjligt för invandrare att skaffa ett arbete, dvs exakt vad den socialliberala idealtypen föreskriver.

Synen på inflytandet vid arbetsplatsen

Som nämnt ovan vill socialdemokraterna stärka konsumenternas ställning på marknaden, detta gällde också för löntagarna.(Prot1998/99:2) Man talar om hur lönarbetaren skall stärkas på (arbets)marknaden inte på arbetsplatsen, vilket kan kopplas ihop med det socialliberala synsättet att löntagarens tillgång till resurser är viktigare än det direkta inflytandet på arbetsplatsen.

I regeringsförklaringen betonar Persson också vikten av samarbete mellan arbetsmarknadens båda parter, ett samarbete som skall resultera i goda villkor för både arbetsgivare och arbetstagare.(Prot1998/99:2) Det verkar som om socialdemokratin inte ser någon konflikt mellan arbete och kapital, utan båda gynnas av samma politik. Den socialdemokratiska synen på lönarbetarens inflytande i 1998 års regeringsförklaring är dock inte helt okomplicerad och lätt att placera in under någon idealtyp.

Persson menar att den svenska välfärden är oöverträffad och att varje människa har rätt till bl.a. anställningstrygghet och inflytande över sitt arbete.(Prot1998/99:2) Detta uttalande tyder på att man i alla fall ser arbetsplatsen som ett forum för konflikt mellan arbetsgivare och lönarbetare. Persson gör dock ingen precisering av vad som menas med inflytandet, men eftersom det är formulerat som en rättighet måste detta sägas stå i konflikt med den socialliberala idealtypen där resurserna är viktigare än inflytande. Persson använder sig dock inte av ordet demokratisering och det är rätten till inflytande över arbetet som förfäktas, inte arbetsplatsen eller produktionsmedlen. Trots detta är det idealtypen av den reformsocialistiska som stämmer bäst överens med detta synsätt, då inflytandet över sitt arbete sägs vara en rättighet.

7. Sammanställning och kvantifiering

Nedan har jag sammanställt de nedslag i regeringsförklaringarna som varit möjliga att koppla till någon av det två ideologiernas idealtyper. Ett nedslag består av ett stycke eller en eller flera sammanhängande meningar som behandlar en viss fråga. Exempelvis har meningen;

"Förslag kommer att föreläggas riksdagen om en skatteomläggning som kommer att innebära sänkt inkomstskatt jämväl från den 1 januari 1976."( Prot 1975/NR 2, s.17)

kopplats till den socialliberala idealtypen och räknas därmed som ett nedslag.

Det absoluta antalet nedslag kopplade till respektive idealtyper är inte intressant, utan intressant är i vilken grad exempelvis skatt präglas av någon ideologi. Synen på skatt 1975, kan alltså sägas helt präglas av socialliberalismen, medan synen på ekonomi kontra politik endast till största del präglas av denna ideologi. Syftet med denna kvantifiering är att kunna avgöra vilken ideologi som varje regeringsförklaring till största delen syftar till.

Tabell 1.1
1975 Skatt Ek./Pol. Möjl. till arbete Inflytande arb.
Reformsocialism - 5 5 1
Socialliberalism 1 - - -

Tabell 1.2
1987 Skatt Ek./Pol. Möjl. till arbete Inflytande arb.
Reformsocialism - 1 - -
Socialliberalism 1 9 1 1

Tabell 1.3
1998 Skatt Ek./Pol. Möjl. till arbete Inflytande arb.
Reformsocialism - - - 1
Socialliberalism 1 6 3 3

Tabell 2
1975 1987 1998
Reformsocialism Ja Delvis Delvis
Socialliberalism Delvis Ja Ja

8. Sammanfattande diskussion

Av kvantifieringen kan alltså utläsas att den socialdemokratiska ideologin som den framträder i de tre regeringsförklaringarna, helt klart förändrats från 1975 till 1987. Från att 1975 till största delen ha byggt på den reformistisk socialismen bygger den socialdemokratiska ideologin 1987 och 1998 på socialliberalismen. Därmed har jag pekat på en förändring som stämmer överens med den bild av den socialdemokratiska ideologin som exempelvis Torbjörn Larsson målat, dvs ett 70-tal präglat av "vänsteridéer" och ett 80- tal präglat av en "dragning åt höger". Denna senare trenden i den socialdemokratiska ideologin har också fortsatt in på 90- talet, trots de "vänstervindar" som blåst under valrörelsen 1998. Om man då tittar närmare på de fyra olika variablerna som använts, hur har den socialdemokratiska synen, baserad på dessa två ideologier, mer konkret sett ut och förändrats mellan de tre regeringsförklaringarna?

