Enstaka böcker

Aldrig mera fri
av Stig Bergling, Bengt-Åke Cras och Jörgen Thornberg

Aldrig mera fri Det var länge sedan Stig Bergling sålde hemligstämplade handlingar till ryssarna. 1997 benådades han från sitt livstidsstraff, men intresset för honom finns fortfarande kvar, åtminstone i journalistkåren. Den 5 juni fick han återigen ett uppslag i Aftonbladets lördagstidning. Texten i sin helhet av Maria Trägårdh kan du läsa i Aftonbladets arkiv på nätet. Detta är bara en kort sammanfattning kryddad med egna kommentarer.
Senast jag läste om Stig vandrade han omkring i en mellansvensk stad under nytt namn och var gift med en betydligt yngre kvinna. Dock var han redan då märkt av Parkinssons sjukdom.
Med bästa vilja i världen kan man knappast säga att det ordnat sig till det bästa för Stig Bergling. Han har hunnit bli 67 år, skilde sig i april och sitter numera i rullstol, så svårt angripen av sjukdomen att läkarna som en sista åtgärd ska operera in en sond i magen så Stig får i sig flytande dopamin via en pump.
Den första tiden efter skilsmässan bodde han på vandrarhem i Vaxholm. Nu har socialen ordnat en etta med kök i ett servicehus. På bild ser hans bostad minst sagt torftig ut. Inte en bokhylla, inga tavlor, inga prydnadsföremål. Allt han äger tycks varaen säng med en madrass. De andra gästerna är alltför gamla och dåliga, tycker han, och vill bort därifrån så snart som möjligt för att inte förvandlas till en zombie.
Stig Bergling har en fyrtioårig son, som han adopterade bort när han var ettochetthalvt år gammal. De har bara träffats en enda gång och har ingen kontakt med varandra. Ett ömsesidigt avståndstagande, som inte tycks bekymra Stig särskit mycket. Det är som det är.
Inte heller umgås han med några vänner. ”Just nu har jag dragit sladden ur allt.”

Trots alla år i fängelse och på flykt påstår sig Sig Bergling ha haft ett bra liv. Spännande och intressant. Under en tid var han orolig för vad han ställt till med. ”Men ingen kom ju till skada, inga bomber föll, så nu kan jag se att jag har gjort viss nytta”. Ett något märkligt uttalande.
Jag trodde att Stig Bergling kommit till insikt och ångrade sitt förräderi. Det lät så när han släpptes ur fängelset 1997. Idag menar han att utan spioner skulle världen kanske ha drabbats av ett tredje världskrig. Stig Bergling avslöjade våra försvarsanläggningar för ryssarna, en skada som sägs ha kostat miljarder att reparera. Nu antyder han det positiva i att ryssarna fick veta ”om Sverige hade hemliga planer med Nato och skulle komma in i ryggen på ryssarna”.
Det bästa som hänt honom var att han lyckades bli reservofficer och kunde åka ut som FN-observatör. Drömmen nu är att bli symptomfri efter operationen, så att han kan resa tillbaka till platserna där han varit förut. Israel och Libanon. ”Se hur det är nu, jämföra”.
Han funderar till och med på att ta tillbaka sitt gamla namn. ”Även om jag är en negativ kändis så blir jag inte bemött så. När de förstår vem jag är så är det som: Sesam, öppna dig!”

Tillbaka till Stig Berglings memoarer

© Bengt-Åke Cras
Text: Bengt-Åke Cras b-a.cras@telia.com
Litterär agent: Bengt Nordin bengt.nordin@nordinagency.se