(Brev
till samtliga hushåll i Stugun och Borgvattnet mars 2003)
ANSVAR !
Att säga att man
har ansvar kan kännas både tungt och lätt. Tungt när det känns som om man inte
orkar bära allt ansvar eller tiden inte räcker till. Lätt när det känns meningsfullt
och betydelsefullt att få ha ansvar för någonting. Ansvar är inte något som
bara några få har, utan alla har ansvar för en mängd olika företeelser. Jag
vill peka på några av dessa här.
För det första så
har var och en ansvar för sig själv. Vi kan inte skylla ifrån oss och försöka
vältra över detta på någon annan. Var och en är ansvarig för det han eller hon
gör eller säger.
För det andra så
har vi ansvar för varandra. Vi människor har behov av att ha andra omkring oss
och vi behöver också andra för att kunna fungera på ett bra sätt. Det gör att
vi måste se varandra, stötta varandra och hjälpa varandra.
För det tredje så
har vi ansvar för skapelsen. Vi bor på en jord som har ändliga resurser. Det är
vårt ansvar att se till att vi hushållar med dem på ett förnuftigt sätt så att
de räcker även till våra barn och barnbarn. Vi måste arbeta för att minska
orättvisorna på vår jord och för att minska miljöförstöringen.
För det fjärde så
har vi ansvar för vår relation till Gud. Precis som i relationer mellan
människor, så behövs samtalet för att förstå varandra. Samtalet med Gud sker
genom bönen. Det är vårt sätt att rikta våra tankar till Gud och att lyfta fram
det vi känner behov av att få Guds hjälp med eller tröst för.
Som en hjälp i
Gudssamtalet sänder jag med en bön:
Få mig att säga ja
Livets Gud, du
fick ett ja från Maria, ett ja till din vilja,
ett ja till att
bli bärare av ditt liv i sig.
Få mig också att
säga ja, när du kallar mig, när din närvaro
behöver mig, min
röst, min hand, mitt hjärta.
Få mig att säga
ja, trots rädslans nej,
trots
bekvämlighetens nej, trots fördomarnas nej.
Få mig att säga
ja, fast så mycket i mig vill säga nej.
Få mig att säga
ja, ja, ja, för min egen skull,
för den utsatta
världens skull, för ditt rikes skull.
Amen.
Lennart Raswill