I alla tre dokumenten är det den socialliberala synen på skatt dominerande; skatten skall vara omfördelande men inte omstörtande, skatten är i första hand ett medel för staten att ge även de sämst ställda möjlighet att "autonomt" forma sina liv. Skatterna skall garantera välfärden först och främst, om det finns utrymme kvar efter detta kan dessa resurser användas till reformer eller skattesänkningar. Detta synsätt löper igenom all de tre regeringsförklaringarna, utan att några förändringar kan skönjas, vilket förstås delvis beror på att skatten inte ägnas mer en några meningar i varje dokument. Materialet gav upphov till ett nedslag för varje regeringsförklaring och dessa nedslag var tillräckligt fylliga för att texten skulle vara möjlig att koppla till de idealtyper jag satt upp. Skatten behandlas alltså inte särskilt ingående i jämförelse med exempelvis med i vilken mån den politiska makten skall styra den ekonomiska sfären.

En skiljelinje mellan vänster och höger i politiken kan vara i vilken utsträckning som den politiska makten skall styra det privata näringslivet och dess marknad. På denna punkt skiljer sig socialismen radikalt från socialliberalismen då den senare accepterar i stort sätt fria marknader medan den förre inte gör det. Det är följaktligen en uppseende skillnad mellan 1975 års regeringsförklaring och 1987 respektive 1998, eftersom 1975 års förklaring baseras på den socialistiska ideologin medan de två övriga till största del baseras på socialliberalismen.

I 1975 års regeringsförklaring talar Palme upprepade gånger om hur den politiska makten skall forma den ekonomiska sfären för att uppnå en stabil och växande ekonomi. Kravet på en ny ekonomisk världsordning måste också tolkas som ett uttryck för tron på att den politiska viljan kan och bör vara avgörande för hur den ekonomiska sfären skall struktureras. I 1987 års regeringsförklaring är tonfallet dock helt annorlunda och Carlsson utrycker meningen att den politiska makten är ifrågasatt och att den kritiken är värd att ta på allvar. Reformer och viss välfärd får stå tillbaka tills dess att ekonomin tillåter att resurser kan avdelas till detta. Politikens uppgift är enligt denna regeringsförklaring främst vara att skapa förutsättningar för ekonomisk utveckling, vilket dock skall kompletteras med vissa ekonomisk styrmedel användas för att motverka kortsiktig spekulation på finansmarknaden. Denna hållning inför den ekonomiska sfären stämmer bra med den socialliberala ideologin och det enda nedslaget där socialismen fortfarande kan sägas vara ideologisk bas, är förslaget om att använda en större del av företagens vinster för att förbättra miljön. I detta fall anses det alltså möjligt för politiken att styra den ekonomiska sfären för att uppnå en bättre miljö.

På 12 år verkar den socialdemokratiska ideologin gällande dess syn på den ekonomiska politiken ha förändrats kraftigt, dvs övergått nästan helt från reformsocialism till socialliberalism. Det verkar ändå vara på det viset att vissa frågor, såsom miljön, inte anses kunna vänta på den goda ekonomin och en ökad tillväxt. Detta visar också att socialdemokraterna fortfarande anser att politiken direkt kan och i viss mån bör forma den ekonomiska sfären i vissa fall.

I 1998 års regeringsförklaring verkar de sista resterna av den reformsocialistiska ideologin ha försvunnit, då Persson till och med talar om en "social marknadsekonomi" i positiva ordalag. Han fortsätter med att tala om de positiva effekterna av fria kapitalrörelser, vilket måste tolkas som att socialdemokratin accepterar och stödjer en inom vissa ramar fristående marknad. Att man också föreslår förstärkning av konsumentens ställning på marknaden är också ett tydligt tecken på att det socialliberala förespråkandet av en fri marknad blivit central istället för den socialistiska synsättet bestående av en politisk och ekonomisk integration. Det är förstås inte omöjligt att regeringsförklaringen detta år skulle kunnat ha innehållit förslag baserade på socialismen eftersom ideologisk konsekvens inte är något krav för ett partis politik. I själva verket förekommer båda dessa ideologier i alla de tre regeringsförklaringarna, men inte på det här området i denna regeringsförklaring.

