|
Papper består huvudsakligen av cellulosafibrer som först skiljts åt för att sedan åter filtas samman till plana ark.
Hur gör man papper? Råmaterialet
är pappersmassa som framställs genom kemisk eller mekanisk bearbetning
av trä eller vissa andra växter för att skilja ut cellulosafibrerna.
Massan slammas sedan upp i vatten till en konsistens som tunn välling,
mäld. Mälden fångas upp på en finmaskig duk, viran,
där vattnet rinner ut genom maskorna och man får ett sammanhängande
fiberskikt. Fiberskiktet tas bort från underlaget, pressas och torkas
och man har nu ett papper.
Kort pappershistoria Kineserna
var först med att göra papper redan 100 år fKr. Som utgångsmaterial
användes troligen hampa, bast och tyg. På 700-talet spreds kunskapen
först till araberna och sedan via Spanien till Europa omkring år
1000. På 1200-talet moderniserades metoderna i Italien med bl a stampverk
och metalltrådsformar. Till Sverige kom papperet under 1300-talet,
men inte förrän på 1600-talet började det anläggas
pappersbruk här. Råvaran var huvudsakligen lump och 1738 utfärdades
en "förordning om lumpors samlande för pappersverken uti riket"
där hushållen ålades att samla ihop lump och gammalt papper.
Papyrus Papyrus är ett av världens äldsta skrivmaterial och tillverkades i Egypten redan för ca 5000 år sedan. Det görs av papyrusgräsets märg som strimlas i tunna remsor, läggs intill varandra i två korsande lager och hamras ihop med lite vatten. |
||
Pergament görs av skinn från kalv, får eller get. Skinnen spänns i ramar, torkas, skrapas samt glättas med pimpsten eller krita. De flesta medeltida europeiska handskrifter är gjorda på pergament. |