Synen på medborgarnas möjlighet till arbete kan i alla de tre regeringsförklaringarna sägas helt baseras på en av de två ideologierna. I 1975 års regeringsförklaring talar Palme om arbetet som en rättighet och menar att de arbetsmarknadspolitiska medlen bör förbättras. Precis som när det gällde ekonomi kontra politik sker det en stor förändring i den socialdemokratiska ideologin mellan 1975 och 1987 års regeringsförklaringar då det gäller synen på hur arbete skapas. Från att ha sett politiken som ett medel att skapa och garantera arbete blir politiken i både 1987 och 1998 års förklaringar ett sätt att förbättra förutsättningar för arbetsgivare och arbetstagare att hitta varandra. En viktig uppgift för politiken beskrivs också i 1998 års dokument, som att skapa förutsättningar för att arbeten skall kunna skapas. Staten har därmed i detta synsätt inte till uppgift att garantera medborgarna arbete utan skall istället se till att de får chansen att ta de arbeten som marknaden skapar. Även på detta område ser det alltså ut som om den socialdemokratiska politiken baseras på den socialliberala ideologin.

Det sista område jag diskuterar, nämligen inflytande på arbetsplatsen är det som lättast går att associera med den reformistiska socialismen och som samtidigt uppfattats som en inskränkning av rätten till egendom av många liberaler. Socialliberalismen behöver dock inte avvisa ett betydande inflytande för den anställde på sin arbetsplats men den ser inte arbetsdelningen mellan "kapitalist" och "arbetare" som ett problem, det viktiga är istället att lönarbetaren får tillräckligt med resurser för att leva ett gott liv. En viktig indikator på vilken ideologi en viss politik baseras på borde därför vara om de anser att det existerar en för samhället grundläggande konflikt mellan arbete och kapital.

I 1975 års regeringsförklaring talar Palme om en förnyelse och en demokratisering av arbetslivet, krav som förutsätter en uppfattning att arbetsplatserna för tillfället inte är demokratiska, men att de bör vara detta. Synsättet förutsätter även att arbetsplatsen ses som ett forum för konflikt mellan arbetsgivare och arbetstagare, och slutsatsen blir att lönarbetaren borde ha ett betydligt större inflytande. Om 1975 års socialdemokratiska syn på inflyttande på arbetsplatsen stämmer väl överens med den socialistiska idealtypen, stämmer 1987 års syn väl in på den socialliberala. Detta år talar Carlsson om vikten av att arbetsmarknadens parter samarbetar, men av kravet på demokratisering ifrån 1975 syns inte ett spår.

1998 års upplaga av regeringsförklaringen är dock inte helt baserad på socialliberalismen vad det gäller synen på lönarbetarens inflytande på arbetsplatsen. Persson talar om vikten av samarbete mellan arbetsmarknadens parter, men menar också att varje människa har rätt till inflytande över sitt arbete. Ett sådant synsätt erkänner konflikten mellan arbete och kapital och har tydlig socialistisk prägel. Endast detta nedslag i 1998 års dokument kan sägas baseras på den reformistiska socialismen, vilket bryter mot hur förändringen över tid skett på de tre övriga områdena. Endast här har det socialistiska synsättet försvunnit 1987 för att sedan dyka upp igen 1998. Kanske kan det vara så att "vänstervindarna", i valet 1998, haft betydelse för denna "inkonsekvens" i den socialdemokratiska ideologins utveckling.

Detta enda socialistiska nedslag visar på att min uppfattning om att socialdemokratisk ideologi allt mer distanserat sig från den reformistiska socialismen inte stämmer helt. Denna uppseendeväckande tillbakagång skall dock inte övertolkas, då det socialdemokratiska partiet gjort sig känt som pragmatiskt och anpassningsbar till den rådande tidsandan. Möjligen kan den socialdemokratiska förändring förklaras med denna pragmatism, partiet återspeglar till stor del samhällets värderingar. Detta är ju vetenskapens förklaring till hur partiet hållit sig kvar vid makten så länge. En annan förklaring kan vara att Vänsterpartiets framgångar givit den socialdemokratiska vänsterflygeln mer kraft att påverka partiets hållning. Klart står ändå att min undersökning lyfter fram att den socialdemokratiska ideologin 1998 är betydligt mindre präglad av den reformistiska socialismen än den var 1975.

Käll och litteraturförteckning

Offentligt tryck

Universitetsbiblioteket:

Prot 1975/NR 2 Riksdagens protokoll, 10 januari 1975

Prot 1987/88:2 Riksdagens protokoll 6 oktober 1987

Rixlex:

http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?${BASE}=PROTARKIV9899&${THWIDS}=6.19]91507819917548&${FINDSTR}=Regeringsf%F6rklaring&${HTML}=PROT_DOK&${THWURLSAVE}=19]91507819917548

Prot 1998/99:2 "Se ovan" 6 oktober

Övrig litteratur

Bell, Daniel, (1996) Communitarianism and its critics Clarendon press

Boréus, Kristina, (1994) Högervåg. Nyliberalism och kampen om språket i svensk offentlig debatt 1969-1989 Tidens förlag

Gunnarsson, Gunnar, (1980) Socialdemokratiskt idéarv Tidens förlag

Haste, Hans, (1989) Det första seklet - människor, händelser och idéer i svensk socialdemokrati del 2 Tidens förlag

Johansson, L Anders, (1989) Tillväxt och klass- samarbete - en studie av den svenska modellens uppkomst Tidens förlag

Kymlicka, Will, (1995) Modern politisk filosofi Bokförlaget Nya Doxa

Larsson, Torbjörn, (1998) Det svenska statsskicket Studentlitteratur

Peffer, R.G., ( 1990) Marxism, morality, and social justice Princeton University Press

Rawls, John, (1972) A theory of justice Oxford University Press

Rothstein, Bo, (1996) Vad bör staten göra? - Om välfärdsstatens moraliska politiska logik SNS Förlag

Svensson, Torsten, (1994) Socialdemokratins dominans. En studie av den svenska socialdemokratins partistrategi Almqvist & Wiksell International

Wigforss, Ernst, (1971) Vision och verklighet Bokförlaget Prisma
Bilaga: kodschema

Ekonomi

Synen på skatt

1a:

1b:

Synen på ekonomins förhållande till politiken

1a:

Den politiska demokratin bör utvidgas till den ekonomiska sfären, dvs det privata näringslivet. Detta innebär att samhällsekonomin bör utformas direkt efter demokratiska beslut och inte på grundval av enbart tillgång och efterfrågan.(Wigfors, 1971, s.103-108/Gunnarson, 1980, s.187-188)

1b:

Den politiska demokratin skall endast indirekt styra den ekonomiska sfären genom vissa styrmekanismer såsom den totala summan pengar i omlopp och räntesatser. Inom dessa av staten uppsatta ramarna bör tillgång och efterfrågan vara självreglerande.(Rawls, 1972, s.272-273)

Arbete

Synen på medborgarnas möjlighet till arbete

1a:

Det är samhällets och statens uppgift att forma den ekonomiska sfären på så sätt att alla får ett arbete. Det är inte tillgång och efterfrågan som skall styra i vilken mån det finns arbete åt alla, då arbetet bör vara en rättighet.(Wigforss, 1971, s.74-77)

1b:
Staten bör inte tvinga fram arbeten utan detta bör arbetsmarknaden sköta, viktigt är dock att alla har lika möjligheter att ta ett arbete(eller inte ta något) som korresponderar med dennes val av livsstil.(Kymlicka, 1995, s.81-86/Rawls, 1972, s.90-95)

Synen på lönarbetarens inflytande vid arbetsplatsen

1a:

Ett företags produktion är till för att fylla behovet av varor i samhället och för att få tillstånd en effektiv produktion, därför bör man minska kampen mellan lönarbetare och arbetsgivare, genom att ge arbetarna makten att helt eller delvis styra produktionen.(Wigforss, 1971, s.26-32/Gunnarsson, 1989, s.136-137)

1b:
Företagens syfte är att genom effektiv produktion skapa välstånd vilket inte behöver betyda ett ökat inflytande för lönarbetarna på arbetsplatsen. Maktrelationen på arbetsplatsen är inte viktig i sig, utan centralt är arbetarens tillgång till resurser och val av livsstil. Om lönarbetarna får tillgång till tillräckligt med resurser för att autonomt utforma sitt liv är inte inflytande på arbetsplatsen en nödvändighet. (Kymlicka, 1995, s.187- 188)